Krigsvetenskapsakademien online den 21 april handlar om viktiga frågeställningar i en tid när det civila försvaret ska rustas upp.  En rör vår sjukvårdsberedskap i kris och krig. En annan rör beslutsfattning under svåra förhållanden. Det är ämnesområden, bland flera, som hanteras av delprojektet Civilt försvar i akademiens fleråriga projekt SES (Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska perspektiv).

Sändningen leds av akademiens styresman, förutvarande överbefälhavaren Sverker Göranson. Under hela sändningen kommer det att finnas möjlighet att chatta med de föredragande.

Akademiens ledamöter och intresserade i övrigt är varmt välkomna att följa programmet över denna länk

Programmet är enligt följande:

Klockan Programpunkt Medverkande
16.00 Välkomsthälsning Akademiens styresman Sverker Göranson
16.05 Sjukvården i ett stärkt totalförsvar Ledamoten Lovisa Strömmer
17.00 Paus
17.05 Konsten att bemästra en pandemi? Beslutsfattande under svåra förhållanden
Inledning Ledamoten Magnus Jerneck
”Smygande kriser” Ledamoten Magnus Ekengren
”Bristande krisberedskap ledde till den högsta andelen döda i Norden” Ledamoten Mikael Holmström
”Ledarskap vid kriser – ett psykologiskt perspektiv” Ledamoten Gerry Larsson
”Normeringens svåra konst och otydlig kriskommunikation” Ledamoten Lars Nylén
”Den europeiska solidaritetens gränser i pandemikrisen” Ledamoten Teija Tiilikainen
18.35-18.45 Avslutning Akademiens styresman Sverker Göranson

Lovisa Strömmer kommer i sitt anförande belysa de förändringar som skett inom civil sjukvård i Sverige under de sista 10-15 åren och de konsekvenser det har haft och har på akut sjukvård och vår beredskap.  Om hälso-och sjukvården ska kunna stärka totalförsvaret innebär det att vi måste bevara och utöka de strukturer (akutsjukhus) och den akutkompetens (personal) som är nödvändiga för att snabbt kunna ställa om vården vid kris, katastrof och krig. Den pågående Coronapandemin har för sjukvården inneburit en stor utmaning och har visat att det finns en god omställningsförmåga men även tydliggjort flera brister inom regioner och kommuner. Behovet av fungerande regioner och kommuner vid en omställningssituation, såväl som behov av bättre förmåga till nationell samordning och samarbeten med andra aktörer som Försvarsmakten, är uppenbar.

Lovisa Strömmer är överläkare och docent i kirurgi med inriktning akutkirurgi och traumatologi och kliniskt verksam på St Görans Sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset samt Karolinska Institutet i Stockholm.

Ledamoten och professorn vid Lunds universitet, Magnus Jerneck inleder med att presentera Statsvetenskaplig Tidskrifts kommande specialnummer om Coronakrisen och hur de olika uppsatserna belyser problemet med ”beslutfattande under svåra förhållanden”.

Därefter presenteras kort några av bidragen. Det finns tid för frågor efter varje anförande.

Ledamoten och professorn vid Försvarshögskolan, Magnus Ekengren frågar sig i sitt anförande ”Smygande kriser” varför den svenska regeringen inte agerade tidigare i de första skedena av Covid-19-pandemin (januari – mars 2020), trots de många varningssignalerna och förebådande utbrotten i Kina, Italien och övriga EU-medlemsländer? Magnus Ekengren svarar på denna fråga med hjälp av det nya begreppet smygande kris, som på ett nytt sätt söker fånga och förklara fenomenet med alltför sent vidtagna åtgärder trots god kännedom om hotutvecklingen. Den globala uppvärmningen, spridningen av multiresistenta bakterier och långsamt verkande cyberhot utgör andra exempel på smygande kriser där kunskapen om vad som behöver göras är stor men där alltför lite görs för att förhindra storskaliga samhällskriser.

Rubriken för ledamoten och journalisten på DN, Mikael Holmströms anförande är ”Bristande krisberedskap ledde till den högsta andelen döda i Norden”. Sverige påstods ha ”god beredskap” för pandemin, men det stämde inte. Grannländer var däremot snabba och proaktiva. De bytte strategi när kartorna inte stämde med den nya, okända, covid-19-terrängen. Sverige förmådde inte byta karta-strategi utan excellerade istället i att vara landet Annorlunda. Resultat tiofalt eller fyrfalt högre andel döda i Sverige än hos grannländerna. Ansvarsprincipen vid en kris innebär allas ansvar – men – vem leder? Kris efter kris visar problemen. Bristande pluralism och politisk ledning. Vart tog Katastrofkommissionens förslag om en försiktighetsprincip vid katastrofer vägen?

Ledamoten och professorn vid Försvarshögskolan, Gerry Larsson tar i sin presentation upp generella lärdomar från tidigare kriser och gör kopplingar till Coronapandemin. Följande teman behandlas: stress och prestationsförmåga, beslutsfattande under osäkerhet, ledarskapets balansakter vid kriser, betydelsen av tillit och ledarskapets containerfunktion. Avslutningsvis ges konkreta råd på individ- och organisationsnivå.

Ledamoten och tidigare rikskriminalchefen, Lars Nylén följer upp och kommenterar en del av påbuden under det första året med Coronapandemin, kriskommunikationen samt människors beteenden.

Ledamoten Teija Tiilikainen, behandlar i sitt anförande ”Den europeiska solidaritetens gränser i pandemikrisen”. I presentationen analyseras klyftan mellan EU:s befogenheter och medborgarnas förväntningar. Hur har EU fungerat i krisen och varför har det uppstått ett tydligt missnöje med unionens krispolitik inom medborgarsamhället? Vad för slags roll spelar de historiska skiljelinjerna mellan de europeiska politiska kulturerna i denna kris? Slutligen diskuteras det också hur unionen har hanterat det säkerhetspolitiska trycket som riktat sig till den utifrån.

Teija Tiilikainen är direktör för The European Center of Excellence for Countering Hybrid Threats i Helsingfors.

Välkomna!

Björn Anderson
Ständig sekreterare


Tidigare genomförda webinar återfinns här »