Ärade gäster och ledamöter!

I år har Ryssland verkligen visat sitt rätta jag. 2014 blev därmed det år när politiken erkände att allt inte står rätt till med svenskt försvar och att det behöver förstärkas, inte minst ekonomiskt.

Båda dessa förhållanden, Ryssland och tillståndet för vårt försvar har Akademien genom sina ledamöter sedan länge pekat på utan att få något större gehör för inom de politiska leden. Nu är dock förhållandena bekräftade och vår verksamhet röner ett allt större intresse, inte bara hos dem som står oss närmast.

Under 2014 har Ryssland på ett häpnadsväckande sätt, dock inte förvånande, blandat sig i en i grunden vänligt sinnad grannstats inre angelägenheter. Annekteringen av Krim med militära medel har nu följts upp med en rad av åtgärder gentemot Ukraina. Det gäller allt från politiska påtryckningar, ekonomiska sanktioner, understöd av ryskvänliga separatister till understöd av dessa med militär trupp och vapen.

Att Ryssland inom överblickbar tid skulle vara i stånd att vidta militära åtgärder mot sina grannländer har Akademiens ledamöter i flera år pekat på. Vintern 2009/2010 kan man i en uppsats, skriven av vår finske ledamot Stefan Forss, få klart för sig Rysslands strategiska mål. Han skriver: ”What Russia demands is well known: respect for the Russian nation, its values and its history, recognition of Russia’s legitimate sphere of interest in the post-Soviet space and of its right to defend its citiziens even outside Russia’s border”. Forss pekar också på vad president Medvedev sa september 2008, “We are so close to each other, it would impossible to tear us apart, to say that Russia has to embark on one path, and our neighbours on another”, och han slutar med “both Putin and Medvedev seek to create a new, great Russia”.

I Akademiens bok ”Till bröders hjälp” skriver ledamoten Jan Leijonhielm under 2011 följande: ”I ett säkerhetspolitiskt perspektiv är det uppenbart att Ryssland inte vill anpassa sig till den rådande säkerhetsstrukturen i Europa utan strävar efter att skapa en ny, där det får större inflytande. Vidare kommer Moskva sannolikt att med alla medel försöka stoppa Natos vidare utvidgning inom OSS 1, som ses som Rysslands exklusiva maktsfär, vilket särskilt drabbar de mest västinriktade och demokratiska länderna. Ett fortsatt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete med de hel- eller halvdiktaturer som utgör OSS förefaller också troligt. Förekomsten av fantomsmärtor över ett förlorat imperium i kombination med den av Putin drivna nationalismen, som ett kitt för att hålla ihop landet som är omringat av fientliga krafter i olika former, bidrar till att skapa en utrikes- och säkerhetspolitik som riskerar att utmynna i överdrivna och aggressiva reaktioner”.

Symptomatiskt för svenska politikers agerande under samma tid är uttalandet av försvarsberedningens ordförande efter beredningens resa till Moskva våren 2013, där hon framhåller den ryska ledningens fredliga avsikter och försöker nedtona det ryska hotet. Med försvarsberedningens rapport från den 15 maj i år har dock politiken bekräftat allt vad initierade såväl inom som utanför Akademien pekat på under flera år. Ryssland använder militära medel för att uppnå sina strategiska mål och att svenskt försvar måste förstärkas.

Nu är detta inte sagt för att stoltsera och säga: ”Vad var det vi sa”. Nej, istället gör jag det för att påvisa den kompetens Akademien besitter med sina ledamöter. Att deras arbeten ger avtryck visar inte minst det växande intresset i media, besök på vår hemsida och efterfrågan på våra publikationer. Det är heller inte konstigt att Akademien får ett genomslag, eftersom ledamöterna på ett betryggande sätt speglar det försvars- och säkerhetspolitiska områdets alla discipliner. Att de sedan också utgör den yttersta kompetensen inom hela området gör naturligtvis saken än bättre.

Med den kvittens Akademien och dess ledamöter nu fått för vad som presterats under senare år är det bara att ånyo lägga ett fantastiskt akademiår till handlingarna. Den positiva utveckling Akademien haft under senare år har fortsatt.

Av Akademiens 400 ledamöter har under 2014 ett 160-tal, mer eller mindre deltagit i olika aktiviteter. Det gäller sammankomster, seminarier, debatter, tidskrifter och böcker samt studier i särskilda projekt. Vi kan i år summera alla dessa aktiviteter till en stor internationell konferens, 21 seminarier på olika orter över hela landet inom ramen för projektet Försvarsforum, ett vinter- och ett höstsymposium, en högtidssammankomst, sex akademisammankomster samt alla möten avdelningarna genomfört. Därutöver har Akademien publicerat två böcker och fyra nummer av Handlingar och Tidskrift samt en levande hemsida. Under året har också ett flerårigt projekt ”Det framtida slagfältet – Krigsvetenskap i 21.århundradet, KV21” påbörjats.

Denna bredd på aktiviteter har kommit till stånd genom välvilliga bidrag från såväl stiftelser som myndigheter. Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse har möjliggjort att Akademien tillsammans med Allmänna Försvarsföreningen och Försvarsutbildarna kunnat genomföra det landsomfattande försvarsupplysningsprojektet Försvarsforum samt att boken ”Nato – för eller emot” kunnat publiceras. Genom denna typ av stöd kan alla omkostnader som uppstår för Akademiens ledamöter betalas, internationella experter och föreläsare bjudas in, konferenser genomföras och arbetsresultaten publiceras i skrift. I detta sammanhang ska påtalas att ledamöternas insatser i huvudsak sker ideellt.

Den internationella konferensen ”Military Thinking” med ett stort antal utländska föreläsare och en omfattande logistik hade inte kunnat genomföras utan det stöd som lämnades av Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut och Riksbankens Jubileumsfond. Den bok som kommer att utges våren 2015, bestående av alla föreläsningar från konferensen kommer också att sponsras av Patriotiska Sällskapet.

Sedan ska inte förglömmas den till Akademien knutna stiftelsen Lars och Astrid Albergers stiftelse. Genom ett årligt stöd bidrar stiftelsen till att Akademiens Handlingar och Tidskrift kan tryckas och distribueras, och inte minst hålla den kvalité den har. Ett kvitto för det senare är Försvarshögskolans önskemål att låta publicera sina vetenskapliga verk i vår tidskrift istället för att skaffa sig en egen skrift. Ett historiskt avtal mellan oss och skolan har därför tecknats i måndags, vilket bland annat ska medverka till en bättre ekonomi för vår del.

Slutligen vill jag säga några ord om projektet KV 21. Syftet med detta är att undersöka paradigmskiftet i sättet att föra krig och vilka följder det får för vårt försvar. I projektet kommer omvärldens utveckling, icke militära hot, teknisk utveckling, samhällets sårbarhet, olika angreppsmetoder, operativ och taktiskt nyttjande av förband m.m. att analyseras. Studieperspektivet är kring 2030, en tidpunkt som valts dels för att det ska vara intressant som underlag för kommande försvarsbeslut, dels för att det bör vara lättare att engagera yngre ledamöter i arbetet. Det senare är inte minst viktigt för att ha tillgång till dagens know-how och för att de inta ska vara låsta av lojalitet till ordinarie arbetsgivare. För att så ska vara fallet har projektledningen förankrat projektet i myndighetsledningarna och kommer fortsatt att göra det. Projektet är flerårigt. Inriktningen är att vara klar under 2018 och under resans gång räknar vi med ett antal skriftliga rapporter. Hur omfattande är helt beroende av de bidrag vi kan få.

Detta mina damer och herrar var en resumé av min årsberättelse, vilken i sin helhet kommer att återfinnas i Akademiens tidskrift till jul.


  1. Oberoende staters samvälde grundades 8 december 1991 – består av 10 stater från forna Sovjetunionen. De baltiska staterna har aldrig varit med. Georgien drog sig ur 14 augusti 2008 och Ukraina 19 mars 2014.