≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Fem lördagsföreläsningar

Kungl Krigsvetenskapsakadmien deltar tillsammans med Kungl. Örlogsmannasällskapet i en föreläsningsserie med fyra andra kungliga akademier. Temat är kyrkan, konsten och vetenskapen. Serien är fortsättningen på ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv. Föreläsningarna spänner således över så vitt skilda ämnen som kyrkans roll i Försvarsmakten, kyrkor som kosmologiska, rituella och sociala rum, prästerskapet som lantbrukets föregångsmän och orgelkonstens gyllene epok.

Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Kungl. Örlogsmannasällskapet (1771), Kungl Krigsvetenskapsakademien (1796) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811). Föreläsningarna hålls kl. 14.00 i Konstakademiens Hörsal, Fredsgatan 12, Stockholm (förutom föreläsningen 16 februari som hålls i Gustaf Vasa kyrka, Karlbergsvägen 1–5, Stockholm).

Först ut är KKrVA och KÖMS Lördag 19 januari 2019 kl 14.00 i Konstakademiens Hörsal

Vår Gud är oss en väldig borg – Kyrkan och försvaret

Kyrkan och religionen har historiskt spelat en mycket stor roll i de krig som Sverige utkämpat. Och fortsätter även i samtida insatser.

Dagens samhälle skiljer sig dramatiskt åt från ett 1600-talssamhälle präglat av lutheransk ortodoxi. Men moralen på judisk-kristen grund ligger djupt lagrad i vårt medvetande och i vår lagstiftning.

Under 1600-talets krig hade kyrkan, med fält- och fartygspräster vid varje regemente och flottans fartyg, två viktiga uppgifter; truppens själavård och att biträda med att upprätthålla krigstukt och stridsmoral. Prästerna var allestädes närvarande till stöd och hjälp; hemma i socknen, i fältlägren, ombord och i strid. Fältropen var ofta ”Med Guds hjälp”.

Så är det inte idag. Svenska insatser i Mali eller Adenviken sker knappast under de fältropen. Andra, syften, som folkrätten i vid bemärkelse, åberopas som moralisk grund. Men behovet av stöd från kyrkan lever kvar, inte minst påtagligt när ett förband eller fartyg utsätts för förluster. Behovet av reflektion och själavård blir starkt. Därför har varje svensk insats, på marken eller till sjöss, en fältpräst, inte för stridsmoral, nu chefens entydiga ansvar, men väl för att sörja för truppens själavård.

Kungl Krigsvetenskapsakademiens föredrag kommer att belysa dessa aspekter på kyrkans och religionens roll för anda och moral – från Lützen till Adenviken och Mali.

Föranmälan krävs via konstakademien.se »
Broschyr som presenterar samtliga föreläsningar »

Göran Frisk, kommendör, ledamot Kungl. Örlogsmannasällskapet
Jan Mörtberg, överste, ledamot Kungl. Krigsvetenskapsakademien
Mona Westerlund Lindberg, sjukhuspräst vid Karolinska universitetssjukhuset

Comments on this entry are closed.