≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Ungefär samtidigt som konteramiralen Göran Larsbrink från Krigsvetenskapsakademin talade om svensk säkerhet efter 2014 i Sälen, så talade den ryske generalen Mahmut Gareev, president i den Ryska akademin för militärvetenskaper, om utvecklingen av krigföringen i en kontext kring ryska behov. Vid akademins årliga konferens för några veckor sedan talade generalen om den politiska-strategiska utvecklingen i ett geopolitiskt perspektiv och vilka krav det genererade på utvecklingen av den ryska krigföringsförmågan. General Gareev, som anses vara den ledande ryska militärteoretikern, fick sitt tal återgivet i Voyenno Promyshlennyy Kuryer.

Ryssland är hotat är det inledande budskapet. Både av NATO som försöker att bryta in i den ryska intressesfären i Centralasien och Kina som behöver energi och vatten för att föda sina expanderade behov. Den ryske generalen påpekade att omvärlden försöker att nå sina politiska mål genom antingen subversion i form av de s.k färgrevolutionerna och genom lokala krig som Afghanistan och Syrien.

För att undvika sårbarheten när det gäller den ryska ekonomins beroende av energikällor och råmaterial, så propagerade Gareev för en ökad professionalisering av den ryska administrationen som han anser i det stora hela vara inkompetent.

Till skillnad från den svenska debatten, där det breddade säkerhetsbegreppet står i centrum, så gör den ryske generalen en klar distinktion vid våldsanvändningen. Det är våldet som konstituerar begreppet krig, menar generalen. Jag håller med och menar att detta har bäring på vår egen diskussion. Vi behöver säkerhet från det systematiska utövandet av våld i större skala (krig/väpnad konflikt), risker från naturen eller mindre utbrett våld från exempelvis terrorism berör vår trygghet.

Givetvis berör general Gareev den kontaktlösa krigföringen i högt tempo, men lägger in en ordentlig passus. Han påminner om att både första och andra världskriget startade som manöverkrigföring, men att anfallaren mötte på ökat motstånd efter hand. I dagens värld behövs precisionsvapen för att upprätthålla tempot, och det är inte säkert att en aktör har råd att skaffa sig alla precisionsvapen som krävs, enligt Akademins president. Han påminner också åhörarna om att USA fortfarande inte har fått bukt med terroristerna som tidigare behärskat Afghanistan, trots den tid som förflutit.

PÅ många sätt landar därför general Gareev i andra slutstaser än vår egen utveckling. Uthållighet premieras i generalens tal. Oavsett om det gäller antal kärnvapen eller argumentationen varför logistiken inte ska outsourcas. Han underkänner omorganisering av divisioner till brigader, och på en hel del ställen återkommer resonemang om mobilisering som ett centralt begrepp. Den moderna eldkraften innebär stora förluster, vilket i sin tur ställer krav på reserver i form av utbildad personal. En tanke tagen ett steg längre än brukligt. Vidare underkänner Gareev en ensidig inriktning på akademisk utbildning för huvuddelen av offierskåren. På den strategiska och operativa nivån är ledningen så komplex att en sådan utbildning inte är tillräcklig, enligt armégeneralen.

Nu kanske det låter som att general Gareev är stockkonservativ, men så är inte fallet. Han uppehåller sig en stor del vid betydelsen av överlägsenhet i rymden och luften liksom kring informationsoperationer och andra icke-militära former som viktiga ingredienser i en ständig kamp. Därför måste det patriotiska arbetet i samhället hållas samman och utgå från presidentadministrationen. Det gäller att rusta försvarsviljan. Erfarenheterna från historien visar att en kontraktsanställd gör bra i från sig i fred, men är inte beredd att dö för pengar i krig, menade Gareev som avslutning.

Comments on this entry are closed.

  • Anonym

    ”Erfarenheterna från historien visar att en kontraktsanställd gör bra i från sig i fred, men är inte beredd att dö för pengar i krig, menade Gareev som avslutning.”

    Wehrmacht och Waffen-SS var betalda, även om tjänstgöring i Wehrmacht var en plikt så hade soldaterna en lön som de kunde leva på och får väl anses ha varit en yrkesarmé. Waffen-SS var dessutom till del en främlingslegion, språkskillnaderna gjorde dock att den delades upp i olika bataljoner. Det var de ockuperade länderna som fick betala för ockupationsarméns löner genom olika konstgjorda valutor. Likadant var det under medeltiden och renässansen i hela Europa vad gällde förplägnaden och inhysningen (ofta) till den ockuperande armén. Arméerna var även dem yrkesarméer. De amerikanska soldaterna i Vietnam var inte en yrkesarmé, och se på deras låga motivation och stridsmoral!

    Jag håller med Gareev om att uthållighet överrider allt annat i slutänden. Därför behövs 100 SuperJas.

    Roger Klang

  • Undrande

    Det kanske inte följer ämnet för just det här inlägget, men jag ställer frågan ändå.

    Östersjön är en del i den Ryska intressesfären och bland övriga skäl så vill de ju ha koll på sin gasledning.
    Sverige har skrivit på en solidaritetsförklaring, innebärande stöd om det drar ihop sig, som mig veterligt inget annat land undertecknat.

    Vad händer om 1) Något slags problem uppstår med gasledningen nära Sverige pga 2) Sveriges oförmåga att kontrollera sitt territorialvatten som får till följd att 3) Ryssland sätter SIN kråka på solidaritetsförklaringen och bistår Sverige med nödvädiga flott- och flygresurser?

    I övrigt mycket intressant att jämföra Rysslands syn på uthållighet mot den uttalade svenska uthålligheten som vi hoppas uppnå om sex år.

    • @Undrande. Nej, det kan de inte göra eftersom solidaritetsförklaringen inte riktar sig till Rysslan, utan till de nordiska länderna och EU. Fast de skulle ju kunna kontrollera vatten kring gasledningen med hänvisning till sina egna intressen. Nu är det en väldigt osannolik situation, eftersom det är svårt att se någon annan som skulle ta kontrollen över gasledningen på ett sätt som hotar dessa intressen.

      • Undrande

        Tack för ditt svar.
        Nu när jag ändå har ångan uppe; i försvardebatten får vi höra att Ryssland inte har någon plan eller ambition att begå fullskalig invasion av Sverige, alltså behövs ingen försvarsförmåga utöver IO14. Men kan det vara så att intressen större än bara Sveriges hamnar i konflikt vilket leder till handlingar i närområden -Nordkalotten, Östersjön, transit mot Atlanten, luftrum över Skandinavien- som kan drabba Sverige? Jag håller med om det knappast finns ett självändamål med att ta Sverige, men kan vi hävda vår integritet om det blir turbulent runtomkring oss?

  • Claes Sundin

    Patton, den amerikanske legendariske pansargeneralen, lär ha påmint sin omgivning om att det inte är fråga om att dö för sitt land. Det är fienden som ska dö för sitt land.
    Tas hans allvarliga budskap ad notam är luftvärn med lång räckvidd ett önskvärt komplement till JAS för att öka luftförsvarets effekt och flygstridskrafternas uthållighet.