Rubriken är förstås lite tillspetsad. Det är inte något VM med utslagstävlingar vi deltagit i, ingen Eurovision contest för innovatörer. Men det faktum att Sverige åter rankades som nr 2 i världen avseende innovationskraft, i den redovisning som nyligen presenterades av WIPO (World Intellectual Property Organization, som är ett organ under FN) är glädjande.
I deras Global Innovation Index 2021 placerades Sverige åter tvåa efter Schweiz, bland de 132 länder som sedan 2007 årligen granskas och rankas. Faktum är att de fyra första—Schweiz, Sverige, USA och Storbritannien – bibehöll sina placeringar från året innan. Remarkabelt och glädjande är att världen trots Covid-19 storsatsat på forskning och utveckling (FoU), patentansökningar och riskkapitalinvesteringar, för att öka motståndskraft och hållbarhet och underlätta en återgång efter pandemin. Enligt EU-kommissionen beror Sveriges ledande ställning särskilt på att det finns goda möjligheter för forskning och innovation genom t ex hög samarbetsvilja mellan små- och medelstora företag, väl utbyggd infrastruktur inom data och it samt en hög utbildningsnivå.
Visserligen placerades 19 av de 20 främsta nationerna i topp-20 även förra året, men ordningen börjar förändras. Intressant är att se vilka länder som klättrar på listan. Sydkorea avancerar till plats 5 (från 10) och Kina tar in två steg till plats 12. Därtill ser man hur Turkiet, Vietnam, Indien och Filippinernas systematiskt har avancerat i ranking på senare år. Påtagliga förändringar har skett och sker fortsatt avseende volymen riskkapital som satsas samt staternas investeringar i FoU. Det sker en ökning i regionen Asia-Pacific medan Nordamerika och Europa delvis tappat. Innovationslandskapet håller sakta på att förändras och detta har även en säkerhetspolitisk dimension.
När WIPO väger samman sina underlag för detta index, med forskningssatsningar, patent, teknisk infrastruktur (laboratorier, datorer mm) så är det naturvetenskap, teknik och medicin som blir tyngst vägande. Humaniora och samhällsvetenskap får mindre påverkan. Den krassa verkligheten är att det är FoU inom de förstnämnda som genererar flest innovationer, som blir till produkter som kan säljas och skapa jobb och välstånd i ett land. Då måste vi stödja ett skolsystem där man uppmuntrar ungdomar (både killar och tjejer!) att intressera sig för studier och övningar inom dessa områden. Jag är dessutom övertygad om att de globala bekymmer som klimatförändringarna medför behöver lösas med ny teknik – prat, beskattning, restriktioner och långsamt införda vardagsanpassningar räcker inte.
I rättvisans namn ska dock framhållas att ett av Sveriges stora exportområden med miljardintäkter är musikbranschen. Och där finns även inslag av stor innovationsförmåga. En av våra största musikexportframgångar är förstås ABBA, i topp för 40-50 år sedan. Genom nyskrivna låtar och egna röster som kombineras med senaste teknik inom virtuell verklighet, datorstöd med AI-inslag och en kreativ och innovativ idé, ska de snart turnera jorden runt igen – helt virtuellt och som avatarer. Häftigt!
Det för mig till nästa steg i mina funderingar. ”Det svenska musikundret” är ett begrepp som används i beskrivningar av den uppsjö av världsartister som Sverige producerat genom åren. Inte bara inom populärmusiken utan också mera klassiska instrumentalister och sångare, solister, körer, orkestrar och operastjärnor. En gemensam nämnare för många av dessa är nog den kommunala musikskolan – denna förträffliga ”uppfinning” som kunnat erbjuda hundratusentals ungdomar en meningsfull fritid, träning i att agera tillsammans och förmåga att skapa själv. Tyvärr har denna institution, idag ofta kallad kulturskola, märkt av en minskad bredd vad gäller val av instrument samt att sociala medier och kanske även unga ”influencers” styr ungdomars intressen mera strömlinjeformat än förr.
Men det är inte musikartisterna som ger poäng i WIPO:s rankingtabeller. Till den poängsättningen behöver vi fortsatt få fram entusiaster, innovatörer och entreprenörer, som baserat på forskning kan utveckla idéer och ta fram prototyper. Detta kan ske självständigt, som spin-off från universitet och högskolor, eller som idéer som föds av kluriga människor inom små och stora företag. Sedan behövs också kapital för att föra idén till färdig produkt eller metod. Och det är först när denna är färdig och används som det blir en innovation! Sverige ligger i topp vad gäller antal patent per capita, men mycket når inte till produktfasen och räknas således inte som en innovation. Det kräver kapital och där har Sverige inte varit lika dynamiskt som t ex USA, särskilt inte för start-ups och små företag. Större företag har oftare de muskler som behövs för att själva finansiera de svåra stegen upp till den nivå där idén har mognat och fått sin färdiga form.
Vad gäller patentansökningar och forskningsinvesteringar i Sverige är Ericsson ohotad etta. De ligger faktiskt i toppskiktet även globalt vad gäller antal patentansökningar. Företagen med störst satsning på FoU i Sverige är (efter Ericsson) Volvo Cars, Saab, Scania, Astra Zeneca m fl. Flera av våra försvarsföretag ligger, inte förvånande, mycket högt vad gäller egensatsningar på FoU. Det är inte svårt att gissa vad en förlust av några av dessa företag genom utslagning, uppköp e dyl skulle innebära för rankingen av svensk innovationsförmåga.
Om de asiatiska länderna fortsätter sin starka utveckling och massiva statsstyrda satsningar på FoU och innovation, kommer dock våra pallplatser snart tillhöra en förgången tid. Och om omvärlden tappar tron på Sverige som innovationsmotor kan vi nog räkna med minskade exportintäkter, vilket som bekant är kritiskt för Sverige. Vad behöver vi då göra? Jag listar här några synpunkter:
- Statsmakterna måste bedriva en företagspolitik som underlättar FoU och innovationer.
- Inom försvarssektorn behöver Sverige liksom andra länder värna egen nationell kompetens och samtidigt säkra försörjningskedjan för beredskapsbehov.
- Sverige måste samtidigt göras mera attraktivt för utländska forskare att arbeta i.
- Vi måste satsa mera på skolan och lärandet och göra vårt skolsystem motiverande inom de ämnen som brukar benämnas STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics), för de är grunden till innovationskraft. Och låt lärarna få vara förebilder och minska deras administrationsbörda.
För att knyta samman det jag framhållit i texten ovan dristar jag mig till en reflektion, utgående från egna mycket positiva erfarenheter från musikskolans anda och en djupt rotad övertygelse att natur- och teknikvetenskap är basen i samhällsutvecklingen och kan ge lösningar på många av dagens och morgondagens problem.
Bygg upp en kommunal innovationsskola, där barn och ungdomar på frivillig bas kan lära sig grunderna i teknik, programmering och entreprenörskap, på motsvarande sätt som i musik/kulturskolan. Båda behövs, båda måste rimligtvis innebära en (subventionerad) kostnad för dem som deltar, men jag är övertygad om att det skulle bli en kick för många och underlätta rekryteringen av framtidens innovatörer och företagsbyggare i Sverige.