Nischer, systemhus och systempartners

 

Sammandrag av Thomas E Engevalls artikel i KKrVAHT, 1 häftet 2005

 

Ominriktningen av Försvarsmakten ”från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar” där den materiel som finns skall kunna användas av svenska sjömän och soldater i insatser inkluderande väpnad strid ”här och nu” ställer radikalt nya och förändrade krav på materielförsörjningen och aktörerna inom denna.

 

Parallellt med detta har rollspelet mellan Försvarsmakten, Försvarets Materielverk (FMV) samt den i Sverige verksamma försvarsindustrin i grunden förändrats med hänsyn till den konkurrens och de hårdare kommersiella villkor som gäller för industrin på en öppnare marknad med ekonomiskt resultatorienterade ägare. Förutsättningarna för myndigheter och industri att verka på den internationella marknaden har således utvecklats och förändrats dramatiskt de senaste åren.

 

Denna utveckling har lett till att nya koncept där roller, ansvar och uppgifter förändras mellan myndigheter och industri samt mellan myndigheterna själva. De koncept som diskuteras i artikeln är systempartners, systemhus och nationella nischer.

 

Definitionerna av dessa begrepp är:

 

Nationell nisch: ”Områden, grundade på operativ prioritering, där Sverige tar en betydande roll i internationella försvarsmaterielsamarbeten. Nischer omfattar såväl myndighetskompetens som industriell förmåga. Till nisch bör riktad upphandling kunna göras.”

 

Systemhus: ”Industriella systemleverantörer som under en längre tid får ett samlat ansvar för teknisk integration av ett antal system och delsystem.”

 

Systempartner: ”Leverantörsoberoende företag som under en längre tid stöder myndigheterna med systemintegration, kontroll, konfigurationsledning, förvaltning, systemuppföljning, teknisk rådgivning och samordning av löpande drift och underhåll.”

 

Sammanfattningsvis bedöms möjligheterna att utnyttja dessa koncept vara goda under förutsättning att vi utnyttjar och vårdar den kompetens som finns uppbyggd inom såväl myndigheter som industri. Vi måste också våga ifrågasätta dagens myndighetsstruktur samt inte se begreppen och lösningarna ur ett strikt svenskt perspektiv. Våra lösningar måste sättas in i ett internationellt, såväl europeiskt som amerikanskt, sammanhang.