I samverkan med Försvarshögskolan inbjuder Kungl Krigsvetenskapsakademiens avd V till seminarium onsdagen den 18 september 2013 kl 13.00 – 16.00 i Lejonsköldska salen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37.

Var behövs frivilligheten?

Efter en inledning av ledamoten Björn Körlof, kommer ett antal framtidsinriktade frågeställningar att diskuteras av en panel och av seminariedeltagarna.

Panelen kommer bl.a. att bestå av Åsa Lindestam, Försvarsutskottet, Roland Ekenberg, Hemvärnet, Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Sven Lindgren, Sveriges Civilförsvarsförbund

Alla ledamöter inom akademien och utomstående är varmt välkomna till seminariet.

Marie Hafström
Ordförande Avd V

*****

Underlag

Nedanstående underlag bygger på en rapport som tagits fram av en arbetsgrupp inom Krigsvetenskapsakademiens avdelning V. Den har bestått av Björn Körlof, Peter Lagerblad, Bo Richard Lundgren och Ingemar Wahlberg.

”Var behövs frivilligheten?”

Den preliminära rapporten innehåller f.n. olika, ännu ej slutredigerade rubriker och texter, vilka kan sammanfattas under följande punkter.

1. Bakgrund

Kort historik om frivilligorganisationerna
I avsnittet ges en kortfattad historik om frivilligorganisationernas framväxt under 1900-talet. Betoningen ligger främst på deras nära koppling till det omfattande invasionsförsvar som byggdes upp under beredskapsåren och som fortsatte under det kalla kriget. Avvecklingen av invasionsförsvaret medförde att uppgifterna för många av frivilligorganisationernas medlemmar inom totalförsvaret successivt kom att bli allt färre. Uppgifterna inom det militära försvaret avser numera endast Hemvärnet och den civila beredskapens behov (civilt försvar) har under de senaste åren inte avsett höjd beredskap utan behov under krisberedskap och större olyckor.

Kort historik om försvarsvilja och folklig opinion
I avsnittet belyses försvarsvilja och opinionsutveckling i Sverige i ett relativt långt perspektiv bakåt. Egentliga mer tillförlitliga siffror rörande befolkningen uppfattningar finns dock inte förrän från mätningar som började i början på 1950-talet. De viktiga områden som belyses i opinionsmätningarna avser den förda utrikespolitiken, försvarspolitiken, trovärdighetsfrågor rörande vårt försvar samt frågor om värnplikt eller frivillighet. Vissa indikationer på en möjlig förändrad syn inom opinionen redovisas avseende de senaste årens utveckling. Den viktigaste av dessa är att en större andel än tidigare inte anser att den förda försvarspolitiken är bra, att försvarskostnaderna bör öka och att övergången från värnplikt till frivillig rekrytering inte har en majoritet av de intervjuade bakom sig. Vad gäller försvarets trovärdighet finns indikationer på att en stor andel av de intervjuade anser att hela landet bör kunna försvaras, att försvaret bör bygga på moderna och bra vapen, att soldaterna bör utbildas inom värnpliktens ram och att befolkningens försvarsvilja spelar stor roll.

2. Nuläge

Frivilligorganisationerna idag
Under denna rubrik redovisas de nuvarande frivilliga organisationerna vad gäller medlemsantal samt huvudsaklig inriktning vad gäller utbildning och uppgifter i samhället. Alltjämt är en stor grupp människor engagerade i någon frivillig försvarsorganisation, totalt över 400 000 personer 2012, men det totala medlemsantalet har nedgått med ca 100 000 sedan det kalla kriget avslutades.

Statsmakternas syn, lagstiftning och ekonomi
Regering och riksdag brukar regelmässigt lyfta fram frivilligorganisationerna och deras betydelse för beredskapen i stort, för folkförankringen av försvaret, för försvarsviljan och för deras roll i ett demokratiskt perspektiv i stort.
Den frivilliga försvarsverksamheten bygger enligt frivilligförordningen på tre viktiga principer. De frivilliga försvarsorganisationerna har en privilegierad särställning genom att endast de organisationer som finns upptagna i förordningen ingår i gruppen frivilliga försvarsorganisationer. Den andra principen innebär att de kan få utbildningsuppdrag av myndigheterna inom totalförsvaret och erhålla ekonomiskt stöd från staten för denna verksamhet samt ett obundet organisationsstöd. Den tredje principen innebär att en medlem i en frivillig försvarsorganisation efter viss utbildning kan ingå avtal med en myndighet med uppgifter inom totalförsvaret så att denna person klan tjänstgöra där under höjd beredskap.

Huvuddelen av de frivilliga organisationerna bygger sin ekonomi på uppdrag där Försvarsmakten står för den största andelen. Totalt erhöll frivilligorganisationerna genom uppdrag och organisationsstöd från Försvarsmakten och MSB ca 200 miljoner kr under budgetåret 2012.

Frivilligt engagemang i samhället
Under denna rubrik lämnas en redovisning av det synsätt statsmakterna har i stort på frivilligt engagemang i samhället och de generella principer som statsmakterna vill bygga sitt stöd och sin dialog med olika frivilliga organisationer på. Redovisningen bygger i stora drag på den redovisning som gjordes i propositionen från 2009/10:55 ”En politik för det civila samhället”.

Försvarsvilja och folklig opinion
Ofta anges att de frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga bärare av försvarsvilja och opinionsbildning i samhället. I detta avsnitt utvecklas några viktiga synsätt på försvarsviljefrågor och opinionsbildning i försvarsfrågor Befolkningens uppslutning bakom de viktiga principerna i utrikespolitiken och säkerhetspolitiken liksom det sätt på vilket de stora partierna behandlar dessa frågor bedöms vara viktiga. Försvarsmaktens personalförsörjningsprinciper diskuteras och de effekter den vilande värnplikten fått på opinionsbildningen rörande försvaret. Försvarsviljan diskuteras utifrån två viktiga aspekter. En avser en s.k. principiell försvarsvilja (synsättet rörande ett lands rätt att försvara sig med väpnat våld vid anfall) och en annan avser den enskildes egen beredvillighet att delta i försvaret och göra väpnat motstånd och hur den enskilde bedömer förutsättningarna att trovärdigt kunna göra militärt motstånd (en s.k. praktisk försvarsvilja).

Nya förutsättningar
Flera nya förutsättningar har inträtt för de frivilliga försvarsorganisationerna under det senaste årtiondet. Det kalla krigets avslutning och övergången till ett starkt reducerat insatsförsvar som under flera år endast varit inriktat på utlandsmissioner är en viktig ny förutsättning. Den breddade hotbilden är en annan som pekar på en stor och bred grupp nya hot som kan påverka samhället i olika avseenden och hur samhället organiserar sig för att kunna möta dessa hot. En tredje grupp nya förutsättningar gäller framväxten av ny teknik och nya produkter och arbetsmetoder som påverkar samhällslivet i stort, ofta i snabb takt. En fjärde faktor inrymmer det som brukar benämnas globalisering och som påverkar landets ekonomi, näringslivet, befolkningens arbete och rörligheten på en arbetsmarknad som mer och mer avser hela Europa och även hela världen.

3. Utmaningar

Minskad efterfrågan
För de frivilliga organisationerna är den minskade efterfrågan av deras medlemmar och utbildningar inom främst det militära försvaret en stor utmaning. En utmaning blir då att finna former för de frivilligas engagemang inom ramen för de nya förutsättningar som berördes i det föregående avsnittet. Denna utmaning gäller dock inte endast de frivilliga organisationerna själva utan i lika hög grad de olika myndigheter samt kommuner och landsting som inför de nya förutsättningarna och hoten måste pröva sitt behov av frivilliga om hoten blir en realitet inom deras ansvarsområden.

Nya mönster för engagemang
Befolkningens vilja och möjligheter att delta i frivilligt arbete, och det gäller inte minst ungdomars synsätt på detta, måste analyseras och prövas i olika former för att skapa goda förutsättningar för ett brett folkligt engagemang i frivilligt arbete inom ramen för de hot och risker som växer fram i det moderna samhället. Inte minst är de stora grupper medborgare med annan bakgrund än den svenska av stor vikt att få med i de frivilligt arbetande organisationerna som byggs upp för att bistå samhället vid olyckor, kriser och höjd beredskap.

Snäv lagstiftning
Den frivilligförordning som reglerar det frivilliga arbetet för totalförsvaret är i många avseenden föråldrad och bygger på ett relativt snävt synsätt avseende deltagande i försvaret vid höjd beredskap och krig. Sannolikt behöver en förordning ha en avsevärt mer bred syn på behov av frivilliga och de områden där frivilliga i olika avseenden kan göra en insats för samhället också under andra förhållanden än de som avser krig.

Ändrade ekonomiska villkor
Statsmakterna har ett synsätt idag som innebär att de frivilliga försvarsorganisationerna i allt väsentligt får ekonomiskt stöd för utbildningsuppdrag avseende totalförsvarsbehov. Det har inneburit att det mer obundna organisationsstödet i relativa termer minskat. Om en breddad hotbild och nya utmaningar för samhället skall vägas in bör också de ekonomiska förutsättningarna för de frivilliga organisationerna ses över

Professionalisering och effektivisering
Verksamheterna i samhället, både de offentliga och privata, kännetecknas av en alltmer specialiserad arbetskraft, ofta högutbildad inom vissa tekniker eller områden, samtidigt som också all verksamhet tenderar att bygga på insats eller produktion med mycket korta ledtider (s.k. ”just-in-time”) och även på s.k. ”lean-produktion” (utnyttjande av liten insats för att få ut stor effekt). Detta gör många verksamheter sårbara för olika former av hot (elavbrott, cyberattacker etc.). Samtidigt är det svårt för frivilliga att snabbt kunna utgöra stöd för sådana verksamheter i kris. Det kräver även av de frivilliga en hög grad av professionalisering och kunskap om verksamhetens förutsättningar för att de skall kunna ianspråktas.

4. Frågor att debattera

Hur ser behovet ut idag?
Mot bakgrund av de kortfattat skisserade förhållanden som beskrivits hittills i PM behövs en fördjupad diskussion om hur behoven av frivilliga ser ut i dagens samhälle och under vilka förhållanden utom krig och höjd beredskap ett frivilligt engagemang ter sig möjligt att organisera och verka. Hur kan den nya försvarsplaneringen avseende nationellt militärt och civilt försvar påverka behovsbilden?

Var finns efterfrågad kompetens?
Mot bakgrund av hur verksamheter och kompetenser utvecklas i det moderna samhället behöver diskuteras var den kompetens finns inom ramen för ett frivilligt engagemang som kan behövas under olika störda förhållanden i samhället

Nuvarande frivilligorganisationers förmåga att möta efterfrågan
Kan de nuvarande frivilliga organisationerna attrahera, till medlemskap och utbilda tillräckligt många till en tillräckligt hög nivå för att kunna ge ett gott stöd till olika viktiga samhällsverksamheter om det skulle behövas? Är de nuvarande organisationernas organisatoriska struktur och intresseområden anpassade till nya hot och samhällsbehov?

Annan frivillighet som kan användas
Det finns breda grupper medborgare som engagerar sig i annan frivillig verksamhet än den som de frivilliga försvarsorganisationerna representerar. Även nya sådana verksamheter växer fram, ibland spontant, som t.ex. ”Missing people”. Finns det former för att fånga upp och sätta i verksamhet spontana grupper under gott ledarskap om det skulle behövas? Kan man tänka sig organisationer som bara består av viss ledning och administration samt vissa instruktörer som kan fånga upp större grupper av spontant frivilliga vid kriser?

5. Förslag

Formulera förslag till ”lösningar”!
Här är det tänkt att paneldiskussion och övriga deltagares inlägg skall ge vägledning för hur en konstruktiv framåtsyftande inriktning av det frivilliga engagemanget för samhällets krisberedskap och totalförsvaret skall gestaltas.