Argument och attityder i alliansfrågan

Sammanfattning av Robert Dalsjös artikel i KKrVAHT nr 4 1999.

Bör Sverige gå med i NATO, eller är det bättre att hålla fast vid alliansfriheten? Nästan tio år efter Berlinmurens fall har en diskussion kommit i gång i den frågan, om än något försiktigt och trevande. Försiktigheten kan bero på gamla taburegler och på att "neutraliteten" blivit en del av den svenska självbilden, men också på politisk taktik. Men även om tidpunkten för ett svenskt beslut rimligen ligger några år i framtiden så syns en diskussion behövlig redan nu, om de olika alternativen skall hinna genomlysas och diskuteras i breda kretsar innan det är dags att ta slutlig ställning. Vilket alternativ är bäst för vår egen säkerhet? Vilket gynnar mest säkerheten i närområdet och Europa? Ger en allierad eller en fristående ställning störst möjligheter till insyn och påverkan? Vilket alternativ är mest solidariskt och moraliskt riktigt?

I syfte att stimulera diskussionen har Robert Dalsjö i sin artikel sammanställt de olika argument för fortsatt alliansfrihet respektive för svenskt NATO-medlemskap som han kunnat finna i debatten, vilket är ett fyrtiotal. Argumenten är mycket varierande till sin karaktär, vissa fokuserar på nationell egennytta, andra på förhållanden i omvärlden, åter andra är mer normativa till sin natur. Argumenten gås i genom gruppvis, varpå en redovisning görs av olika metoder för att värdera argumenten och vaska fram de på respektive sida som sammantaget förefaller mest relevanta. Slutresultatet blir en kort lista av kärnargument för alliansfrihet respektive för NATO-medlemskap, att vägas mot varandra.

Robert Dalsjös artikel utgör hans inträdesanförande i avd VI den 18 maj 1999. Läs anförandet i sin helhet!