Det är i år 40 år sedan Falklandskriget. Med anledning av detta har det brittiska försvarsministeriet framställt tre innehållsrika och mycket professionellt regisserade filmer, som har mycket att lära också en liten demokrati som Sverige, låt vara att vi bor i ett jättelikt land.

Falklandskriget var ett krig mellan en diktatur och en demokrati. Den argentinska diktaturens beteende lär oss att sådana regimer är oförutsägbara och snabba i beslut och genomförande. När de upplever egen osäkerhet är de benägna att söka avleda osäkerheten genom aggression utåt. De kan snabbt genomföra oväntade åtgärder men diktaturens egen maktbas kan också snabbt falla sönder. Demokratier är mycket stabila men långsamma i beslut. De styrs ofta av principer, och när de väl fattat beslut är de uthålliga. Demokratier är obenägna att ändra en inslagen linje. Demokratier kan förstå hur diktaturer fungerar, men diktaturer har mycket svårt att förstå demokratiers sätt att vara.

Falklandskriget var, i huvudsak, ett krig mellan en professionell krigsmakt och en värnpliktsarmé. I detta krig visade sig en liten professionell krigsmakt vara överlägsen värnpliktsarmén, trots den senares numerära överläge. I enskilda konfrontationer kunde de argentinska värnpliktiga visa stor uthållighet men kom till korta inför den brittiska initiativförmågan och framåtandan.

Förhållandet mellan befäl och manskap är värnpliktsarméns svaga punkt. Det argentinska befälet var yrkesmän och tillhörde den klass som var diktaturens maktbas. Därmed fanns en inbyggd spänning mellan dem och de värnpliktiga, som ju var hämtade ur hela folket. Detta speciella förhållande gör att värnpliktsarméer i allmänhet inte kan bedömas efter Falklandskriget. Däremot är de en påminnelse om att förhållandet mellan befäl och manskap måste utvecklas medvetet och positivt särskilt i en värnpliktsarmé.

Förmåga att tillämpa order. Den största brittiska förlusten skedde vid angreppet på trupptransportfartyget Sir Galahad. Det befann sig då vid viken Port Fitzroy, där soldaterna ombord inte skulle landsättas. Men risken för flygangrepp var överhängande, och när angreppet skedde var fartyget alltså fullt med soldater. Förlusterna blev skakande. Om kaptenen hade, mot order, landsatt dem, skulle därmed katastrofen ha undvikits. Lärdom: Ingen som gett en order kan helt förutse förhållandena när den skall utföras. Därför måste den som tar emot ordern vara i stånd att tillämpa utförandet efter omständigheterna. En sådan samverkan kräver omdöme och övning.

Oförmåga till initiativ och framåtanda är en konsekvens av diktaturen, som bygger på att all makt utgår från en punkt och därför premierar lydnad och exakthet. I demokratin är friheten ett stort värde, som ger utrymme för initiativ och framåtanda, egenskaper som belönas däri. Men även i en demokrati kan dessa egenskaper försvagas eller hämmas av sociala konventioner, mode, politisk korrekthet, formalism, företeelser som lockar fram beteenden liknande diktaturens.

Det finns alltid en tid efteråt. Det medvetandet skall styra handlandet i den aktuella situationen. När argentinarna först landsteg och besegrade den lilla brittiska garnisonen förnedrades krigsfångarna. När britterna hade besegrat argentinarna mottog de kapitulationen under militära hedersformer. De argentinska värnpliktiga repatrierades snabbt. Det har från argentinsk sida hävdats att det förekom övergrepp. Krig är onormalt, och i krig blir människor galna av traumata, hämnd och hat. Därför är disciplin särskilt viktig för en segrare.

Allt som bidrar till att höja medvetandet om den mänskliga värdigheten är viktigt i krigsskeendet och efteråt. Folkrätten i krig är ett uttryck för mänsklig värdighet. Också som fiender är vi människor fullt ut med ansvar och förmåga att välja rätt. När vi inte är fiender, såsom civila, sårade, fångar eller döda, är vi endast människor och som människor har vi rätt till skydd. Då gäller Henri Dunants rop vid Solferino 1859: ”Titti fratelli!” Vi är alla bröder! Det argentinska traumat kunde blivit mindre svårläkt om ordning och disciplin uppehållits in i det sista. Till medvetandet om mänsklig värdighet hör även sjukvården och krigsgravtjänsten. Också medan striderna pågick genomförde britterna fältbegravningar. Den högaktning som visas en fallen kamratens kropp, likaväl som den fallne fiendens, är ett mycket starkt tecken på mänsklig värdighet. Till medvetandet om den mänskliga värdigheten hör både fältprästens och läkarens närvaro. Den brittiska fallskärmsjägarnas fältpräst David Cooper kan tjäna som inspiration för alla med den uppgiften.

Krig förändrar människor. De som kom hem från Falklandskriget var förändrade. Några kom med svåra kroppsliga skador, andra med psykiska traumata. De allra flesta hade föga av detta. Britterna kom med ”segrars ära”. Argentinarna återvände med ”nederlagens bitterhet” (Mannerheim). Det är upplevelser ingen annan kan förstå, men som man kan lyssna till och visa respekt för. Alla hade de varit nära den yttersta gränsen och fått vända, för denna gång. I tacksägelsegudstjänsten efter segern talade David Cooper om hur allt detta lärt dem alla en stor tacksamhet inför själva livet och en ny ödmjukhet inför den ofattbara förmånen att få leva.

Författaren har varit präst i svenska kyrkan, fältpräst vid Vendes Artilleriregemente, Karlskrona Maringrupp, IB 12 och Ing 2. Han är docent vid Åbo akademi.