≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Göran Pettersson

Detta bildspel kräver JavaScript.


22 maj genomförde KKrVA avdelning III inom ramen för projektet SES ett luftkrigssymposium. [continue reading…]

av S Anders Christensson
Ledamoten David Bergman (thr) mottar pris för bästa artikel 2018.

Ledamoten David Bergman (thr) mottar pris för bästa artikel 2018.

Björn von Sydow (BvS), ordförande i Försvarsberedningen, inledde
Tommy Åkesson, huvudsekreterare Försvarsberedningen, avslutade
Därefter kunde frågor ställas till de båda.

BvS poängterade att rapporten Värnkraft [1] skall läsas tillsammans med rapporten Motståndskraft [2].

Försvarsberedningen har följt anvisningarna från direktiven givna 2017. I arbetet har alla 25 deltagare i Försvarsutskottet i plenum givit synpunkter mening för mening.  Deltagarna är därför överens om ner till minsta gemensamma formulering. [continue reading…]

av Lars Holmqvist

Tisdagen den 21 maj genomförde KKrVA avdelning I ett symposium, kallat Hybridkrigföring, krig eller bara militära operationer? Symposiet var det första i en tänkt serie om tre och nästa tillfälle, kring ämnet Logistik, är planerat att hållas under hösten.

Åhörarna fick ta del av en innehållsrik eftermiddag under ledamoten Johan Renés ledning. Tempot var högt och inte mindre än sju talare gav sinsemellan olika men mycket intressanta föreläsningar kring fyra teman:

  1. Ett historiskt och europeiskt perspektiv på begreppet Hybridkrigföring
    (Ambassadör Fredrik Löjdqvist (UD) och fil dr, övlt Anders Palmgren (FHS))
  2. Teknikutveckling, sårbarhet, påverkansoperationer
    (Marcus Dansarie (FHS) och fil dr Björn Palmertz (FHS CATS
  3. Ryska perspektiv på offensiv krishantering, case study Georgien, Ukraina
    (Öv Pär Blid (HKV) och fil dr Niklas Nilsson (FHS))
  4. Hur tar försvarsberedningen upp Hybridkrigföring och Gråzonsproblematik?
    Tommy Åkesson, sekr i Försvarsberedningen

Föredragningarna följdes av en estraddiskussion där samtliga talare deltog. [continue reading…]

av Thomas Hörberg

Förste talare vid akademiens sammankomst den 10 april var försvarsattachén vid Norges ambassad, överste Øystein Limoseth, som presenterade Norges totalförsvar och hur man arbetar med totalförsvarsfrågor i en Natokontext. Organisation och erfarenheter redovisades. Av särskilt intresse ur svensk synvinkel var redogörelsen för hur Norge arbetar med att implementera Natos baskrav (”seven key areas”): [continue reading…]

av David Bergman

Kompanichef FRÅN P7 under övning. Förmågan till ledning av förband under olika kontexter berördes på flera sätt av flera av talarna under sammankomsten. Foto: Bezav Mahmod, Combat Camera / Försvarsmakten.

Kompanichef FRÅN P7 under övning. Förmågan till ledning av förband under olika kontexter berördes på flera sätt av flera av talarna under sammankomsten. Foto: Bezav Mahmod, Combat Camera / Försvarsmakten.
Akademin samlades denna dag i Tre Kronor på Försvarshögskolan där ämnet fyllt sittplatserna och salen med råge. Tankar för dagen delgavs av chefen för ledningsstaben ledamoten Jonas Haggren som pratade om det kommande Budgetunderlaget 2020. Vikten av att maximera effekten av nuvarande organisation underströks, likaså att skapa förmågan att långsiktigt utveckla densamma. Som exempel togs en ambitiös övningsverksamhet, utökning av personalramarna och en utökad anskaffning av reservdelar och ammunition. I övrigt gavs också en redogörelse för exempel på projekt och frågor inom de respektive försvarsgrenarna. Frågor kom om begreppet grundläggande försvarsförmåga, och det underströks att vi måste ha en förmåga som är framförallt stabil och medger handlingsfrihet trots hotbildens svängningar och att vi inte gör oss för sårbara.

Därefter gav ledamoten Johan René en översikt över det kommande arbetet med Projekt SES – Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska perspektiv. René lyfte fram begrepp som hybridkrigföring, och resonerade om det är något revolutionerande nytt eller gammalt koncept med ny teknologi. Det påtalades att termen ”Hybrid” betyder just blandning och inte nödvändigtvis att krigföringen fundamentalt ändras. Det påtalades även att västvärlden också ägnat sig åt ett antal exempel av vad som kan innefattas i begreppet. Därefter berördes gråzonsproblematik och att det i en tid när nyttjandet av fullskaligt krig med alla tillgängliga vapen kan leda till mänsklighetens undergång ofta finns en strävan att påtvinga andra stater sin vilja utan att regelrätt krig blir effekten. Detta medför påfrestningar även på ledning och logistik. Inom ledning nämndes exempelvis legala frågor för att kunna möta en angripare innan ett regelrätt angrepp utbrutit och inom logistik exempelvis sjukvårdsfrågan, där en svår påfrestning på samhället kan hindra den civila sjukvården att verka i ett tillfälle när även de militära förbanden kan vara beroende av den. Ett kommande symposium inom ämnet Hybridkrigföring är planerat till den 21 maj samt motsvarande runt logistik och ledning under senhösten 2019 respektive tidigt 2020. [continue reading…]

av Jan-Erik Lövgren

Akademisammankomstens fokus låg denna gång på materielförsörjningen och försvarsindustrin.

Materielförsörjningen

Generallöjtnant Johan Svensson höll sitt inträdesanförande i avdelning IV, Militärteknisk vetenskap, under rubriken ”Materielförsörjningsstrategin – fortsatt relevant inför nästa försvarsbeslut?”

Nu gällande myndighetsgemensamma materielförsörjningsstrategi fastställdes 2007 av Försvarsmakten i samverkan med Försvarets Materielverk. Strategin utgick från regeringskansliets promemoria daterad den 17 september 2004 (Fö 2004/1894/MIL) avseende en samlad materielförsörjningsstrategi.

I sitt anförande tog Svensson utgångspunkt i de nio huvudbudskap som strategin innehåller och gjorde en analys av om dessa håller mot dagens försvarspolitiska situation.

Enkelt uttryck så anger nuvarande strategi att behoven ska tillgodoses här och nu med tillräcklig kvalitet. [continue reading…]