≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Carl M Sjöstrand

”Tre musketörer” ur Kungl krigsvetenskapsakademin; Jan Mörtberg, Peter Lagerblad och Lars Nylén föredrog och diskuterade med en intresserad Halmstadspublik under en kväll onsdagen 22 mars.

Foto: Carl M Sjöstrand

Det var fullsatt på Stadsbiblioteket när Försvarsforum kom till Halmstad. Det var tre ledamöter ur Kungliga Krigsvetenskapsakademin (KKrVA) i panelen; pensionerade översten Jan Mörtberg, förre rikskriminalchefen och generaldirektören Lars Nylén och förre statssekreteraren m m Peter Lagerblad.

Överste Mörtberg inledde med att beskriva omvärldsutvecklingen. Han målade upp en bild med många utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar; Rysslands militära återkomst, kärnvapnens återkomst, terrorism, inbördeskrig på flera håll i Mellanöstern och konsekvenser av presidentvalet i USA, för att bara nämna några.

Eftersom vi lever i en globaliserad värld blir vi i dag lätt påverkade av händelser och skeenden även om de sker på andra sidan jordklotet. Allt hänger ihop i världsekonomin och politiken. Flyktingströmmar kan också i dag röra sig snabbare över större ytor.

Trots en ganska mörk bild avslutade överste Mörtberg med att konstatera att det nu är en positiv trend för svenskt försvar med ökande tilldelning av ekonomiska anslag, stora materielanskaffningar på gång och en återtagen allmän mönstringsplikt.

Juristen Lars Nylén talade om de icke-militära hoten och kopplat till dessa något som han kallade “det grå kriget”. Hybridkrigföring är ett allt mer känt begrepp – “I mörkret är alla katter grå!” – men han talade också om bioterrorism och det ökande antalet attacker på IT-system, över internet. Sårbarheten i det moderna samhället är stor beroende på många beroenden med sammankopplade system och system av system. Dessutom sköter marknaden i dag mycket av det som staten skötte förr. Försörjningsberedskap har blivit ett okänt begrepp i en tid med “just-in-time-delivery” som huvudprincip.

Peter Lagerblad talade bland annat om att vi nu bygger upp ett nytt totalförsvar och att samhällsutvecklingen gör att detta inte i alla delar kommer att se likadant ut som det gjorde under kalla kriget. “Starka dynamiska utvecklingstrender pågår och påverkar såväl civilt som militärt försvar!” Påverkanskampanjer och hybridkrig har gjort att vi lever en gråzon mellan krig och fred.

Han konstaterade också att beredskapslagstiftningen måste moderniseras och att vi ska se Finland som ett gott exempel. Han efterlyste också ett mer integrerat arbetssätt mellan Försvarsmakten och Polisen samt ett återinförande av den så kallade beredskapspolisen. Sjukvården måste förstärkas för att klara masskadesituationer och vi behöver en mer robust infrastruktur, konstaterade han vidare.

Eftersom dagens samhälle i stora delar inte längre har marginaler för att klara av att stödja Försvarsmakten i ett skarpt läge så behöver Försvarsmakten egna resurser, till exempel när det gäller livsmedelsförsörjning och sjukvård, menade Lagerblad. Allt kostar pengar och även ekonomiska resurser måste alltså tillföras. I dag avsätts 1 miljard per år till samhällets krisberedskap medan vi förr avsatte fyra miljarder per år för att underhålla det civila försvaret, berättade han.

Det var en aktiv publik som nyttjade den avslutande frågestunden väl. Det handlade bland annat om förtydliganden om vad det moderna psykologiska försvaret skulle innefatta – bl a hantera sociala medier – och då kom också förslaget att det åter bör bli egen myndighet, i stället för som i dag en del av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Sammanfattningsvis kan man konstatera att medvetenheten om att Sverige behöver återta förmågor för att skydda sitt samhälle har ökat och att kvällens föredrag och diskussioner var mycket uppskattade.

 
Författaren är informationschef vid luftvärnsregementet.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.