≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Häromdagen provsköt norska flottan en NSM (Naval Strike Missile) för första gången från HNoMS Roald Amundsen, en fregatt av Nansen-klass. I förra veckan skedde ett skott från HNoMS Glimt, en korvett (patrullbåt) av Skjoldklass. NSM är en mycket kvalificerad robot från norska Kongsberg som dessutom konverteras i en annan version till Joint Strike Missile (JSM) för att kunna fällas från en F-35 som Norge ju beställt från USA. NSM är en mycket avancerad robot med en räckvidd på 100 sjömil. Den går nära vattenytan, gör snabba undanmanövrar och bär på en bildalstrande IR-målsökare samt har ett inbyggt målbibliotek.

Norges prioriteringar går till de blå stridskrafterna. Anslagsökningen i reella termer är dock inte så stor som den allmänna bilden, eftersom en del pengar plockas från internationella insatser. Satsningarna räcker till för att uppträda med större närvaro i Norska havet. Norge ser också ut att bli en slags fadder till Finland och Sverige när det gäller det eventuella uppdraget att patrullera isländskt luftrum. En verksamhet som är naturlig som följd av solidaritetsdeklarationen, men som verkar bli maskerad på typiskt sätt som övningsverksamhet.

I den svenska debatten är fokus oftast kring Östersjön, och mer sällan på Atlanten som givit namn till den militärt starkaste alliansen i historien. Ryggraden i denna är den transatlantiska länken från USA via Storbritannien till Europa. Medan fokus inför Försvarsberedningens arbete bland annat är den amerikanska omorienteringen till Asien (i realiteten till västra Asien), så nämns sällan den brittiska omdaningen/neddragningen av sin krigföringsförmåga som har bäring på den Skandinaviska halvön.

Storbritannien är med hög fart på väg ut ur Afghanistan. Den brittiske försvarsministern Philip Hammond annonserade nyligen att styrkan nästan halveras nästa år. Premiärminister Camerons budskap är att stridsoperationer avslutas nästa år. Denna hastiga reträtt kan komma att få konsekvenser för våra återstående trupper i norra Afghanistan, vilket jag kommer att återkomma till i ett senare inlägg.

Neddragningen i Afghanistan sker samtidigt som den brittiska armén minskas till 82 000 personer, den minsta armén sen 1700-talet. Inom försvaret har det blivit stor upprördhet, sedan vissa har fått motta sina uppsägningsbesked i fält någonstans bland Helmands frodiga dalgångar eller vindbitna öknar.

Moralen inom styrkorna är på väg ned att döma av några indikatorer. I morgon väntas soldater protestera utanför parlamentet, den första protesten sedan 1649. Då protesterade soldater mot att Cromwell beordrade dem till Irland.

Samtidigt åtalas fem soldater från Royal Marines för mord under tjänstgöring i Afghanistan. Det var under en brottsutredning som brittisk polis fann en video i en dator tillhörande en av soldaterna. Enligt åtalet ska de fem filmats medan de diskuterar vad de ska göra av en sårad taliban som de tillfångatagit. Allt pekar för närvarande på att de ställs inför krigsrätt.

I andra änden av pyramiden har reportrar från The (Sunday Times) spelat in pensionerade generaler och amiraler med dold kamera. Reportrna har poserat som sydkoreanska affärsmän som velat sälja UAV:er till brittiska försvaret. I Storbritannien får inte flaggofficerare inte bedriva lobbying de två första åren efter de lämnat försvaret. Framför den dolda kameran berättar de om vilka kontakter de kan använda sig av och någon om hur han varit med i affär på 500 miljoner pund. Ett par av de inspelade berättar om affärer som utspelat sig medan de varit i denna liknande karantän. Samtliga slår ifrån sig kritiken, och försvarar sig med att de talat med ”sydkoreanerna” i syfte att kunna utröna nyttiga produkter som kan rädda livet på soldater och sjömän.

Parallellt med detta gick den stora sammanslagningen mellan försvarsjättarna BAE och EADS i stöpet. I brittisk press pekas den tyske förbundkanslern, Angela Merkel, ut som den som fällde affären till slut. De tre västeuropeiska stormakterna kunde inte komma överens på den politiska nivån. De konkurrerade ut varandra i fråga om aktieandelar, var högkvarteret skulle ligga och var arbetstillfällen skulle behållas. Agerandet förstärker inte tilltron till samfällt agerande i händelse av en större konflikt i Europas utkanter. Frågan är redan uppe om BAE kan övertas av någon av de amerikanska försvarsjättarna Boeing eller Lockheed. Det går också fundera på om det kan bli en utveckling, där Tyskland injicerar pengar i den ryska försvarsindustrin istället. Denna erbjuder svag struktur, men högt know-how i vissa delar.

Än mer spännande är beslutet att hålla en folkomröstning i Skottland om självständighet 2014. Det är de skotska nationalisterna som fått gehör för sina krav. Folkomröstningen kommer att hållas 700 år efter att Robert the Bruce besegrat de engelska trupperna vid Bannockburn. Nationalisterna hoppas kunna ta över merparten av energiinkomsterna, stanna kvar i NATO, men förbjuda kärnvapen på skotsk mark. Detta skulle tvinga de kvarvarande Storbritannien att flytta dessa förenat med höga kostnader. Just nu ligger de skotska nationalisterna cirka 20 % efter i opinionsmätningarna, men det räcker med en ordentlig finanskris för att det försprånget ska bli inhämtat.

Sammantaget är den militära styrkan för Storbritannien på väg att försämras.I The Telegraph sammanfattade nyligen tre andra höga, pensionerade officerare den brittiska förmågan på sikt. Kring 2020 kan landet avdela 8500 man, sex till sju fartyg och 30 stridsflygplan till operationer som varar längre än sex månader. De skriver att det amerikanska flygvapnet har fler flygplan i en enda flottilj än vad Storbritannien har i antal Tornados för attackanfall.

Enligt artikelförfattarna hotar denna svaghet och obalans den särskilda relationen (Special Relationship) som landet har med USA. Den brittiska militära nedgången påverkar i vart fall den transatlantiska länken negativt. Ett viktigt utgångsvärde när Försvarsberedningen ska värdera vår omvärlds förmåga och utveckling i olika avseenden.

Du vet väl om att du kan följa oss på Twitter @Forsvarsakerhet och på Facebook:Försvar och Säkerhet

Comments on this entry are closed.

  • Hur är Norges syn på behovet av att tillsammans med andra länder skydda långväga sjöfart?