≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Thomas Hörberg

Förste talare vid akademiens sammankomst den 10 april var försvarsattachén vid Norges ambassad, överste Øystein Limoseth, som presenterade Norges totalförsvar och hur man arbetar med totalförsvarsfrågor i en Natokontext. Organisation och erfarenheter redovisades. Av särskilt intresse ur svensk synvinkel var redogörelsen för hur Norge arbetar med att implementera Natos baskrav (”seven key areas”):

  • säkerställa att politiskt beslutsfattande och förvaltning fungerar
  • motståndskraftiga energisystem
  • förmåga att hantera okontrollerade befolkningsrörelser,
  • uthålliga system för försörjning med mat och vatten
  • förmåga att hantera masskadeutfall,
  • oömma civila sambandssystem
  • tåliga transportsystem

 

(Den som vill fördjupa sig i ämnet kan följa länken https://www.nato.int/cps/en/natohq/topics_132722.htm)

Grundsynsättet för det norska totalförsvaret är samverkan mellan civilsamhället och det militära försvaret. Det militära försvaret ska (vanligen mot ersättning) kunna använda privata resurser, men dess försörjning ska huvudsakligen vara baserad på kommersiella avtal. Civilförsvaret är statligt men ska framför allt lämna regionalt och lokalt stöd. På sätt som påminner om det svenska styrs agerandet vid kriser och katastrofer av ett antal principer, nämligen ”ansvarsprinsippet”, ”likhetsprinsippet”, ”nærhetsprinsippet” och ”samvirkeprinsippet”.

I Natolandet Norge är självfallet förberedelser för ”deployering og mottak av allierte forsterkninger” ett genomgående tema för totalförsvaret.

Under sammankomstens öppna del höll också ledamoten och professorn Magnus Jerneck (avdelning V) sitt inträdesanförande, vilket hade rubriken ”Världsordning under attack – sjunger multilateralismen på sista versen?” Ett kondensat, med formuleringar ur hans egen text, är följande:

”Under flera decennier har vi kunnat tala om multilateralismens segertåg. Som institution har den främjat fred och ekonomiskt välstånd och gjort att den internationella politiken i ökande grad blivit regelstyrd.

Nu har den liberala världsordning vi känner kommit i olag. Vi kan rent av hävda att den är under attack, eller till och med är föremål för nedmontering.

Är vi vittne till ett totalt uppbrott från en ordning som tjänat oss väl?  Är glansdagarna förbi? Det finns all anledning till oro. Dess svårigheter är betydande men ryktet om dess förestående död är sannolikt överdrivet.

Multilateralismen som modell för internationellt samarbete måste ses som en avancerad och robust social innovation med stor genomslagskraft. Den har tjänat oss väl genom att främja godartade och långsiktiga samarbetsstrategier och samtidigt dämpa den internationella politikens avarter.

Nyckeln till framgång har i hög grad legat i dess institutionella utformning, delvis framvuxen genom praxis. Den värdestyrda pragmatism som gjort det möjligt att navigera mellan geopolitikens krassa värld och den globala etikens långt drivna idealism kommer även framgent att vara efterfrågad.”

Referenten är fil dr och f d kanslichef. Han är ledamot av KKrVA.