Milit\u00e4rhistorisk Tidskrift, 2020 \u00e5rs upplaga, ges ut av Kungl Krigsvetenskapsakademien i samarbete med F\u00f6rsvarsh\u00f6gskolan. Redakt\u00f6r \u00e4r akademiledamoten Bj\u00f6rn K\u00f6rlof. Detta \u00e5rs upplaga inneh\u00e5ller sex st\u00f6rre artiklar och tre bokrecensioner.<\/p>\n
Artiklarna inleds med en artikel som behandlar en av v\u00e5ra gr\u00e4nsst\u00e4ders ofta dramatiska f\u00f6rh\u00e5llanden under flera krig. Det g\u00e4ller Str\u00f6mstad, bel\u00e4gen inte l\u00e5ngt fr\u00e5n norska gr\u00e4nsen och som d\u00e4rmed f\u00e5tt uppleva krigets verklighet in p\u00e5 knutarna under i stort sett alla krig som drabbat Norden. Artikeln \u00e4r skriven av sj\u00f6officeren Nils Modig som dessutom givit ut en omfattande skildring i bokform av Str\u00f6mstad som gr\u00e4nsstad under de m\u00e5nga krig staden blivit indragen i.<\/p>\n
N\u00e4sta artikel handlar om Bosnienkriget och den svenska bataljonsinsatsen d\u00e4r i form av BA01. Artikelf\u00f6rfattarna \u00f6verste Ulf Henricsson och \u00f6verstel\u00f6jtnant Alf G\u00f6rsj\u00f6 fokuserar i sin skildring p\u00e5 det FN-mandat som gavs f\u00f6r insatsen, hur den svenska insatsen skulle organiseras milit\u00e4rt och de sv\u00e5righeter styrkecheferna p\u00e5 platsen hade att bem\u00e4stra med de politiska och milit\u00e4ra restriktioner som i olika intrikata avseenden f\u00f6ljde p\u00e5 insatsen. Artikeln \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt belysande vad g\u00e4ller gr\u00e4nszonen mellan politik och milit\u00e4rt beslutsfattande och h\u00f6gst intressant vad g\u00e4ller inblickar i de kontroversiella f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5dde i detta avseende under insatsen i Bosnien.<\/p>\n
I den tredje artikeln f\u00f6rflyttar vi oss till den milit\u00e4rmusik som organiserades i svenska arm\u00e9n under 1700-talet, det s.k. \u201dspelet\u201d. Artikeln belyser med flera exempel den roll milit\u00e4rmusiken hade t.o.m. under milit\u00e4ra drabbningar och som emotionellt samlande element under arm\u00e9ns marscher och bivackeringar. Den musik som successivt kom att knytas till de olika landskapsregementena har h\u00e4r sin f\u00f6rhistoria och utg\u00f6r en v\u00e4sentlig del av svensk musikhistorisk kultur. Artikeln \u00e4r skriven av Ann – Marie Nilsson, som doktorerat vid G\u00f6teborgs universitet i musikvetenskap med en avhandling om medeltida hymnmelodier, men ocks\u00e5 skrivit b\u00f6cker om bl\u00e5smusik med fokus p\u00e5 de svenska kurorternas oktetter (\u201dmilit\u00e4roktetter\u201d) och sextetter.<\/p>\n
I den fj\u00e4rde artikeln l\u00e5ter professor Lars Ericson Wolke oss ta del av den segdragna avveckling av h\u00e4sten i kavalleriet som \u00e4gde rum i den svenska arm\u00e9n under 1900-talet. Vi f\u00e5r en inblick i den \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n kavalleri och beridet infanteri till cykelburet infanteri som tog sin b\u00f6rjan redan i slutet av 1800-talet men som stora delar av arm\u00e9ns f\u00f6rband betj\u00e4nade sig av under beredskaps\u00e5ren, och vad g\u00e4ller cykeln \u00e4ven l\u00e5ngt in under det kalla kriget. Men artikelns huvuddel belyser den taktiska-teoretiska diskussion som fortgick under m\u00e5nga \u00e5r vad g\u00e4llde h\u00e4stens vara eller inte vara i arm\u00e9n. Snabbhet, framkomlighet i sv\u00e5r terr\u00e4ng, tysthet, lastf\u00f6rm\u00e5ga, vapenb\u00e4rarkapacitet etc. var flera av de inslag i debatten som st\u00e4llde kavallerif\u00f6rband mot andra typer av f\u00f6rband. Samtidigt p\u00e5gick en snabb materiell utveckling inom olika stridskrafter i omv\u00e4rlden vad g\u00e4llde motoriserade f\u00f6rband, pansarf\u00f6rband, helikoptrar och k\u00e4rnvapen vilket gjorde beridna f\u00f6rband successivt alltmer obsoleta. De ekonomiska \u00f6verv\u00e4ganden som gjordes vad g\u00e4ller successiv avveckling av dessa f\u00f6rband belyser p\u00e5tagligt den f\u00f6rsiktighet med vilken arm\u00e9ledningen sm\u00e5ningom pr\u00f6vade \u00f6verg\u00e5ng till pansarfordon, mer motoriserade transports\u00e4tt, f\u00f6rst traktordragna trupptransportk\u00e4rror och sm\u00e5ningom mer helt motoriserade fordon med h\u00f6g skyddsniv\u00e5.<\/p>\n
Den femte artikeln handlar om framv\u00e4xten av den svenska totalf\u00f6rsvarsmodellen. Artikelf\u00f6rfattaren \u00e4r ledamoten av Krigsvetenskapsakademien Bo Rickard Lundgren, som har ett m\u00e5ng\u00e5rigt f\u00f6rflutet inom totalf\u00f6rsvaret i olika befattningar. Han f\u00f6ljer totalf\u00f6rsvarstankens utveckling fr\u00e5n f\u00f6rsta V\u00e4rldskriget och dess successiva integrering i planeringen och i samverkansformer mellan milit\u00e4rt och civilt p\u00e5 alla niv\u00e5er i det offentliga ledningssystemet. Totalf\u00f6rsvaret n\u00e5dde i flera avseenden sin full\u00e4ndning under slutskedet av det kalla kriget, men raserades med en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande hastighet och fullst\u00e4ndighet under b\u00f6rjan av 2000-talet. Skildringen \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else av vad som nu kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00e5teruppbygga v\u00e5rt totalf\u00f6rsvar och s\u00e4kerst\u00e4lla att dess b\u00e5da grenar kan fungera om det skulle bli n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n
Den sj\u00e4tte artikeln har n\u00e4ra anknytning till den f\u00f6reg\u00e5ende artikeln. Den belyser hur en viktig del av totalf\u00f6rsvaret, n\u00e4mligen beredskapspolisen, kom att utvecklas som ett komplement till den ordinarie polisen f\u00f6r behov som kunde h\u00e4rledas inte minst till inledningen av ett krig, n\u00e4r f\u00f6rsvarsmakten snabbt skulle mobilisera under p\u00e5taglig risk f\u00f6r fientlig inverkan. Men \u00e4ven den viktiga uppgiften att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordning och s\u00e4kerhet under insatser fr\u00e5n civilf\u00f6rsvarets sida beskrivs. Artikelf\u00f6rfattaren, f\u00f6rre chefen f\u00f6r rikskriminalpolisen Lars Nyhl\u00e9n, belyser kunnigt och k\u00e4rnfullt olika aspekter av bakgrunden till beredskapspolisens organisation, utbildning och verksamhet i civilf\u00f6rsvaret och inte minst en del intrikata folkr\u00e4ttsliga men \u00e4ven inrikespolitiska problem som var och \u00e4r f\u00f6rbundna med polisens insatser under h\u00f6jd beredskap och krig.<\/p>\n
Alla artiklarna har granskats av en grupp mycket kompetenta \u201dvetenskapare\u201d som utf\u00f6rt granskningen utan att k\u00e4nna till vem som \u00e4r artikelf\u00f6rfattare. \u00c5rets nummer avslutas med tre intressanta recensioner av nyligen utgivna b\u00f6cker och \u00e4r skrivna, de tv\u00e5 f\u00f6rsta av professor Lars Ericsson Wolke och den sista av docent Fredrik Eriksson. B\u00e5da verksamma vid F\u00f6rsvarsh\u00f6gskolan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
redakt\u00f6r Bj\u00f6rn K\u00f6rlof<\/p>\n
Utgiven 2020 av Kungl Krigsvetenskapsakademien i samarbete med F\u00f6rsvarsh\u00f6gskolan
\nISSN 0283-8400<\/p>\n
Mjukband
\nFormat 165*242 mm
\n192 sidor<\/p>\n