Krigsvetenskapsakademien online onsdagen den 17 februari handlar både om icke-militära hot från främmande makt och europeisk säkerhetspolitik med tonvikt på Nord- och Centraleuropa. Icke-militära hot är en alldaglig företeelse i den värld vi lever idag. Hur de ter sig och vilka konsekvenser de kan få får en särskild genomlysning inom akademiens fleråriga projekt SES (Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska perspektiv). Om detta kommer några av akademiens experter inom området att samtala under ledning av ambassadören och ledamoten Michael Sahlin.

Akademiens ledamöter och alla som är intresserade är varmt välkomna att följa programmet över denna länk Under hela sändningen kommer det att finnas möjlighet att chatta med de föredragande. Sändningen går också att se i efterhand via samma länk.

Programmet är enligt följande:

Klockan Programpunkt Medverkande
16.00 Välkomsthälsning Akademiens styresman
16.05 ”Centraleuropeiska säkerhetsprioriteringar” Inträdesanförande av ledamoten Dag Hartelius
17.00 Paus
17.05 ”Nordisk forsvarssamarbeid og sikkerhetspolitisk utvikling i Nord-Europa” Inträdesanförande av ledamoten Svein Efjestad
18.00 Paus
18.05 ”Försvar mot icke militära hot” Ledamöterna Michael Sahlin, Johan Wiktorin och Patrik Oksanen
19.00 Avslutning Akademiens styresman

Dag Hartelius kommer i sitt anförande att belysa likheter och skillnader i de centraleuropeiska ländernas nationella säkerhetsstrategier utifrån en frågeställning om det finns anledning att se dessa länder – här definierade som alla de f.d. kommunistiska länder som blivit medlemmar i EU mellan 2004 och 2013 – som en sammanhållen grupp i säkerhetspolitiskt avseende eller med förutsättningar att bli det. Särskild uppmärksamhet riktas mot den östliga respektive sydliga dimensionen i ländernas hotbildsuppfattningar liksom i fråga om vissa hybridhot (främst migration), och kopplingar görs bland annat till strategiska dokument inom de organisationer – EU och Nato – där länderna är medlemmar.

Dag Hartelius har arbetat som diplomat i Leningrad, Moskva, Berlin och London, han har tjänstgjort som biträdande direktör med ansvar för europeisk säkerhetspolitik vid EastWest Institute i New York, arbetat med Central- och Östeuropa på Utrikesdepartementet, varit ambassadör i Estland och Polen samt vid EU. 2013-19 var han generaldirektör för Försvarets radioanstalt och sedan 2019 är han Sveriges ambassadör i Ungern med sidoackreditering till Slovenien.

I sin presentasjon vil Svein Efjestad drøfte mulighetene for å videreutvikle det nordiske forsvarssamarbeidet og sette dette inn i en større strategisk sammenheng.

I løpet av de siste 15 årene , og særlig etter den russiske okkupasjonen av Krim har det skjedd store endringer i det forsvars- og sikkerhetspolitiske bildet i Nord- Europa. Vi ser et mer selvhevdende  Russland som bygger opp et sine offensive militære kapasiteter og gjennomfører militære øvelser som kaster skygger over nabolandene. Rustningskontrollavtaler er brutt og sikkerhets- og tillitsskapende tiltak er i stor grad forsvunnet fra relasjoner mellom Russland og de vestlige land. Russland utvikler nye våpensystemer med stor presisjon og lang rekkevidde, og nå også hypersoniske våpen som er vanskelig å forsvare seg mot. Dette kommer i tillegg til nye kjernefysiske våpensystemer , eller dual-capable våpensystemer som utfordrer sikkerheten i Europa. I nord har Russland gjenopprettet baser i de arktiske øygruppene, blant annet på Franz- Josephs Land og på Novalja Zemlja. Dette har gitt Russland et sterkere militært fotavtrykk i Arktis. Man spør seg om det er mulig å beholde Arktis som et område med lav militær spenning eller om dette kan bli en arena for  økt militær rivalisering mellom stormaktene.

Den militære utviklingen i Østersjøområdet og i nordområdene har aktualisert spørsmål om det vil være mulig for de allierte å operere i disse områdene i en krisesituasjon ; diskusjonen om det såkalte A2/AD, Anti Access /Area Denial .

Denne utviklingen har medført en rekke tiltak for å revitalisere NATOs kollektive forsvar. Jeg nevner en ny kommandostruktur, nye operative planer, nye krav til beredskap og reaksjonsevne, nye initiativ for flernasjonale innsatsstyrker, en ny maritim strategi og et nytt konsept for øvelser. Samtidig er det nye krav til byrdefordeling  og åpenbart at USA må bruke mye av sine ressurser og fokus på utfordringene fra Kina. Alt tyder på at dette blir like viktig for den nye administrasjonen i USA. Derfor er det viktig for alle allierte at vi i Norden er bedre i stand til å ivareta egen sikkerhet.

Det nordiske forsvarssamarbeidet er konsentrert i NORDEFCO ,men må også forstås som et nettverk av bi- og flernasjonale samarbeidsaktiviteter mellom de nordiske land. Dette kommer sterkest til uttrykk i samarbeidet mellom Sverige og Finland men finnes også mellom de øvrige nordiske land. Samlet representerer de nordiske land betydelige militære styrker, og tilgang til store og strategisk viktige områder. Alle nordiske land har sterke bindinger til de vestlige stormaktene og til EU og NATO. Det nordiske militære samarbeidet har medført stor grad av interoperabilitet og evne til å samarbeide om militære operasjoner. Dette utgjør nå en vesentlig endret sikkerhetspolitisk situasjon som omverden må ta hensyn til. Det nordiske forsvarssamarbeidet har stor politisk støtte i alle nordiske land og det arbeides nå med å realisere visjonen for 2015,om å forbedre vår felles evne til samarbeid i fred, kris og konflikt.

Svein Efjestad ble utnevnt til sikkerhetspolitisk direktør i Forsvarsdepartementet  i Norge 2013. Han har arbeidet for Forsvarsdepartementet fra 1981 etter et kortere engasjement på Norsk Utenrikspolitisk institutt. Hele tiden har hans fokus vært forsvars- og sikkerhetspolitiske saker; herunder operasjoner, etterretning, Nato-saker, spørsmål vedrørende kjernevåpen og bilateralt forsvarssamarbeid. Fra 1986-1990 arbeidet han i den norske delegasjonen til NATO. Fra 1995-2013 var han sjef for avdeling for sikkerhetspolitikk.

I sin nåværende funksjon er han engasjert i politikkutforming og støtte til sikkerhetspolitisk forskning. Han er også norsk representant i det nordiske forsvarssamarbeidet og leder for det norske Kystvaktrådet. Han foreleser på NDC om sikkerhetspolitikk i Arktis og ellers på norske militære institusjoner. Han har også publisert noen artikler om NATO og de sikkerhetspolitiske utfordringer i nord, se bla Whitehall Papers 87,93 og 95 fra RUSI.

Sändningen avslutas med ett samtal i skuggan av stormningen av Capitolium, cyberattacker, Huaweidebatten och desinformation om Coronapandemin.

Ledamoten Johan Wiktorin är verkställande direktör för Intil-group och har en bakgrund i den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Ledamoten Patrik Oksanen är senior fellow på Frivärld och journalist. De två samtalar tillsammans med ledamoten Michael Sahlin om en rad händelser den senaste tiden och hur Sverige ska kunna möta den här typen av hybridhot.

Välkomna!

Björn Anderson
Ständig sekreterare

Tidigare genomförda webinar återfinns här »