≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

I morse rapporterade Ekot att SAAB lämnat offert på 100 Gripen E/F tlll staten. [Edit] Uppgifterna är nu korrigerade till ”spontan offert” som inte lämnats in till Försvarets materielverk. [Slut Edit] Planet har en ny flygkropp och ska enligt Ekot ha en amerikansk motor. Ett alternativ har också lämnats in om en stegvis uppgradering av de existerande planen i version C/D och en trimning av motorerna. Jag har tidigare skrivit om Gripens framtid här och här.

I sak är val av alternativ väldigt enkelt: E/F

Med en ny, större flygkropp med starkare motor kommer det vara en klassskillnad mellan denna variant och en uppgraderad C/D, för att inte tala om dagens variant. Prestandamässigt är det enda varianten som kan hävda sig mot omvärldens flyg om tio år. SAAB hävdar dessutom att E/F blir billigare än C/D+. Ett påstående som vid ett första påseende verkar konstigt, men som sannolikt är riktigt i ett produktionstekniskt perspektiv. Att gå in i en existerande flygkropp för att bygga om det mesta kostar mycket mer arbetstid än att göra det i en optimerad process.

Problemen är emellertid två. I ett underfinansierat försvar, så kommer vi tvingas att ta bort andra system för att få råd – även om det skulle kunna bli en liten höjning av anslaget framöver. Effekthöjningen i luftstridskrafterna blir inte av motsvarande förändring, eftersom systemet i övrigt är behäftade med brister. Vi har för få baser, svagt luftvärn, reducerad stridsledningsförmåga och för låg utbildningsståndpunkt på flygförarna för att fullt ut kunna ta tillvara på flygplanets prestanda. Att komma tillrätta med detta kräver ytterligare resurser, om exempelvis våra flygförare ska få 200 timmar per år.

Utöver bortprioriteringar av andra system eller resurstillskott, så kan vi också knyta oss närmare andra i ett NATO-medlemskap eller utökat operativt samarbete med grannländerna som ÖB dryftade i Sälen med gemensam incidentberedskap som början. Politiskt finns inget stöd för den första linjen och de grundläggande förutsättningarna att få till stånd något som liknar ett nordiskt försvarsförbund har inte förändrat sig heller.

Träskmarker är alltid obehagliga, synnerligen om man sitter fast i dem.

SvD

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Om vi återuppbygger luftförsvaret med mer personal, fler flygbaser, luftvärn, osv vore det logiskt att beställa Gripen E/F med leverans 2020.

    Köper vi enbart nya flygplan får vi ringa nytta av dem, skaffar vi allt annat utan att förnya flygplanen blir det likaså begränsad nytta av försvarsinvesteringarna.

  • Anonymous

    Vid en beställning av E/F, hur sker finansieringen? Taget från Försvarsmaktens budget utspritt över 8 år? Bästa skulle vara ifall det blev utanför ramen för FM.

  • @Anonym. Jag kan inte detaljer, men FM betalar i så fall årliga belopp vid en planerad leverenstakt. Chefen Ledningsstaben luftade i julhelgen tanken på ett specialanslag. Se inlägget Förpostföktning inför Sälen.

  • Anonymous

    Hm..its go-anywhere. Något för träskmarkerna?

    News release från BAE 17 jan 2012.

    ”ÖRNSKÖLDSVIK, Sweden – BAE Systems has been awarded a contract from the Swedish Defence Materiel Administration, FMV, to supply 48 of its go-anywhere BvS10 armored all-terrain vehicles and an extensive initial support package.

    It provides options for an additional 127 vehicles and an even more comprehensive sustainment package which could include in-theatre support. This would more than triple the overall value.

    The BvS10 was selected for the program following a competition launched in June 2011. Contract-specific features include enhanced crew ergonomics and protection, integration of the Protector remote weapon station, radio and battlefield management systems. Smoke grenade launchers will also be fitted to give 360 degrees coverage around the vehicle.”

    Jag vet inte riktigt vilken typ av förband den skall in i?

    Teaterdirektören.

    PS: Om jag inte minns fel leasade vi några från Holland förra året för att ha i Afg?

  • Anonymous

    Gustav Wasa sa…

    Priset på hemelektronik har förvisso fallit de senaste decennierna. Det verkar också vara fallet för svenskt egenutvecklat stridsflyg.

    Minns att tredje delseriens 60 st JAS 39C/D kostade i den tidens svenska kronor lika mycket, som det pris 100 st JAS 39E/F nu offereras till. Ändå hade JAS 39C/D exakt samma motor, radar och skrov som JAS 39A/B.

    – Är inte JAS 39E/F ett större förmågelyft än vad JAS 39C/D var?

    Svensk egenutveckling av stridsflyg har historiskt aldrig varit billigare än nu!

    – Kan detta vara lite för bra för att vara helt och hållet sant?

  • ErikG

    Angående kostnaden, så kan jag bara spekulera lite.
    Gripen har tillverkats i lite mer än 20 år, och på den tiden borde själva tillverkningsprocessen vara väl intrimmad, och andelen komponenter som kaseras på grund av att de ej håller måttet borde vara minimal. Under denna tid har även den initiala utvecklingskostnaden förmodligen betalats av, vilket borde göra sitt på priset. Sen kanske SAAB tycker att det är affärsmässigt sunt att ge FV lite rabatt, för att de ska köpa flygplanet, och på sä sätt kunna användas som referens och säljkanal.
    Sist men inte minst var väl svenska kronan betydligt svagare sist har jag för mig.

  • Anonymous

    Gustav Wasa sa…

    Stridsflygplanstillverkning påminner i mycket liten utsträckning om högt rationaliserad tillverkningsindustri. Det finns självfallet inga löpande band eller ackord.

    De som jobbar på verkstadsgolvet med stridsflygplanstillverkning är kombinationen av skickliga hantverkare med hög personlig färdighet i att hantera komplex teknik för montering samt fastsättning och anslutning av hårdvarugränssnitt samt systemingenjörer för test och utprovning av varje enskilt moment mekaniskt, elektriskt och mjukvarumässigt isolerat var för sig.

    De delsystem (radar, motor…) och komponenterna till dem, som man lärt sig hantera till prefektion i JAS 39A/B och JAS 39C/D återkommer inte i JAS 39E/F.

    Det är nog något annat att montera RM12 i det gamla JAS-skrovet som var identiskt samma för JAS 39A/B och JAS 39C/D och att montera F414 i ett nyutvecklat större samt styvare och segare skrov för JAS 39E/F.

    Däremot så är det otvivelaktigt så att när köparens marknad råder är det en en betydande fördel vid marknadsprissättning om kunden är fattig.

  • Och någon annan har initierat och betalat för en hel del utveckling redan.

    Det är inte flygplan som kostat. Jag tror jag nosar på en ny JAS-ram.

    J.K Nilsson

  • Anonymous

    Gripen är väl ett av några få militära system i Sverige som fungerar som det är tänkt, finns i hyfsad numerär och är ganska billigt när man jämför pris/prestanda.

    Gripen E/F vore en bra framtidsförsäkring eftersom vi skulle fortsätta med ett koncept som är fullt kapabelt att lösa våra behov, även om vi är dåliga på att ta tillvara potenitalen.

    Det svenska flygvapnet (och flygindustrin) har länge haft et mycket gott anseende. När det mesta av vårt övriga försvar ligger i trasor, är det inte riktigt läget att kasta bort det sista fina som vi har, tycker jag.

  • Anonymous

    Motorer och bränsle i all ära men det som skulle vara intressant att veta är ju vilken status på sensorerna/avioniken Saab har tänkt sig i denna ”offererade” E/F.
    T.ex. vilken radar? vilket EW-system? vilka länkar? MAW:ar, IR eller UV?, beslutsstöd? förbandssamverkan mellan sensorer och beslutsstöd? stödsystem?
    Jag hoppas staten läser det finstilta i offerten innan de skriver på… :)

  • @Anonym. Det finns ju ett samband mellan storlek på planet och vilken effekt man kan få på radarn och hur mkt sensorer planet kan bära, så det är grundläggande. Du får gärna utveckla sensorer/avionikresonemanget för läsarna, eftersom du kan sådant bättre än mig.

  • Erik G:

    ”Sist men inte minst var väl svenska kronan betydligt svagare sist har jag för mig.”

    Om den svenska kronan är svag så är det bra vid import. Om vi spekulerar: En evro är värd 10 kr. En svensk krona sjunker i värde från 5 kr för en evro till 15 kronor för en evro. Eftersom den svenska kronan flyter i förhållande till evron, men evron knappt flyter i förhållande till den svenska kronan, så får man fler varor för de 15 kronorna då evrons värde ligger konstant (för exemplets skull, men i längden ligger ingen valuta konstant). Därför bör man köpa i början när den svenska kronan förlorar i värde. Är det inte så?

    Roger Klang

  • Det jag allra helst önskar är en rusta-för-de-nya-riskerna ram med höjt försvarsanslag. Helt enkelt att vi matchar Rysslands ökande förmåga att vara aggressiva mot oss och våra närmaste grannar så vår försvarsförmåga växer i takt med deras förmåga att stödja eventuell aggressiv politik med aggressiva räder.

    Idén att gemensamt inom norden freda luftrummet är utmärkt för detta.

    Första skedet i en förmågehöjning är självklara att genomföra KFÖ med gammal pliktpersonal och nyrekryterad personal och rekrytera personal till det nya personalsystemet, utan personal faller allt. Skall försvaret växa måste det även fram pengar för mer personal.

    Nästa kostsamma prioritet borde vid ett nordiskt luftförsvarssamarbete vara att förbättra luftvärnet, flygets bassystem och se till att all nödvändig materiel finns tillgänglig.

    Sedan måste armén fylla ut kostymen, hemvärnet nå sina nuvarande förmågemål och flottan måste fylla ut kostymen och Visbysystemet äntligen färdigställas.

  • bleroNästa steg ett par år senare borde rimligtvis inledas med att utvärdera om personalförsörjningen fungerar och reagerar positivt på mer pengar eller om det måste återinföras någon form värnplikt för att få nog med soldater och stödpersonal för de enklare uppgifterna.

    Flyget borde vid en fortgående riskhöjning behöva mer personal, mer vapen i lager och fler baser.

    Om ett par år när arméns förband är fyllda med personal borde det vid en strikt prioritering vara dags att uppgradera all materiel till den bästa ”insats” standarden med reviderad elektronik, bättre pansar, vapen och spaningsstationer på fordonstaken och kanske finns det t.o.m. några aktiva försvarssystem som hyllvara. Det borde inte vara dags att byta till nya fordonsgenerationer. Det mesta av detta borde redan vara utprovat och inköpt i små serier.

    Troligtvis behöver armén göras ännu större så det behöver köpas fler Archer, samma luftvärn som då redan finns på flygbaserna, osv.

    Idén att återinföra kustartilleri med RBS-15 är intressant då det borde vara billigt om man gör det med nuvarande robotar, kanske vill finnarna revidera sina system så det går att dela på kostnader? Jag tvivlar på att det på ett par års sikt går att göra så mycket mer för flottan i vid mening men jag vet inte så mycket om det och gissar att det som behövs är ännu mer personal och ett par stödfartyg för deras egen logistik.

  • På tio års sikt tror jag att det behövs mer då vi då borde vara en bra bit in i epoken med tilltagande global resursbrist.

    Då bör det vara uppenbart att det behövs civilförsvarslager av bränslen, mat och kritiska varor och ett finmaskigt reservdistributionsnät för bränslen så det civila samhällets reservgeneratorer osv förblir meningsfulla. Det bör även vara uppenbart att det behövs en lokal produktion av bränslen vilket sammanfaller med begynnande civila marknadsbehov och den nuvarande klimatpolitiken. Detta är precis som stora militära materielprojekt något som tar många år att bygga upp vilket innebär att vi måste börja med det nu och belasta budgetarna med det medan vi gör de två första stegen.

    Ett nytt stort projekt som är på gång är den nya ubåten, det blir troligtvis riktigt bra.

    Ett nästan färdigt tungt projekt är artilleripjäsen Archer. Jag har ingen aning om det vid en förmågehöjning räcker med fler Archer eller om det finns anledningar att åter ingå i samarbetsprojektet med Finland om en ny fordonsburen granatkastare.

    Andra stora materielprojekt som börjar göra nytta tidigare är Hkp-14 och Hkp-16. En intressant idé bland försvarsbloggarna är att specialisera någon av dem på sjöförmåga. Om vi skall höja förmågan och har budget till det vore det intressant att låta respektive leverantör tävla om att leverera ytterligare en omgång helikoptrar. En annan budgetutveckling vore någon av dem eller Hkp-15 som grönmålad civil ambulanshelikopter i ganska stor serie inom en statlig samordning och förstärkning av ambulanshelikopterverksamheten vilket underlättar landstingens rationaliseringar samtidigt som vården och försvaret blir bättre.

    Det behövs något luftvärnsrobotsystem som är kraftfullare än Nasams 2.

    Vi borde beställa Gripen E/F, framförallt om vi betonar luftförsvar, Östersjön och att snabbt kunna stödja grannarna.

    För flottan på tio års sikt tror jag på att gå lite bortanför hyllvara och köpa in världens bränslesnålaste eskortfartyg för att skydda handelssjöfart, utveckla taktik och samordning med handelssjöfart för skydd mot pirater och välbeväpnade rester av ”failed states”, beväpna dem med samma då lite åldrade system som Visby, Hkp-14 eller Hkp-16 beroende på vilken som visar sig vara bäst och helst någon liten bränslesnål RPV helikopter. Visby som är lite för små får jobba så gott de kan tills de är utslitna och utöver ubåtarna ingen satsning på fartyg anpassade för närområdet.

    På tio års sikt går det att önska en massa materielförnyelse och det finns en hel del mindre som går att köpa på kortare sikt. Skall vi utveckla något nytt och dyrt bör vi hålla oss till det som den svenska industrin redan är bra på eller sådant som passar extremt bra som förmågeförstärkare till det lilla försvar vi har råd med. Om vi t.ex. satsar på granatkastarfordon till de kvalificerade armeförbanden och enkla 120 mm granatkastare till hemvärnet skulle det vara perfekt med en styrd och programmerbar 120 mm granat med optisk sensor som bygger på STRIX erfarenheten, GPS/Galileo och laserinpekning för att kunna programmera den för enklare handhavande eller större förmåga om man gör taktiken avancerad och mindre behov av logistisk förmåga då det räcker med ett minibusslast granater för god effekt.

  • På tio års sikt går det att önska en massa materielförnyelse och det finns en hel del mindre som går att köpa på kortare sikt. Skall vi utveckla något nytt och dyrt bör vi hålla oss till det som den svenska industrin redan är bra på eller sådant som passar extremt bra som förmågeförstärkare till det lilla försvar vi har råd med. Om vi t.ex. satsar på granatkastarfordon till de kvalificerade armeförbanden och enkla 120 mm granatkastare till hemvärnet skulle det vara perfekt med en styrd och programmerbar 120 mm granat med optisk sensor som bygger på STRIX erfarenheten, GPS/Galileo och laserinpekning för att kunna programmera den för enklare handhavande eller större förmåga om man gör taktiken avancerad och mindre behov av logistisk förmåga då det räcker med ett minibusslast granater för god effekt.

    Jag tror inte på nya häftiga projekt utöver det som redan är ingång och som vi är världsledande i. Jag räknar kallt med att utvecklingen av sådant antingen stagnerar pga ekonomisk kris eller utvecklas av dem som är under stora hot så det kan t.ex. finnas en Merkava 5 till salu om 10-15 år för de som har förmåga att betala kontant.

    Men som jag började, skall det bli bättre förmåga måste det finnas mer pengar. Lagom mycket pengar för har jag rätt i anledningarna till att vi behöver starkare försvar kommer det även att behövas mer pengar till att bygga järnväg och på andra sätt ställa om samhället till mindre oljeanvändning, det kommer att behövas mer försörjningsbidrag, pensionssystemet kommer att svikta och biståndsbehovet gå mot oändligheten. Det borde bli ett oerhört tryck för att göra mer med lite pengar och kostnadseffektiviteten lär gås igen med fintandade kam av både myndigheter, partier och arbetslösa eller pensionerade bloggare.

  • Anonymous

    Oj, det kan bli lite långt om man skall utveckla allt i detalj. Men det jag avsåg var att oavsett C/D eller E/F så kommer Gripen vara efter i plattformsprestanda (fart, höjd, etc.) jämfört med t.ex. Su-35 och Pak-FA. Med största sannolikhet även i sensorprestanda eftersom man får plats med större antenner och har tillgång till mer effekt i ett större flygplan. Så min önskan är ju att man försöker göra sensorerna som radar och ew så bra eller listiga som möjligt för att krympa de rent fysikaliska fördelarna man kan ha av en större plattform. T.ex. skulle man kunna tänka sig en AESA antenn med GaN-moduler, något jag tror att det är tveksamt att Saab kan leverera till 2020, men även bra funktioner för att nyttja alla förbandsmedlemmars sensorer tillsammans för att göra förbandets förmåga större än de enskilda flygplanens förmåga.

    Vidare när det gäller sambandet mellan storlek på flygplan och vilken effekt man kan få ut på sensorer så är det ju så enkelt att en större nos ger mer plats för en större antenn med fler T/R moduler (eller vanlig mekanisk antenn). Nu tror inte jag att Saab är särskilt intresserad av att ändra nosgeometrin eftersom det påverkar resten av aerodynamiken ganska kraftigt (vilket nog skulle kräva en hel del ny flygegenskapsutprovning) så storleken lär inte skilja jättemycket mellan en C/D och en E/F. Däremot lär ju effekten man kan plocka ur motorn hos en trimmad C/D vara klart mer begränsad än den man kan få ur en F414 motor. Sedan måste man ju klara att kyla all avionik (främst radar och till viss del störsändare) och då är det också en fördel att kunna ta ut mer effekt ur motorn för att driva ett kraftfullare kylaggregat.

    Det finns naturligtvis mycket att utveckla i det jag har skrivit här men kontentan är att bara säga E/F eller ”super-jas” eller något annat är ”bra nog” eller ”krävs för framtida hot” är otillräckligt utan att veta exakt status på de ingående delarna. Och då är jag ju inte ens inne på de minst lika viktiga delarna andra har varit inne på om systemet ”Flygvapnet” med baser, stridsledning, träning etc.

  • Anonymous

    Våra piloter sägs ju här på bloggarna ha lite flygtid och det tror jag på. Ungefär hur mycket är det? Hur mycket mer pengar behöver egentligen FM för att ge alla piloter (stridsflyg, hkp, transport, span) mer än ryska piloters?

    Jag hoppas våra politiker beslutar om att köpa 100st helt nya E/F. Frågan är vad vi ska göra med A/B och C/D? Sälja vore ju perfekt. Gripen är ju bästa flygplanet om man har ekonomin med i bilden och många länder har dålig ekonomi. Bara att sprida gripen och få in mer länder i samarbetet är guld.

  • Oaktat vilken lösning man väljer så måste man inse att plattformen JAS 39 A till D har kommit till vägs ände för den tidsperiod som diskuteras (2020+).

    I och med att flygplanet konstruerades utifrån svenska defensiva behov med låg kostnad som ledstjärna är potentialen för hårdvarumodifieringar minimal – i bästa fall.

    För ca ett år sedan publicerades en utblick mot luftkrigsmiljön på 2020-talet på WW (http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2011/01/luftforsvar-pa-2020-talet.html). Den står fast.

    De dimensionerande hoten i närområdet kommer att utgöras av PAK-FA, Su-35 och JSF. Mot dem förslår inte dagens 39C/D. En minimod av dessa som inte innebär mer dragkraft, räckvidd, radar och vapenlast är inte värd att anskaffa. Det är rent och skärt industristöd utan större effekt.

    Något behöver göras och detta något måste även innebära en tillräcklig numerär för den oerhört stora yta och även ambition utanför rikets gränser som Sverige har. Valet står mellan att antingen anskaffar vi nytt eget, helst i samarbete med andra eller också lägger vi avsevärt mycket mer pengar på att anskaffa just PAK-FA, Su-35 eller JSF. Något annat är inte trovärdigt. Naturligtvis tillkommer sedan frågorna om bassystem och övriga delkomponter hos luftstridskrafterna.

    Denna debatt såsom många andra i det offentliga rummet – i media, riksdagen och på nätet – drabbas av den bristande insynen hos opinionen i sakfrågan. Det är alldeles för svårt för en utomstående att sätta sig in i frågan när man söker spårbarhet. Sålunda hamnar beslutsfattare helt i händerna på antingen industrin, eller faktiskt minst lika illa, den tredje statsmakten.

    Det kostar att ta igen gamla synder.

  • Sapient

    Det är ingen brådska att beställa en serie av JAS E/F. C/D håller måttet än så länge – eller rättare sagt, de svagheter som vårt flygförsvar dras med, är i mycket liten utsträckning hänförliga till befintliga flygskrov, motor eller prestanda. Det handlar (som andra nämnt) om bristande stödsystem, begränsningar i sensorer, ledning, vapen, avsaknad av luftvärn et.c.

    Dessa luckor kan – och bör! – avhjälpas för att stärka vår luftförsvarsförmåga på kort och medellång sikt.

    Ungefär 2015 är det sen aktuellt att börja fundera på en ny plattform, för tänkt leverans och förbandssättning till 2020-2025.

    Vid det laget vet vi mer om vilket slags radar som kommer att finnas tillgänglig och kan bäras inom vikt-, volym- och effektbegränsningarna i både E/F och vid eventuell ”retrofit” i C/D.

    Fram till dess kan vi också ”chip-trimma” JAS C/D och vidta andra mindre åtgärder för att förbättra prestanda i nuvarande form.

    Detta ger också förutsättningar för att behålla ett antal C/D i tjänst till ca. 2040. Det bör vi göra. Inte för att utkämpa duellstrider om luftherravälde, för det kommer de vid det laget inte att duga till, men för att garantera att det finns flygplan som kan utföra exempelvis attack-och spaningsuppdrag när första rangsflyget är nedskjutet, utsatt för bekämpning på backen eller upptaget med ”air denial”.

    Beställer vi 100 – 150 JAS E/F så bör vi ha 50 – 80 trimmade C/D i tjänst. Inkl. minst två permanenta fredsbaser till. Först då når vi full uthållighet och täckning.

    Det är klart att detta lägger kostnaden på en helt annan nivå än idag. Men man ska aldrig börja med att planera utifrån tillgängliga resurser – Mål, sen Medel, sist Resurs!

  • Anonymous

    @Wiseman
    Är prestandaskillnaderna (flygprestanda) mellan en C/D och en E/F med F414 så stora att det gör en avgörande skillnad mot en Su-35 eller Pak-FA? Jag kan tro att en E/F med aningen fetare skrov, lite större vingar, mer last och större vikt har ett större motstånd som äter upp delar av den ökade dragkraften. Man kanske måste använda någon av de utvecklade (EDE, EPE) varianterna med dragkraft en bit över 110-115kN för att ge en signifikant skillnad?

    Jag är dock övertygad om att en E/F ger betydligt större möjligheter till att utveckla sensorerna som radar, ew och IRST än det lite för lilla C/D-skrovet. För att inte tala om den lilla effekt- och kylbudgeten man har i en C/D. Så jag håller helt med dig om att en C/D inte håller 2020 (eller tidigare beroende på när Su35/Pak kommer i tjänst) om FM/Flygvapnets inriktning då kommer att vara försvar av Sverige.

  • Byte av motor renderar i helt nya prestanda. Dragkraftsmässigt kommer det aldrig att kunna bli samma sak som PAK-FA eller Su-35. Däremot ökas kraftfullt förmågan till överlevnad (där farten är en viktig komponent för att undkomma jakt- och lv-robotar), förmågan till tyngre last, skjutavstånd för jaktrobotar och inte minst – tiden för att ta sig till stridsområdet och uthålligheten där.

    Exakt tillskott från F414 är svårt att svara på. Saab vet säkert. Däremot har såväl bränsleekonomi som prestanda kraftigt förbättrats. Inte omöjligt att någon av de senare varianterna ytterligare förbättrar parametrarna.

    Skillnaden är i alla fall mycket betydande.

    I och med den tekniska utvecklingen har det blivit allt längre skjutavstånd. Jaktflygplan måste kunna bekämpa angriparen mycket långt från skyddsobjektet och att ta sig till den punkten tar tid. Alternativet är att inte kunna bekämpa vapenbäraren utan istället multipelt fler mål i form av vapen. Det gör försvararen helt beroende av luftvärn med småmålsförmåga, förmåga till hög flermålsbekämpning och dessutom en mängd system över ytan. Angriparen kan sedan lugnt åka hem och ladda om för nästa våg. Jämför med de två B-1 som tillsammans slog ut 100 mål i Libyen i våras och även den norska kravställningen inför köpet av F-35 eller Gripen N, där faktiskt Gripen gick segrande ur den jämförelsen.

    Som svar på kommentaren dessförinnan är det nu mycket hög tid att beställa om man vill ha leverans och förbandsdrift från 2025. Det tog 11 år från beställning av C/D till någon form av förbandsdrift och först 13 år efter kan man säga att det var i full drift.

  • Visman

    Gripen NG har 20 % bättre thrust to weight ratio, 40 % längre räckvidd och 20 % mer lastkapacitet så det är ganska stora skillnader även i ”bas”frågor.

    Dessutom har du med IRST och AESA radar kraftigt ökad förmåga att upptäcka fiender.

    Så det är ganska rejäla fördelar.

  • Anonymous

    Tack Wiseman, bra svar.

  • Anonymous

    Majoriteten av sveriges invånare har tecknat ett försäkringsskydd omfattande olycksfallsförsäkring, sjukdomsförsäkring, arbetslöshets-försäkring, pensionsförsäkring, villa-hemförsäkring, fordons-försäkring, båtförsäkring, osv.

    Det kanske mest betydelsefulla försäkringsskyddet är dock frihetsförsäkringen, närmare bestämt Försvarsmakten.

    Varför är sveriges invånare så snåla med just den sistnämnda försäkringspremien? Eller är det bara sveriges politiker som är snåla?

    Jag vågar påstå att flertalet svenska invånare har råd att betala en 10 ggr högre försäkrings-premie till frihetsförsäkringen (Försvarsmakten).

    Så vad är det vi alla väntar på?

    Flygsoldat 113 Bom

  • @Anonym 18 januari. Tack för fördjupningen, jag har skrivit om just storlekens betydelse för radar, VMS och kylning tidigare.
    @Wiseman. Jag uppfattar att vi ligger lika i uppfattningen om behovet av förmågelyft.

  • Anonymous

    Magnus Redin om vi återuppbygger luftförsvaret med mer personal, fler flygbaser, luftvärn osv har vi inte råd att köpa E/F.

  • Anonymous

    Vore intressant med en mer nyanserad debatt om förmågelyftet. JAS helt unika egenskap är radar/datalänk som medger annan taktik och att planen kan agera mer osynligt. Och med en flotta med 100 plan är slagkraften oerhört stor. Men är beväpningen helt up to date, i kvalitet och antal? Skulle en hotbild torna upp mot sverige så kan ju basförsvarsförmågan byggas upp fort. Likaså kan en flygförare reserv tränas upp rätt snabbt.

  • Vilken flygförarreserv skulle det vara? Hur skulle den flygtiden produceras? När skulle man ha tid med detta? I dagsläget använder man drygt ett år för att höja en division till den standard man anser krävs för internationell beredskap. För att fungera som reserv krävs det att man ha en omfattande utbildning och erfarenhet att stå på. Var hittar man den idag?

  • Anonymous

    Angående motorprestanda skulle ett byte till F414 inte rendera i helt nya prestanda. Bränsleekonomin är oförändrad då det rör sig om samma motorarkitektur. Vidare är dragkraften i princip inte bättre än vad dagens RM12-motor går att uppgradera till. Så varför inte nyttja de, knappt inkörda, motorer som redan finns? Tillgängliga miljarder torde vara begränsade och kan användas mer förnuftigt.

  • Vad har du för belägg för att bränsleekonomin inte skulle vara förbättrad i 414?

    Märk också att just bränslekonomin är den enda aspekten som inte tas upp i den information som Volvo Flygmotor lagt fram som stöd för en uppgradering av RM 12.

    Precis som med så mycket annat lär en Schweizaffär kunna fälla ett tidigt avgörande på både gott och ont.

  • Anonymous

    @Wiseman. Beträffande bränsleförbrukning för en turbofläktmotor är det i första hand motorns arkitektur som avgör, bl a hur stor fläkten är i relation till kompressor och turbin. Den här typen av motorer är optimerade lika mycket för dragkraft som för bränsleekonomi. EJ200, M88 och F404/F414 ligger alla i samma härader, med tryckförhållanden runt 25-30. Civila motorer däremot har tryckförhållanden uppemot 50 och avsevärt större fläktar för att minimera bränsleförbrukningen.

    Differenser i specifik bränsleförbrukning inom F404/F414-familjen och därmed även RM12 torde ligga inom några procent vilket ger motsvarande minimala differenser även i räckvidd.

  • Det är rätt mycket av inkromet som skiljer sig mellan F404 och F414 och lägg därtill FADEC. Hur stor blir modifieringen av RM12? Och framförallt – har Volvo en så vid licens att General Electric tillåter Volvo att modifiera motorn och därmed konkurrera med GE?

    Tidiga muntliga rapporter talar om en markant bränsleförbrukningsskillnad mellan F414 och RM12. Vill Volvo vara trovärdig i sina argument för RM12 Mod bör man presentera en färdig motor.

  • Anonymous

    Nya JAS Gripen måste uppgraderas omgående, flygplanskropp större och hellst 2 starka motorer där bak. Vill svenska staten sälja gripen utomlands och följa med i utvecklingen så bör detta göras