‚Č° Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­l√∂jtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M √Ė T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F √Ė R S V A R  &  S √Ą K E R H E T

Syrian refugees strike at the platform of Budapest Keleti railway station. Refugee crisis. Budapest, Hungary, Central Europe, 4 September 2015. Photo: Wikimedia Commons

Photo: Wikimedia Commons

av Claes Arvidsson

‚ÄĚKrig √§r blott en forts√§ttning p√• politiken med andra medel‚ÄĚ i syfte att tvinga igenom den egna viljan. De politiska m√•len √§r √∂verordnande och ska styra kriget och hur det f√∂rs. Det √§r Carl von Clausewitz klassiska svar p√• fr√•gan: Vad √§r kriget?

Men i dessa dagar måste man dessutom ställa frågan: Var är kriget?

I det nya kriget är det svårt att dra gränsen mellan krig och fred.

Förmågan att skada, hotet att göra det och/eller att faktiskt göra detta är inte heller bara knuten till traditionellt militära medel. Inte minst är detta något som illustreras i samband med rysk hybridkrigföring med gröna gubbar, cyberattacker och desinformationskampanjer och ryssar i förskingringen som trojanska hästar.

Att även folkförflyttning kan användas som vapen illustreras av Putins folkarmé. Men det är inget nytt påhitt.

Folk som vapen

Sedan den internationella flyktingkonventionen trädde i kraft 1951 har folkförflyttning vid åtminstone 75 olika tillfällen används som vapen av statliga och icke-statliga organisationer. Syftena har varit politiska, militära eller ekonomiska, konstaterar Kelly M Greenhill i artikeln Demographic Bombing (Foreign Affairs, Dec 17, 2015).

Greenhill tar upp historiska exempel från Uganda (1972) Haiti (1994) och Jugoslavien (1999). Castro använde också flitigt folk som vapen, liksom Muammar Gadafi på sin tid. En av de nu två konkurrerande libyska regeringarna har också hotat med samma medel. Och folk som vapen funkar. Syftena uppfylldes helt eller nästan helt i 50 procent av fallen och i ytterligare 25 procent nåddes delmål.

Det typiska m√•let f√∂r ‚ÄĚangreppet‚ÄĚ √§r en liberal demokrati (70 procent) eller en grupp d√§r en eller flera liberala demokratier ing√•r (11 procent). Korstryck √§r den enkla f√∂rklaringen till varf√∂r liberala demokratier √§r s√§rskilt s√•rbara:

‚ÄĚOn the one hand, such states generally have made normative and legal commitments to protect those fleeing violence and persecution. On the other, as recent events in Europe and the United States make clear, some segments of democratic polities are strenuously opposed to accepting displaced people, whether for rational economic, political, or cultural reasons or for irrational, xenophobic ones.

¬†Because targets cannot simultaneously embrace a given group of migrants and reject them, the incentives to concede to coercers‚Äô demands and make the problem disappear can be compelling.‚ÄĚ

Ett aktuellt exempel är Turkiet och EU. I juli 2015 varnade Turkiet för risken att en våg av människor skulle välla in över Europa över den turkiska gränsen. Från turkisk sida beklagade man samtidigt att EU:s ekonomiska stöd var alltför litet. Vi vet resultatet. I november 2015 klagade president Erdogan över för få euro och hotade igen att översvämma EU.

I EU:s avtal med Turkiet fr√•n den 18 mars ing√•r bland annat en st√∂dpott p√• 6 miljarder euro, visumfrihet f√∂r turkar in i EU och √•terupptagande av medlemskapsf√∂rhandlingar. Turkiet erk√§nns ocks√• som ett ‚ÄĚs√§kert‚ÄĚ land. I geng√§ld ska Turkiet √•terta i stort sett alla migranter som tar b√•t fr√•n Turkiet mot den grekiska √∂v√§rlden. EU ska i sin tur ta emot motsvande antal flyktingar fr√•n Syrien ‚Äď fr√•n Turkiet.

Avtalet √§r en politisk triumf f√∂r det alltmer auktorit√§ra Turkiet ‚Äď och ytterligare ett bevis p√• att hot g√•r hem.

Som för att understryka den nya styrkerelationen gick Erdogan före förhandlingslösningen till fysisk attack mot en tidning som inte strök regimen medhårs. Efter ingripandet har tidningen bytt politisk riktning. Från EU:s huvudstäder, ja, i alla fall några, hörs det vaga invändningar men mer blir det inte.

Dessutom är det synnerligen osäkert om planen verkligen ska fungera. De osäkra korten finns inte bara i EU när det gäller fördelning av flyktingar mellan olika medlemsstater, utan frågetecknen finns också när det gäller Turkiets vilja att hålla överenskommelsen. Att Erdogan kan gasa eller bromsa gör fortsatt folk till ett potent vapen.

Putins folkarmé

I diskussion kring Rysslands krigföring i Syrien är en av de bevekelsegrunder som lyfts fram just detta med folk som vapen. Senator John McCain är en av dem som menar att Ryssland vill fördjupa flyktingkrisen i syfte att skada EU och Nato.

Nato:s högsta befälhavare general Philip Breedlove har dragit samma slutsats.

Judy Demsey vid tankesmedjan Carnegie har satt frågan i relation till Angela Merkel och möjligheten att försvaga EU (Putin Uses the Refugee Crisis to weaken Merkel 8/2 2016):

‚ÄĚAs the war in Syria continues relentlessly, Merkel is coming under siege from all sides, no thanks to Putin and no thanks to her EU counterparts. Putin‚Äôs continuing support to keep Assad in power has a direct correlation with Merkel‚Äôs weakening support at home.

The longer the war in Syria endures, the weaker it could make Merkel. This has consequences for the rest of the EU. A weakened Merkel means a weakened, more divided Europe. The bloc will be in no shape to deal with the ever-mounting security challenges it faces‚Ķ‚ÄĚ

Framg√•ngarna f√∂r h√∂gerpopulistiska Alternative f√ľr Deutschland i delstatsvalen i Baden-W√ľrttemberg, Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt, √§r allts√• en valvinst f√∂r Putin. Att AfD ‚Äď liksom partifr√§nder i andra medlemsl√§nder ‚Äď dessutom vill uppl√∂sa EU √§r en extra bonus.

Den tyska säkerhetstjänsten har för sin del varnat för att Ryssland försöker att destabilisera Tyskland med hjälp av flykting- och migrationskrisen. Man har också pekat på risken för att de 2 miljoner ryssar som finns i Tyskland ska användas i det syftet. Ett exempel är de demonstrationer utanför Merkels kansli som ägde rum efter den fabricerade våldtäktshistorien om en 13-årig rysk flicka i Berlin, som också eldades på av påståenden från utrikesminister Lavrov om att de myndigheterna tystat ned saken.

Det kan tilläggas att utan Angela Merkel är det mycket möjligt att EU:s Ukrainasanktioner mot Ryssland redan skulle vara upphävda. Så visst finns det ett ryskt intresse att försvaga Merkel.

ON and OFF

I h√∂stas √§ndrade ryska myndigheter praxis f√∂r gr√§ns√∂verg√•ngen Storskog i Nordnorge fr√•n st√§ngd till √∂ppen. Flyktingar- och migranter str√∂mmade till. Sedan h√§nde samma sak i Finland. I b√•da fallen skylldes det i Oslo och Helsingfors p√• ekonomiska brottslingar ‚Äď trots att det r√∂r sig om FSB-kontrollerade omr√•den. I Finland har dock perspektivet √§ndrats.

F√∂rsvarsminister Jussi Niinist√∂ (Sannfinl√§ndarna) har varnat f√∂r att situationen skulle kunna bli mycket v√§rre ‚Äď fr√•n hundratusentals till en miljon som vill l√§mna Ryssland med destination Finland och Europa. Att saken togs p√• st√∂rsta allvar illustreras av att f√∂rsvarsministern utlovade st√∂d fr√•n f√∂rsvarsmakten om gr√§nsbevakningen skulle beh√∂va det.

F√∂rhandlingar om att vidmakth√•lla ing√•ngna avtal ledde f√∂rst inte n√•gon vart. Fr√•n rysk sida slog man ifr√•n sig ‚Äď och i samband med den s√§kerhetspolitiska konferensen i M√ľnchen slog premi√§rminister Medvedev fast att ‚ÄĚvi f√∂ljer bara reglerna‚ÄĚ och varnade ocks√• f√∂r terrorism. Men Ryssland ville g√§rna f√∂rhandla.

Sedan uppmanade Putin FSB att sk√§rpa kontrollen. Gr√§nsen ‚ÄĚst√§ngdes‚ÄĚ igen (som ocks√• skett i Storskog).

Numera beskriver försvarsminister Niinistö omslaget i den ryska politiken som en del av rysk hybridkrigföring (även om han samtidigt och motsägelsefullt sagt att Finland inte är mål för det).

I en intervju i YLE 14/2 pekar Antti Paronen vid F√∂rsvarsh√∂gskolan i Helsingfors p√• att flykting- och migration kan utnyttjas som medel f√∂r politiska p√•tryckningar och milit√§ra hot. Han knyter fr√•gan till hybridkrigf√∂ringens ‚ÄĚgr√• fas‚ÄĚ. Som ett s√§tt att testa administrativ f√∂rm√•ga, beslutsfattande och folkliga st√§mningar.

Till saken hör risken för att Ryssland blir mer attraktivt som transitland om EU:s avtal med Turkiet håller tätt. Estland och Lettland förebygger för sin del stängsel mot rysk hybridkrigföring med folk som vapen. Putin spelar på hela klaviaturen.

 
Claes Arvidsson är författare och fri skribent samt ledamot av KKrVA.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.