Efter det att andre styresmannen, Bo Waldemarsson, inför 90-talet församlade, hade öppnat dagens akademisammankomst introducerade ordföranden i avdelning III, Jan Andersson, dagens första talare, brigadgeneral Gabor Nagy, flygtaktisk chef (FTCH) vid högkvarterets flygtaktiska stab (FTS).

Nagy inledde med att beskriva FTS’ övergripande uppgifter att utöva ledning nationellt och internationellt samt bedriva förmågeuppbyggnad av flygstridskrafterna. Dagligdags utgår verksamheten från, grundoperationsplanen (GROP), vari krigsförbandens uppgifter och beredskap finns beskrivna. Om situationen kräver det kan exempelvis beredskapen höjas och verksamheten utökas, enligt ett antal i förväg utarbetade så kallade omfall.

Nagy fortsatte med att beskriva de senaste förändringarna inom flygstridskrafterna, bl a som ett resultat av det senaste försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Ledningsprincipen för de numera fem flottiljerna (F 7, F 16, F 17, F 21 och hkp) har renodlats och förenklats.  Helheten inom flygstridskrafterna var något som Nagy återkom till flera gånger, och satsningar sker nu inom flygbasfunktionen i syfte att återta gamla förmågor, däribland spridning inom och mellan baserna. Ett annat utvecklingssteg är att samverkan pågår mellan Luftfartsverket och FTS vad avser det ansvar FTCH övertar för svenskt luftrum vid kris och krig.

Därefter gavs auditoriet en god inblick i de senaste årens utveckling och uppträdande i luftrummet över Östersjön. I korthet har verksamheten från rysk sida, men även från Nato, ökat betydligt. Det ryska uppträdandet präglas av återtagen förmåga: större förband, längre ut, ökad komplexitet i övningar, fler flygplanstyper (inklusive strategiskt bombflyg) samt vid vissa tillfällen ett förändrat och mer närgående uppträdande mot flygplan från väst. En viss nedgång i den ryska flygverksamheten har dock noterats sedan hösten 2015. Ett återkommande flygsäkerhetsproblem är när ryska flygplan uppträder utan transponder i områden med intensiv civil flygtrafik, företrädesvis söder om Skåne. Problemet uppstår p g a att civila sekundärradarstationer inte har förmåga att kunna upptäcka flygtrafik utan aktiverad transponder.

Under den efterföljande frågestunden framkom det att de svenska och finska flygvapnen har ett nära och utvecklat samarbete och att det bl a planeras för att det finska flygvapnet ska delta i höstens flygvapenövning. Frågor ställdes även kring det tidigare vägbas 90-konceptet och vad som finns kvar av detta. Många vägbaser har avvecklats men några kan fortfarande användas, vissa med större återställningsbehov än andra. I sin ambition att stärka flygbasfunktionen arbetar FTS med att återigen öka antalet vägbaser. Avslutningsvis uttryckte Nagy oro över små, billiga och lättöverkomliga drönare och den potential dessa kan ha i händerna på en aktör med hotfulla och fientliga avsikter.

Nästa programpunkt var ledamoten överste Stefan Jönssons inträdesanförande ”Luftvärnet – tillbaka till framtiden”. Jönsson var tills slutet av 2015 regementschef för luftvärnsregementet i Halmstad och tillträder i sommar som arméattaché vid försvarsavdelningen i Washington, D.C.

Efter att inledningsvis ha klarlagt luftvärnets styrka och svagheter, d v s förmågan till uthållig och kostnadseffektiv eldberedskap, respektive oförmågan att föra striden till motståndaren, övergick Jönsson till att beskriva luftvärnets genom årtionden alltmer krympande organisation. Vändningen kom med Georgienkrisen 2008. I oktober 2008 deklarerade alliansens partiledare i en Brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet att någon minskning av Försvarsmaktens grundorganisation inte skulle ske under deras mandatperiod. Utvecklingen fortsatte och 2010 återupptogs försvarsplaneringen inom Försvarsmakten, vilket i sin tur ledde till omfattande spelverksamhet. En av slutsatserna blev – var är luftvärnet? Studie- och utredningsverksamhet vidtog med slutsatsen att det fanns ett antal olika typer av objekt som behöver skyddas, med därtill hörande stor hotbildsbredd för luftvärnet.

Den normerande hotbild som enligt Jönsson idag tillämpas inom luftvärnssystemet är det taktiska markrobotsystemet Iskander. Dagens hotbild utmärks av vapensystem med hög precision, lång räckvidd och många gånger relativt billiga vapensystem då gamla system uppgraderas med moderna målsökare.

Dagens svenska luftvärnssystem, RBS 70 och RBS 97, verkar båda enligt principen fri sikt. Vidare anses deras räckvidd vara otillräcklig i dagens hotbild. Mot rådande hotbild är behovet ett nytt luftvärnssystem med 360° täckning, vertikalstart, allvädersförmåga, längre räckvidd, flera robotar i samtidig bana, robotar med egna målsökare samt TBM-potential (Tactical Ballistic Missile). Ett luftvärnssystem med dessa egenskaper skulle enligt Jönsson avsevärt höja bekämpningssannolikheten och därmed skyddsförmågan. I syfte att man ska ytterligare kunna öka bekämpningssannolikheten bör robotsystemet kompletteras med passiva sensorer och ledning ske i nätverk av sensorer och eldenheter.

Inför framtiden önskade Jönsson att anskaffning av det beslutade nya korträckviddiga robotsystemet, RBS 98, påskyndas. RBS 98 är avsett att ersätta RBS 70. Vad avser införande av nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd, som ska ersätta robotsystem 97, så ska ombeväpning inledas inom inriktningsperioden. Liksom Nagy tidigare under kvällen hade gjort, betonade även Jönsson helheten. Samtliga delar i systemet – materiel, vapensystem, infrastruktur, personal samt utbildning och träning – behöver finnas på plats för att operativ effekt ska uppnås. På marknaden finns ett antal olika robotsystem men de av olika skäl mest sannolika systemet bedöms vara det amerikansk Patriot-systemet respektive det franska

Astar-systemet. Jönsson uttryckte en oro över att anskaffning och införande av nya luftvärnssystem är tidskrävande och att det finns risk att införandet kan försenas. Något som även ledamoten Stig Schyldt framförde i sin efterföljande kommentar till anförandet.

Under frågestunden fick Jönsson möjlighet att intyga att det svenska luftvärnet är fullt interoperabelt med Nato, vilket framgick av det stöd till luftförsvaret av OS i London som Lv 6 bidrog med. Jönsson avslutade frågestunden med att i valet mellan fler eldenheter eller fler robotar skulle han satsa på fler eldenheter.

 
Per Nilsson