Sedan tre år tillbaka har Akademien arbetat med projektet Krigsvetenskap i det 21:a århundradet (KV21). Torsdagen 14 december genomfördes en release av den vitbok som lyfter fram de viktigaste budskapen i studien.
av Tommy Jeppsson
Sedan tre år tillbaka har Akademien arbetat med projektet Krigsvetenskap i det 21:a århundradet (KV21). Torsdagen 14 december genomfördes en release av den vitbok som lyfter fram de viktigaste budskapen i studien. Efter Styresmannens Mikael Odenberg välkomstord redovisade projektledaren Frank Rosenius ett antal viktiga slutsatser från studiearbetet.
Projektledaren inledde med att beskriva utmaningarna, vilka bl a innefattar Rysslands liksom namnlösa/ icke statliga aktörers förmåga att verka i s k gråzonslägen där hybrida angreppsmetoder, cyberangrepp, påverkansoperationer, terror etcetera kan nyttjas för att eventuellt eskalera till ett militärt angrepp. Möjligheterna att variera och kombinera angreppsmetod (-er) underlättas av den tekniska utvecklingen i form av bl a drönare, precisionsstyrda vapen liksom elektroniska stridsmedel vilket gör ett redan angreppskänsligt samhälle ännu sårbarare.
Av ovan följer behovet av att höja ambitionerna för vårt totala försvar, där sådana delkomponenter som ledning, motståndskraft/ uthållighet är avgörande längs hela skala från fred till en situation där landet befinner sig i krig. Fokusområden för såväl det militära som civila försvaret har angetts vara ledning, förmågan till lägesuppföljning, robusthet och reaktionssnabbhet.
Frank Rosenius tryckte på behovet av en sammanhållande ledning för de civila delarna av ett totalt försvar under en civil överbefälhavare, en tanke som syntes ge positiv genklang i de efterföljande inläggen från kommentatorerna respektive i den avslutande diskussionen. Ett sammanhållet cyberkommando, vikten av att återupprätta det psykologiska försvaret, dito vad gäller krigssjukvården samt behovet av regionala räddningsstyrkor ävensom tre månaders samhällelig försörjningsberedskap angavs som andra ytterligt angelägna behov.
Det militära försvaret behöver en havs- och luftövervakningsförmåga ”24/7”, UAV:er för sjö- och markstridsförbanden, ett förbättrat sjöfartsskydd (bl a kvalificerad luftförsvarsförmåga hos våra korvetter) ett kvalificerat luftvärn för våra brigader liksom ett snabbare mobiliseringssystem för våra markstridsförband. Här lyftes ävenledes fram behovet av en snabbinsatsstyrka innehållande kvalificerade förband från alla tre försvarsgrenar med ”24/7” beredskap vilket skulle ge landets politiska ledning en betydande handlingsfrihet i lägen där maktanvändning eller ”show of force” kan vara aktuell.
De efterföljande kommentarerna som gavs av journalisten Patrik Oksanen samt överste Bo Stenabb från Försvarsmaktens Högkvarter var övervägande positiva, där referenten särskilt noterade den överensstämmelse som fanns mellan Akademien och Försvarsmakten i synen på det militära försvarets utveckling och behov. Avseende det civila försvaret kunde Patrik Oksanen mycket övertygande lyfta fram bl a de skyndsamma behoven inom sjukvårdsområdet samt samhällets förmåga att hantera påverkansoperationer.
Sammantaget en mycket lyckad release som hade lockat ett trettiotal deltagare från bl a Försvarsberedningen, Försvarsutskottet, Försvarsdepartementet, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, polisen samt ett antal Akademiledamöter.
En större rapport, vilken utförligt redovisar projektarbetet kommer att publiceras i bokform i slutet på mars 2018 efterföljt av en slutkonferens 11-12 april nästa år.
Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA samt redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.
