Kungl Krigsvetenskapsakademiens verksamhetsberättelse 2000-2001

av sekreteraren, generalmajor Lars Andersson

Denna verksamhetsberättelse avser perioden fr o m den 10 november 2000 t o m den 13 november 2001. Akademien hade vid periodens början 404 ledamöter, varav två hedersledamöter och 18 kallade. Enligt Akademiens stadgar får det finnas högst 150 valda ledamöter yngre än 62 år. Om särskilda skäl finns får detta antal ökas med tio. Antalet valda ledamöter under 62 år var vid periodens början 150. Under verksamhetsåret har fem ledamöter avlidit, se vidare minnesteckningarna:

  • General Carl Eric Almgren
  • Överste 1. gr Jean-Carlos Danckwardt
  • Överste 1. gr Göran Persson
  • F d forskningschef, docent Torleiv Orhaug
  • F d generaldirektören Martin Fehrm

Den 17 april 2001 invaldes respektive kallades 15 nya ledamöter:

  • Ämnesråd Krister Andrén
  • Professor Stefan Axberg
  • Kommendör Magnus Bergman
  • Departementsråd Katarina Engberg
  • Författaren, fil dr Peter Englund
  • Flottiljamiral Jörgen Ericsson
  • Generalmajor Lars Frisk
  • F d minister, fil kand Ulla Gudmundson
  • Överste Per Lodin
  • Generalmajor Mats E Nilsson
  • Överingenjör Mats Ohlin
  • Avdelningschef Folke Pärnerteg
  • FA/Major m m Marco Smedberg
  • Generalmajor Tony Stigsson
  • Överste Philip Wilkinson, Storbritannien, kallad ledamot

Akademiens ledning

Akademiens ledning

Styresman:Generalmajor Jörn Beckmann
Andre styresman: Riksarkivarie Erik Norberg
Sekreterare: Generalmajor Lars Andersson
Andre sekreterare: Överste 1. gr Ragnar Söderberg
Redaktör: Överste Bo Hugemark
Skattmästare: Direktör Gert Schyborger

Akademiens presidium

  • Styresmannen, ordförande
  • Andre styresmannen
  • Sekreteraren
  • Generallöjtnant Gustaf Welin, ordf avd I
  • Generallöjtnant Bengt-Arne Johansson, ordf avd II
  • Överste Claes Sundin, ordf avd III
  • Direktör Gert Schyborger, ordf avd IV
  • Överste 1. gr Ragnar Söderberg, ordf avd V
  • F d överingenjör Tor Larsson, ordf avd VI

Några reflexioner efter den 11 september

Jag kan inte låta bli att börja med en återblick på Akademiens seminarium om sårbarhet i Bernadottebiblioteket på Kungliga Slottet i samband med millennieskiftet. I sammanfattningen av seminariet skrevs bland annat följande slutord:

Hur rädda skall vi vara inför framtiden? Hur blir det med vår nationella säkerhet?

Samhället förändras, internationalisering, global integration och teknisk utveckling påverkar oss. Samhället blir mer känsligt för störningar. Att utveckla ett robust och säkert samhälle och skydda viktig infrastruktur och försörjning, och inte minst kraven på att förmedla en riktig och säker information, utgör väsentliga inslag i vår nya säkerhetspolitik. – Allmänhet, politiker och beslutsfattare måste bli mer medvetna om hur sårbarheten förändras. Samverkan mellan totalförsvarets militära och civila delar behöver förstärkas.

De scenarier vi haft som underlag för att studera och diskutera den framtida hotbilden har ofta fått kritik för att de varit osannolika och orealistiska. Den 11 september 2001 överträffade verkligheten de allra vildaste scenarierna. Vi väntade oss missiler av olika slag, i stället användes fulltankade passagerarflygplan som precisionsvapen. Vi väntade oss intrång i våra datasystem och kollaps i våra dataförbindelser, i stället kom mjältbrandbakterier med posten.

Akademiens verksamhet

Verksamhetsöversikt

Det som hände den 11 september börjar redan kasta sin skugga över säkerhets- och försvarspolitik och den verksamhet som Akademien bedriver under sin gamla devis "Fäderneslandets försvar". I bland annat Akademiens höstsymposium den 25 oktober hade redovisade hotbildsscenarier uppenbara drag av det som hänt drygt en månad tidigare.

Akademien har under sitt 205:e år haft en omfattande verksamhet starkt präglad av totalförsvarets ominriktning från invasionsförsvar till insatsförsvar. Akademien deltog i Krigsarkivets seminarium i Östersund med anledning av den allmänna värnpliktens 100-årsjubileum i maj och svarade för ett uppföljningsseminarium i Stockholm den 4 september. Akademiens sedvanliga höstsymposium gick av stapeln den 25 oktober och behandlade totalförsvarets ledning. Vidare har avdelningarnas årsberättelser föredragits och ett antal intressanta inträdesanföranden hållits av nyinvalda ledamöter. Akademien har haft åtta gemensamma sammankomster och de sex avdelningarna har tillsammans haft femton sammanträden.

Avdelningarnas årsberättelser

Akademien valde inför detta verksamhetsår att inte ha något gemensamt tema för verksamheten. De stora förändringarna inom totalförsvaret innebär att varje avdelning inom sitt speciella område har haft möjligheter att kommentera och diskutera det de har funnit mest angeläget.

Avdelning I, markstridsvetenskap, valde som ämne för sin årsberättelse "Markstridsfunktionens roll och krav på dess kompetens vid försvaret av Sverige nu och i framtiden". Avdelningen värnar om förmågan till väpnad strid och att försvaret av Sverige inte får komma i skymundan då försvaret omdanas mot de nya uppgifter, som internationella åtaganden och nya hotbilder kräver.

Avdelning II, sjökrigsvetenskap, behandlade ämnet "Marin ledning inför ett nytt sekel". Marinens ledningssystem står inför stora förändringar med nya krav på snabbhet och flexibilitet, deltagande i internationella operationer och därmed krav på samverkan och samarbete med andra länders marina stridskrafter.

Avdelning III, luftkrigsvetenskap, tog ett ovanligt grepp för sin årsberättelse 2001. Ett tjugotal av avdelningens ledamöter deltog i International Air Power Symposium i Uppsala. Symposiet arrangerades i augusti med anledning av Flygvapnets 75-årsjubileum. Framstående föreläsare från USA och Europa redovisade sin syn och influenser på luftkrigskonstens utveckling. Avdelning III gjorde referat, sammanfattade och drog slutsatser och lät detta ligga till grund för årsberättelsen. Årsberättelsen kommer att publiceras i KKrVAHT under 2002.

Avdelning IV, militärteknisk vetenskap, fokuserade i sin årsberättelse på den snabba utvecklingen inom IT-området. Det nätverksbaserade totalförsvaret med stor flexibilitet, förmåga till snabbt informationsutbyte med säkra förbindelser var den vision som redovisades.

Avdelning V, annan vetenskap av betydelse för totalförsvaret, valde det mycket aktuella ämnet "Totalförsvarets personalförsörjning". I det nya totalförsvaret som växer fram behöver inte alla värnpliktiga utnyttjas utan vi får en selektiv värnplikt som kan uppfattas som orättvis och som kräver särskilda åtgärder för att de som gör sin värnplikt kommer att finna det meningsfullt. Ökad ersättning, inträdespoäng till högskolor m m är åtgärder som måste vidtas. I redovisningen togs också yrkes- och reservofficerarnas roll upp. En fråga som debatteras är om anställda i Försvarsmakten skall ha skyldighet att tjänstgöra utomlands.

Avdelning VI, säkerhetspolitisk vetenskap, genomför sin redovisning i december och den är enligt nuvarande planering tänkt att ta upp Sverige och EU. Med den nuvarande säkerhetspolitiska situationen i världen, där EU spelar en allt större roll, blir säkert redovisningen intressant. Årsberättelsen kommer att publiceras i KKrVAHT under 2002.

Värnplikten 100 år

Akademiens seminarium den 4 september var en uppföljning av ett seminarium i Östersund som genomfördes i maj i Krigsarkivets regi. Tanken var att seminariet i Östersund i första hand skulle ge en historisk belysning av värnplikten under 100 år. Akademiens seminarium i Stockholm inriktades mer mot framtidsfrågorna. Diskussionerna vid Akademiens seminarium visade på att värnplikten inte är en pigg och sprudlande 100-åring. Dess roll i det nya insatsförsvaret är under debatt även om både statsmakterna och Försvarsmakten ser värdet av en allmän pliktlag för att i vissa lägen tillgodose personalbehoven. Den nuvarande pliktlagen innebär att alla män, som inte har några hindrande handikapp och alla kvinnor som själva anmäler sig mönstrar och skrivs in. Endast de som erfordras för krigsorganisationens behov inkallas till tjänstgöring, i dag högst 18 000. På grund av detta kan inte värnplikten anses som allmän, utan selektiv. På detta sätt tenderar plikten att tjänstgöra att bli mer eller mindre frivillig. En fråga som då kom upp är om vi får de bästa att ställa upp eller bara entusiasterna. Två olika uppfattningar präglade debatten. De som, trots nackdelarna med en selektiv värnplikt, vill att den även i framtiden skall användas för att bemanna insatsförsvarets krigsorganisation och de som förordar ett yrkesförsvar. Yrkesförsvarets fördelar är i första hand högre beredskap, högre grad av samövade enheter och bättre anpassat för att snabbt ställa upp och delta i internationella insatser. Värnpliktsförsvarets anhängare pekar bl a på de goda egenskaper våra värnpliktsförband visat vid tjänstgöring utomlands, där även deras civila yrkesskicklighet ofta behöver utnyttjas. En annan fördel är att även en selektiv värnplikt innebär en fortsatt folkförankring. Alla verkar dock överens om att de nationella skyddsstyrkor vi behöver över landets yta bör grundas på värnpliktiga med kortare utbildningstid och på det frivilliga hemvärnet. En personlig synpunkt efter seminariet och de en vecka senare inträffade terroristattackerna i USA är om inte de nationella skyddsstyrkornas betydelse för att skydda vår infrastruktur mot de nya hoten ökar.

Seminariet genomfördes i Armémuseum och var välbesökt.

Akademiens "höstsymposium"

Under de senaste åren har ledningssystemet för totalförsvaret genomgått stora förändringar. Förändringarna var och är ekonomiskt, tekniskt och främst säkerhetspolitiskt motiverade. Men har de lett till att vi i dag har ett ändamålsenligt system för samordning av totalförsvarsresurserna i fred, kris och krig? Den nu sittande Försvarsberedningen förväntas bl a behandla dess frågor.

En annan viktig fråga som diskuterats i Akademien berör grunderna för långsiktiga försvarsbeslut. Har säkerhetspolitiska, strategiska och operativa frågeställningar haft tillräcklig tyngd i beslutsprocessen? Har besluten mer styrts av regionala hänsyn samt till försvarsindustrins beläggning och möjligheten att upprätthålla en trovärdig tillämpning av den allmänna värnplikten?

Det var bland andra dessa frågor som diskuterades inför beslut om vilket ämne som skulle väljas för Akademiens höstsymposium 2001. Valet föll på "Totalförsvarets ledning" och så småningom fick symposiet rubriken "Vem leder totalförsvaret och hur? Diskussionerna före symposiet och under symposiet visar på oklarheter bl a när det gäller ansvarsförhållanden och då främst på den civila sidan. Vårt system i Sverige med starka och självständiga myndigheter innebär att myndigheterna skall samverka och samordna sin verksamhet även vid kris och krig – något som kan vara svårt under pressade och osäkra förhållanden. Den tidigare starka regionala ledningen i form av militärbefälhavare och civilbefälhavare finns inte längre. Samordning på regional nivå kan därför bli svår att åstadkomma. Under symposiet framfördes synpunkter på att regeringen borde ha ansvaret på central nivå för att samordna insatserna mellan myndigheterna. Man var dock överens om att nuvarande regeringskansli inte har kapacitet eller kompetens för att lösa en sådan uppgift. Det fortsatta arbetet med ledningen av den civila delen av totalförsvaret tar förhoppningsvis till sig dessa synpunkter.

Symposiet, som följdes av Hans Majestät Konungen, var välbesökt. Andrakammarsalen i gamla riksdagshuset var välfylld. Symposiet började under dramatiska former eftersom en försändelse med vitt pulver hittats i riksdagens post och polisen därför spärrat av även gamla riksdagshuset. Först cirka en kvart före symposiets start hävdes avspärrningarna och symposiet kunde genomföras enligt programmet. Detta var en påminnelse om sårbarheten i vårt moderna samhälle. Dessbättre visade det sig vara helt ofarligt pulver i försändelsen.

Stadgerevision

Nuvarande stadgar fastställdes 1996 inför Akademiens 200-årsjubileum. Mycket har hänt under dessa fem år. Akademiens verksamhet har förändrats. Gemensamma symposier anordnas och med e-post och webbplats har Akademien marscherat in i IT-åldern.

Utanför Akademien har samhället förändrats. EU-medlemskapet har börjat påverka vår säkerhetspolitik. Neutraliteten har övergivits och alliansfriheten diskuteras öppet. Hoten mot samhället har förändrats och blivit mer mångfacetterade.

Till sist, men för Akademien kanske mest betydelsefullt, har totalförsvaret inlett en omdaning som sannolikt är den största och mest omfattande som någonsin skett.

I sekretariatets fortlöpande verksamhet märks då och då att gällande stadgar och föreskrifter inte alltid ger den vägledning och det stöd de skall utgöra. I ett par fall har Akademien redan fattat beslut som innebär att ändring och komplettering behöver ske.

Akademien har därför utsett en kommitté, som mot denna bakgrund fått till uppgift att se över stadgar och föreskrifter för både Akademien och Albergers stiftelse.

Övrigt

Akademiens Handlingar och Tidskrift har under året utkommit med sedvanliga sex häften.

Aktuell information från Akademien presenteras fortlöpande på vår webbplats www.kkrva.se.

Som nämndes i förra årets verksamhetsberättelse flyttades sekretariatet till tillfälliga lokaler hos Försvarshögskolan på Östermalmsgatan 87. Dessa disponerades bara till slutet av juni, varför sekretariatet har tvingats flytta även i år. Den nya adressen, som förhoppningsvis blir permanent ett antal år framöver, är Teatergatan 3, 5 tr på Blasieholmen i lokaler tillhörande Drottning Victorias Örlogshem. Flyttningen har inneburit att vi haft svårt med kommunikationen på telefon, telefax och e-post. Vi beklagar detta.

Akademiens andre sekreterare överste 1. gr Ragnar Söderberg slutar i och med denna högtidsdag efter tre år i befattningen. Han har gjort framstående insatser för Akademien, inte minst har vi som deltagit i högtidsdagarna kunnat ta del av hans noggrannhet och eminenta organisationsförmåga. Vi i sekretariatet tackar för de tre åren och önskar lycka till i fortsättningen. Ragnar Söderberg kvarstår som ordförande i avdelning V.

Vi hälsar också hans efterträdare överste Claes Sundin varmt välkommen till sekretariatet.

Inför 2002

Jag vill återkoppla till de reflexioner jag inledde med. Många säger att vi den 11 september fick en ny värld eller att vi gick in i en ny tid. Hur man än betecknar det så måste vi ta hänsyn till det som hände då vi i framtiden fortsätter att bygga på vårt samhälle. Det måste bli mer robust, vaksamheten mot hot av olika slag måste bli större, samarbete och samverkan mellan myndigheter måste bli bättre, våra gemensamma resurser måste utnyttjas utan att vi sneglar på hur de tidigare använts eller att vi låter improduktiv prestige styra handlandet. Försvarsbeslutet 2004 blir på grund av detta av mycket stor betydelse för hela vårt totalförsvar. Akademien har därför beslutat att inför beslutet och med början 2002 ta upp de frågor som vi ser som de viktigaste. Allt självfallet inom Akademiens devis: "Fäderneslandets försvar".

Belöningar

Akademiens belöningar

Kallade ledamoten, doktor Adam Daniel Rotfeld: främst för sin verksamhet vid fredsforskningsinstitutet SIPRI. Doktor Rotfeld var 1989–1991 ledare för institutets forskningsprojekt "Building a Co-operative Security System in and for Europe". Dr Rotfeld blev direktör för SIPRI den 1 juli 1991. Han kom till SIPRI vid kalla krigets slut och har därefter på ett mycket förtjänstfullt sätt arbetat med de sedan dess aktuella frågorna om uppbyggnad av en ny säkerhetspolitisk arkitektur för det nya Europa i en ny tid.

Doktor Rotfeld har tilldelats Akademiens belöningsmedalj i silver.

Överstelöjtnant Bo Kjellander: Förtjänstfullt publiceringsarbete.

Bo Kjellander har under många år verkat för utgivning av militär och militärhistorisk litteratur (Probus Förlag). Han har framgångsrikt och delvis självuppoffrande bidragit till att sprida kunskap om försvaret och dess roll i samhället. Han har också på detta sätt bidragit till en vetenskaplig belysning av omdiskuterade och inte sällan kontroversiella inslag i samtidshistorien.

Bo Kjellander har tilldelats Akademiens belöningsmedalj i silver.

Ledamoten överstelöjtnant Carl-Axel Wangel har genom likartat arbete för Militärhistoriska förlaget gjort sig förtjänt av samma belöning. Båda har med framgång arbetat inom ett smalt och föga lukrativt område. Carl-Axel Wangel har tidigare tilldelats Akademiens belöningsmedalj i silver för de tjänster han gjort Akademien.

Ledamoten, generalmajor Bengt-Arne Johansson: Insatser som ordförande i avdelning II under tre år.

Bengt-Arne Johansson har tilldelats Akademiens minnesmedalj i guld av åttonde storleken.

Belöningar ur Lars och Astrid Albergers stiftelse

Örlogskapten Lars Flemström: Utveckling av luftförsvarssystemet Air Defence Control (ADC). Lars Flemström har under ett tiotal år hållit samman och drivit utvecklingen av marint luftförsvar. Hans idéer ligger bakom principiell uppbyggnad och funktion hos ett av de modernaste existerande luftförsvarssystemen. Det är unikt på fartyg i korvettstorlek. Systemet är automatiskt i den bemärkelsen att det självt kan värdera, välja och växla mellan angelägna mål, medan operatören kan inskränka sin roll till att hantera avfyrningen. Systemet är nu operativt.

Lars Flemström har tilldelats 40 000 kronor samt belöningsmedalj i silver.

Major Lars Samuelsson: Utveckling av svenska och nordiska certifieringsbestämmelser inom ammunitions- och minröjningsområdet.

Lars Samuelsson har utfört ett långvarigt och engagerat arbete för att utveckla svenska och internationella certifieringsbestämmelser inom ammunitions- och minröjningsområdet. Han har på det sättet förbättrat vår förmåga inom ett område som är viktigt vid väpnat angrepp och kanske i dag i ännu högre grad vid internationella insatser. Certifieringsbestämmelserna tillämpas inom totalförsvaret sedan 1999.

Lars Samuelsson har tilldelats 20 000 kronor samt belöningsmedalj i silver.

Löjtnant Jan Olsén: Projekt syftande till ökad förmåga att genomföra transporter av strategiska och operativa amfibieförband.

Jan Olsén har utfört ett engagerat arbete med att utveckla förmågan att transportera amfibieförband, s k Sealift. Under den korta projektperioden har omfattande kontakter upprätthållits med civila myndigheter och rederier. Arbetet provades fältmässigt och med gott resultat under övningen SAMMARIN-00, då förband ur bl a Älvsborgs amfibieregemente transporterades från Göteborg till övningsområdet i Östersjön och tillbaka. Verksamheten är en förutsättning för deltagande med svenska amfibieförband i en kommande EU-styrka.

Jan Olsén har tilldelats 20 000 kronor samt belöningsmedalj i silver.

Major Lars Johan Skullman och kapten Jan Peter Stenström: Utveckling och införande av funktionen "klättring/firning" inom Försvarsmakten.

Sedan åtskilliga år har det inom Försvarsmakten bedrivits övningar i olika fallriskmiljöer med klättrings- och särskilt firningstekniker. Verksamheten var drabbad av åtskilliga olyckor fram till 1994, då det beslöts att utforma regler för verksamheten. Lars Johan Skullman och Jan Peter Stenström har på ett förtjänstfullt sätt lett den verksamhet som resulterat i ett utbildningsreglemente, säkerhetsbestämmelser, utbildning av instruktörer samt utveckling av materiel och teknik.

Skullman och Stenström har tilldelats 15 000 kronor vardera samt belöningsmedaljer i silver.

Avdelningsdirektör Bertil Brännström: Framtagning av automatiskt styrsystem för undvikande av flyghaverier, "Auto-GCAS".

AutoGCAS är ett styrsystem med vilket ett flygplan automatiskt styrs upp, om det kommer för nära marken. Systemet är resultat av ett samarbete mellan amerikanska flygvapnet samt Försvarets materielverk och SAAB. Bertil Brännström har svarat för den svenska delen i det framgångsrika projektet. Beslut har fattats att introducera systemet i JAS 39, medan utvärdering pågår i USA. Projektet har rönt internationell uppmärksamhet och resulterat i initiativ till fortsatta samarbetsprojekt i USA.

Bertil Brännström har tilldelats 20 000 kronor samt belöningsmedalj i silver.

Civilingenjör Johan Jansson: Framtagning av system för integration av torpeder i stridsledningssystem.

Torpedo Interface System (TIS) är ett system för integrering av torpeder i stridsledningssystem. Det har utvecklats av Bofors och kan användas från alla torpedbärande plattformar som ubåt, helikopter och ytstridsfartyg, där utprovning pågår för Visby-klassen. Johan Jansson har varit projektledare och lagt ned ett omfattande arbete som lett till ett tekniskt avancerat system till en relativt sett låg livslängdskostnad.

Johan Jansson har tilldelats 20 000 kronor samt belöningsmedalj i silver.