≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska frÀmja vetenskaper av bety­delse för fÀdernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets sÀkerhet och försvar.
Akademiens vilja Àr att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och sÀkerhetsdebatten.
Tibellska fonden Àr öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom sÀkerhets- och försvars­omrÄdet.
 Stöd Akademien! LÀmna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka pÄ bilden för mer information.

Syrian refugees strike at the platform of Budapest Keleti railway station. Refugee crisis. Budapest, Hungary, Central Europe, 4 September 2015. Photo: Wikimedia Commons

Photo: Wikimedia Commons

av Claes Arvidsson

”Krig Ă€r blott en fortsĂ€ttning pĂ„ politiken med andra medel” i syfte att tvinga igenom den egna viljan. De politiska mĂ„len Ă€r överordnande och ska styra kriget och hur det förs. Det Ă€r Carl von Clausewitz klassiska svar pĂ„ frĂ„gan: Vad Ă€r kriget?

Men i dessa dagar mÄste man dessutom stÀlla frÄgan: Var Àr kriget?

I det nya kriget Àr det svÄrt att dra grÀnsen mellan krig och fred.

FörmÄgan att skada, hotet att göra det och/eller att faktiskt göra detta Àr inte heller bara knuten till traditionellt militÀra medel. Inte minst Àr detta nÄgot som illustreras i samband med rysk hybridkrigföring med gröna gubbar, cyberattacker och desinformationskampanjer och ryssar i förskingringen som trojanska hÀstar.

Att Àven folkförflyttning kan anvÀndas som vapen illustreras av Putins folkarmé. Men det Àr inget nytt pÄhitt.

Folk som vapen

Sedan den internationella flyktingkonventionen trÀdde i kraft 1951 har folkförflyttning vid Ätminstone 75 olika tillfÀllen anvÀnds som vapen av statliga och icke-statliga organisationer. Syftena har varit politiska, militÀra eller ekonomiska, konstaterar Kelly M Greenhill i artikeln Demographic Bombing (Foreign Affairs, Dec 17, 2015).

Greenhill tar upp historiska exempel frÄn Uganda (1972) Haiti (1994) och Jugoslavien (1999). Castro anvÀnde ocksÄ flitigt folk som vapen, liksom Muammar Gadafi pÄ sin tid. En av de nu tvÄ konkurrerande libyska regeringarna har ocksÄ hotat med samma medel. Och folk som vapen funkar. Syftena uppfylldes helt eller nÀstan helt i 50 procent av fallen och i ytterligare 25 procent nÄddes delmÄl.

Det typiska mĂ„let för ”angreppet” Ă€r en liberal demokrati (70 procent) eller en grupp dĂ€r en eller flera liberala demokratier ingĂ„r (11 procent). Korstryck Ă€r den enkla förklaringen till varför liberala demokratier Ă€r sĂ€rskilt sĂ„rbara:

”On the one hand, such states generally have made normative and legal commitments to protect those fleeing violence and persecution. On the other, as recent events in Europe and the United States make clear, some segments of democratic polities are strenuously opposed to accepting displaced people, whether for rational economic, political, or cultural reasons or for irrational, xenophobic ones.

 Because targets cannot simultaneously embrace a given group of migrants and reject them, the incentives to concede to coercers’ demands and make the problem disappear can be compelling.”

Ett aktuellt exempel Àr Turkiet och EU. I juli 2015 varnade Turkiet för risken att en vÄg av mÀnniskor skulle vÀlla in över Europa över den turkiska grÀnsen. FrÄn turkisk sida beklagade man samtidigt att EU:s ekonomiska stöd var alltför litet. Vi vet resultatet. I november 2015 klagade president Erdogan över för fÄ euro och hotade igen att översvÀmma EU.

I EU:s avtal med Turkiet frĂ„n den 18 mars ingĂ„r bland annat en stödpott pĂ„ 6 miljarder euro, visumfrihet för turkar in i EU och Ă„terupptagande av medlemskapsförhandlingar. Turkiet erkĂ€nns ocksĂ„ som ett ”sĂ€kert” land. I gengĂ€ld ska Turkiet Ă„terta i stort sett alla migranter som tar bĂ„t frĂ„n Turkiet mot den grekiska övĂ€rlden. EU ska i sin tur ta emot motsvande antal flyktingar frĂ„n Syrien – frĂ„n Turkiet.

Avtalet Ă€r en politisk triumf för det alltmer auktoritĂ€ra Turkiet – och ytterligare ett bevis pĂ„ att hot gĂ„r hem.

Som för att understryka den nya styrkerelationen gick Erdogan före förhandlingslösningen till fysisk attack mot en tidning som inte strök regimen medhÄrs. Efter ingripandet har tidningen bytt politisk riktning. FrÄn EU:s huvudstÀder, ja, i alla fall nÄgra, hörs det vaga invÀndningar men mer blir det inte.

Dessutom Àr det synnerligen osÀkert om planen verkligen ska fungera. De osÀkra korten finns inte bara i EU nÀr det gÀller fördelning av flyktingar mellan olika medlemsstater, utan frÄgetecknen finns ocksÄ nÀr det gÀller Turkiets vilja att hÄlla överenskommelsen. Att Erdogan kan gasa eller bromsa gör fortsatt folk till ett potent vapen.

Putins folkarmé

I diskussion kring Rysslands krigföring i Syrien Àr en av de bevekelsegrunder som lyfts fram just detta med folk som vapen. Senator John McCain Àr en av dem som menar att Ryssland vill fördjupa flyktingkrisen i syfte att skada EU och Nato.

Nato:s högsta befÀlhavare general Philip Breedlove har dragit samma slutsats.

Judy Demsey vid tankesmedjan Carnegie har satt frÄgan i relation till Angela Merkel och möjligheten att försvaga EU (Putin Uses the Refugee Crisis to weaken Merkel 8/2 2016):

”As the war in Syria continues relentlessly, Merkel is coming under siege from all sides, no thanks to Putin and no thanks to her EU counterparts. Putin’s continuing support to keep Assad in power has a direct correlation with Merkel’s weakening support at home.

The longer the war in Syria endures, the weaker it could make Merkel. This has consequences for the rest of the EU. A weakened Merkel means a weakened, more divided Europe. The bloc will be in no shape to deal with the ever-mounting security challenges it faces
”

FramgĂ„ngarna för högerpopulistiska Alternative fĂŒr Deutschland i delstatsvalen i Baden-WĂŒrttemberg, Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt, Ă€r alltsĂ„ en valvinst för Putin. Att AfD – liksom partifrĂ€nder i andra medlemslĂ€nder – dessutom vill upplösa EU Ă€r en extra bonus.

Den tyska sÀkerhetstjÀnsten har för sin del varnat för att Ryssland försöker att destabilisera Tyskland med hjÀlp av flykting- och migrationskrisen. Man har ocksÄ pekat pÄ risken för att de 2 miljoner ryssar som finns i Tyskland ska anvÀndas i det syftet. Ett exempel Àr de demonstrationer utanför Merkels kansli som Àgde rum efter den fabricerade vÄldtÀktshistorien om en 13-Ärig rysk flicka i Berlin, som ocksÄ eldades pÄ av pÄstÄenden frÄn utrikesminister Lavrov om att de myndigheterna tystat ned saken.

Det kan tillÀggas att utan Angela Merkel Àr det mycket möjligt att EU:s Ukrainasanktioner mot Ryssland redan skulle vara upphÀvda. SÄ visst finns det ett ryskt intresse att försvaga Merkel.

ON and OFF

I höstas Ă€ndrade ryska myndigheter praxis för grĂ€nsövergĂ„ngen Storskog i Nordnorge frĂ„n stĂ€ngd till öppen. Flyktingar- och migranter strömmade till. Sedan hĂ€nde samma sak i Finland. I bĂ„da fallen skylldes det i Oslo och Helsingfors pĂ„ ekonomiska brottslingar – trots att det rör sig om FSB-kontrollerade omrĂ„den. I Finland har dock perspektivet Ă€ndrats.

Försvarsminister Jussi Niinistö (SannfinlĂ€ndarna) har varnat för att situationen skulle kunna bli mycket vĂ€rre – frĂ„n hundratusentals till en miljon som vill lĂ€mna Ryssland med destination Finland och Europa. Att saken togs pĂ„ största allvar illustreras av att försvarsministern utlovade stöd frĂ„n försvarsmakten om grĂ€nsbevakningen skulle behöva det.

Förhandlingar om att vidmakthĂ„lla ingĂ„ngna avtal ledde först inte nĂ„gon vart. FrĂ„n rysk sida slog man ifrĂ„n sig – och i samband med den sĂ€kerhetspolitiska konferensen i MĂŒnchen slog premiĂ€rminister Medvedev fast att ”vi följer bara reglerna” och varnade ocksĂ„ för terrorism. Men Ryssland ville gĂ€rna förhandla.

Sedan uppmanade Putin FSB att skĂ€rpa kontrollen. GrĂ€nsen ”stĂ€ngdes” igen (som ocksĂ„ skett i Storskog).

Numera beskriver försvarsminister Niinistö omslaget i den ryska politiken som en del av rysk hybridkrigföring (Àven om han samtidigt och motsÀgelsefullt sagt att Finland inte Àr mÄl för det).

I en intervju i YLE 14/2 pekar Antti Paronen vid Försvarshögskolan i Helsingfors pĂ„ att flykting- och migration kan utnyttjas som medel för politiska pĂ„tryckningar och militĂ€ra hot. Han knyter frĂ„gan till hybridkrigföringens ”grĂ„ fas”. Som ett sĂ€tt att testa administrativ förmĂ„ga, beslutsfattande och folkliga stĂ€mningar.

Till saken hör risken för att Ryssland blir mer attraktivt som transitland om EU:s avtal med Turkiet hÄller tÀtt. Estland och Lettland förebygger för sin del stÀngsel mot rysk hybridkrigföring med folk som vapen. Putin spelar pÄ hela klaviaturen.

 
Claes Arvidsson Àr författare och fri skribent samt ledamot av KKrVA.

Comments on this entry are closed.