≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

Sverre DiesenDet var en relativt mångtalig publik som hade mött upp till Akademiens sammankomst i Sverigesalen, Försvarshögskolan 2013-10-09, där efter styresmannens hälsningsord tankar för dagen presenterades av Mårten Granberg, verksam vid Handelshögskolan. Ämnet var Hur nå ut med sina budskap, och hans reflektioner och tips förmedlades utifrån en solid professionell bakgrund som informatör och kriskommunikatör. Han värderade också vår akademis förmåga att nå ut med sina budskap med en del positiva omdömen men uppfattade en förbättringspotential.

Internationella megaperspektiv

Avdelning VI:s årliga redovisning framlades av ledamoten Mats Bergquist som talade över ämnet Hur har det internationella systemets makrostruktur utvecklats? Med utgångspunkt i den unipolära värld som var resultatet av händelserna post 1989 var USA:s dominans inom såväl hård som mjuk säkerhet närmast total, och Francis Fukuyama skrev, möjligen i euforisk framtidsoptimism, det kontroversiella verket The End of History and the Last Man, vilket utgavs 1992, där han hävdar att historien är slut, i och med Sovjetunionens fall och det kalla krigets slut. Han menar att världen därmed domineras av liberal demokrati och att historien är slut eftersom det inte kommer att inträffa några fler stora idéstrider som den liberala demokratins kamp mot nazism eller kommunism.

Denna unipolära situation har på ganska kort tid krackelerat betänkligt i och med ett accelererande amerikanskt budgetunderskott och ett Kina på snabbare frammarsch än tidigare bedömts och med en framtidsoptimism som kontrasterar mot amerikansk krigströtthet och monetära problem, vilket i sin tur öppnar upp för ett kinesiskt momentum såväl politiskt och ekonomiskt som militärt.

Sett i backspegeln är måhända den bipolära situation som rådde mellan åren 1948 och 1989 en historiskt ytterligt stabil period, där Bergqvist också gjorde jämförelsen med tripolaritet vars grundkarakteristika är höggradig instabilitet då tendensen att två aktörer lierar sig mot den tredje har belagts av historien.

Pågående förskjutning av USA:s strategiska intressefokus från Europa mot Fjärran Östern är inte helt lätt att realisera i sin praktiska förlängning givet den ekonomiska situationen samtidigt som en redan påtaglig mindre positiv konsekvens är att konfliktytan mellan USA och Kina ökat. Ledamoten Bergqvists bedömning var att krigsrisken trots detta får bedömas vara låg.

Och även om framtiden alltid är svårbedömbar ser vi således en supermakt i svag utförsbacke, en supermakt i vardande och därtill den intressanta frågan vilka ytterligare så kallade ”lesser great powers” som kan vara aktuella. Utifrån perspektivet hård säkerhet är Ryssland en tämligen given kandidat i vår del av världen. EU har otvetydigt ekonomiska muskler och potential för ytterligare främst ekonomisk kraftutveckling, medan det militära maktinstrumentet går kräftgången, vars konsekvenser förstärks av det tyska synsätt som avskriver deltagande i konfliktmöjligheter belägna högre upp på skalan.

Militärt nytänkande

Kallade ledamoten, Norges tidigare Försvarschef, general Sverre Diesen, höll sitt inträdesanförande över ämnet Nätverksbaserad manöverkrigföring för det 21:a århundradet, något som inte enbart inskränkte sig till ett militärteoretiskt nytänkande utan applicerades på de nordiska ländernas försvarsproblem: liten befolkning, stor landmassa och små militära styrkor som gemensamma nämnare.

Diesen anknöt till historien, vilken knappast visar att ett underskott på militär konservatism något resulterat i att ny och revolutionerande teknik använts för att förbättra existerande strukturer och insatskoncept framför att bygga strukturer och insatskoncept med den revolutionerande tekniken som utgångspunkt. Diesen argumenterade skickligt och övertygande för att mekaniserade formationer och de insatskoncept dessa tillämpar befinner sig vid vägs ände.

Den nya tekniken möjliggör vad Diesen karakteriserade som lokaliserings-, besluts- och engagemangsmobilitet. Således ett paradigmskifte baserat på informationsteknologi och övergång till ett nätverksbaserat försvar, vilket medför att de strukturer vi ser idag och som lätt går att härleda tillbaka till det napoleonska militärparadigmet kan betraktas som obsoleta.

Ovannämnda innebär att morgondagens landmilitära manöverstyrkor i ett högintensivt krigföringsscenario kommer att utgöras av dels små autonoma ISTAR-enheter med hög mobilitet, liten signatur samt stor utspridning, dels förmåga till självförsvar framförallt mot luftburna stridsmedel, dels centraliserad avståndslevererad precisionseld – ett indirekt operationskoncept som slår ut en angripares högvärdiga mål.

Pedagogiskt redogjorde Diesen för den nuvarande nedskurna norska landmilitära strukturens svårigheter att komma till verkan i ett scenario som, givet krigets politiska syfte, kan bedömas inträffa med kort varsel, genomföras med kort varighet och med hög stridsintensitet. Således en mindre version av det gamla invasionsförsvaret vars militära värde Diesen karakteriserade som varandes intet.

Diesens utgångspunkt för den presenterade modellen är den möjlighet konceptet ger för att bygga högsta möjliga tröskel mot ett militärt angrepp. Med andra ord ett koncept som tar höjd på att den enskilt största begränsande faktorn då det gäller att bygga försvarsstrukturer är ekonomin.

Avslutning

Av frågorna till Mats Bergquist och Sverre Diesen att döma var intresset hos åhörarna för de båda ämnesområdena högt.

Tommy Jeppsson

Kommentering är avstängd / ej aktuell.