”Den, som i krigets räknekonst endast använder synliga värden, räknar falskt.”
Orden slog mig när jag läste Överbefälhavarens råd till regeringen inför nästa försvarsbeslut och dessutom tagit del av den därpå följande debatten. Det jag i första hand syftar på är hur dokumentet räknar antalet stridskrafter och dess krigsduglighet som det utslagsgivande när försvaret skall återuppbyggas. Mycket lite plats ges åt resonemang kring försvarsvilja och motståndskraft.
I dokumentet förekommer meningen: ”Försvarsmakten avråder däremot från etablering av ytterligare organisationsenheter och verksamhet på särskilt utpekade orter.” Vad döljer sig bekom ett sådant påstående som inte ytterligare förklaras i dokumentet? Månaderna efter att dokumentet publicerades har mer eller mindre om krigföringsförmåga okunniga människor uttryckt uppfattningen att upprättande av grundorganisation närmast är på den negativa delen av värdeskalan. Under mina år i Försvarsmakten kunde jag iaktta samma uppfattning från personer som inte hade fått förmånen att tjänstgöra och uppleva det samarbete mellan civilt och militärt som upprätthålls i och kring garnisonsorter och regionala staber.
Dessvärre sänder Försvarsmaktens högsta ledning budskap som kan tolkas som att grundorganisation närmast är att betrakta som ett nödvändigt ont och med enda uppgiften att producera krigsförband, Det leder till en bristande helhetssyn kring uppbyggandet av försvaret av Sverige. I dokumentet Överbefälhavarens militära råd nämns knappt orden motståndskraft och försvarsvilja, och då närmast som en del av bakgrundsbeskrivningen.
Professorn i filosofi Jonna Bornemark framför i boken ”Det omätbaras renässans” att det mänskligt är lätt att sätta alltför stort fokus mot det som går att mäta. I militära sammanhang handlar det om antalet brigader, fartyg och flygplan, och gör det lätt att missa andra saker som har minst lika stor betydelse för framgång. När det gäller verksamhet där människor är inblandade har ofta svårmätbara faktorer avgörande betydelse.
För många år sedan fanns en vilja att utvärdera den militära insatsen i den internationella operationen i Afghanistan. För att utvärdera effekten ”Create a safe and secure environment” valdes bland annat mätvärdet antal patruller per dygn. Det var lätt att beräkna och stabsofficerare kunde presentera vackra föredragningsbilder för beslutfattarna där man kunde se om det hade blivit bättre eller sämre men frågan kvarstod: Är det verkligen så att fler patruller per dygn med säkerhet leder till ökad säkerhet för befolkningen och de civila organisationerna?
Orsaken till Finlands framgångar under andra världskriget var inte i första hand mätbara storheter som antal soldater, kanoner eller flygplan utan försvarsvilja som ledde till motståndskraft i kriget mot Sovjetunionen. På motsvarande sätt är grunden för Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland inte i första hand mätbara resurser utan försvarsvilja och motståndskraft.
När man berör så känsliga områden som att grundorganisation skulle ha något ytterligare värde än att producera krigsförband är det viktigt för den seriöse läsaren och den eventuella fortsatta debatten att notera vad jag faktiskt har skrivit och vad jag inte har skrivit.
Jag skriver att försvarsvilja och motståndskraft är fundamentalt när det nya totalförsvaret ska byggas, trots att de är så svåra att mäta. Det är inte korrekt att välja bort eller tona ned dessa delar av helheten. Jag skriver inte att brigader, flygdivisioner och marina förband inte är viktiga, tvärt om.
Det jag framför allt vill framföra är att själva uppbyggandet av försvarsvilja och motståndskraft behöver ägnas särskild omsorg när vi bygger det framtida totalförsvaret. Den uppgiften ligger inte bara på det psykologiska försvaret utan alla, inklusive Försvarsmakten. Alla åtgärder och aspekter som kan påverka detta måste tas tillvara. Det gäller också frågan om hur grundorganisationen optimalt ska utformas.
För att komplettera citatet i artikelns inledning vill jag avsluta med ett annat, som ger uttryck för samma uppfattning:
”Moralen förhåller sig till styrkan, som tre till ett”