≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av generallöjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

1700-talet var en tid, då intresset för vetenskaper i olika former var betydande såväl i Sverige som i de flesta andra europeiska länder. Under sjuttonhundratalet grundades vid sidan om universiteten ett antal akademier för att främja vetenskaper. Medan universiteten främst ägnade sig åt den klassiska bildningen, ägnade sig akademierna åt de mera nyttobetonade vetenskaperna.

Kungl Vetenskapsakademien grundades år 1739 och därmed inleddes en epok när svenska vetenskapsmän blev bland de ledande inom olika discipliner i Europa. Inom Kungl Vetenskapsakademien behandlades en del militärt betonade frågor. Vi kan t ex från 1740-talet studera uppsatser från Vetenskapskademien, som handlade om krut, mörsare, skeppsvarv och örlogsflottan. När amiralen Augustin Ehrensvärd, som var preses i Vetenskapsakademien, nedlade sitt ämbete i september 1743 framhöll han att det ”är hög tid at Academien tänker på krigssysslan”. Han betonade särskilt de matematiska vetenskapernas betydelse för krigskonsten. Inom krigskonsten slog ett mera vetenskapligt förhållningssätt igenom redan under 1600-talet – främst inom artilleriet och fortifikationen, varvid ämnena matematik och fysik tillskrevs avgörande betydelse.

Kungl Krigsvetenskapsakademiens föregångare Svenska Krigsmanna Sällskapet grundades den 12 november 1796. Initiativtagare var dåvarande kaptenen, sedermera generalen, G W Tibell, som tillsammans med några ”vid Kongl. Krigs-Akademien på Carlberg tjenstgörande Officerare och Lärare” bildade sällskapet. Syftet var att skapa ett forum för att utveckla och sprida kunskap om de vetenskaper, som var av betydelse för utvecklingen av krigskonsten inom hären och att stimulera officerarna att förkovra sig i dessa ting. Sällskapet bestod från början av fyra avdelningar nämligen taktiska-, artilleri-, fortifikations- och matematiska avdelningarna. År 1804 inrättades inom sällskapet en avdelning för sjömilitära ärenden. Därmed kom dess verksamhet att täcka in hela krigsmakten.

Den 2 maj 1805 ”täcktes Gustav IV Adolf benåda Sällskapet med namn af Dess Krigs Vettenskaps Akademie”. Krigsvetenskapsakademien hade en stark ställning i den tidens samhälle. Detta framgår bl a av att Hertig Karl (sedermera Karl XIII) i samband med statsvälvningen 1809 i ett brev till akademien begärde tro och lydnad av akademien och dess ledamöter. Sedan grundandet är H M Konungen Akademiens beskyddare.

Akademien har under årens lopp spelat en skiftande roll i det svenska försvaret. Krigsmannasällskapets utveckling från den första sammankomsten till Krigsvetenskapsakademiens etablerade ställning inrymmer många viktiga händelser och förhållanden. De två första decennierna var av avgörande betydelse, då först sällskapet och därefter Akademien upplevde två krisperioder, dels kring sekelskiftet år 1800, dels i anslutning till krigsåren 1808-1809. Karl XIV Johan ägnade mycket stort intresse åt Akademien och vidtog under sin regeringstid (1818-1844) en rad åtgärder, för att stödja och utveckla Akademien. Akademiens medaljer bär sedan dess hans bild.

Akademien har bland sina ledamöter kunnat räkna in såväl militärer som civila personer med stort inflytande på samhällets utveckling och administration. De civila ledamöterna har ofta varit politiker och forskare och under senare tid även företrädare för industri och näringsliv. Många historiskt välkända personer återfinns i listan över Akademiens ledamöter, såväl som styresmän, sekreterare, redaktörer eller debattörer. Även utländska ledamöter har under åren i varierande omfattning invalts i Akademien.

Kungl Krigsvetenskapsademien har under årens lopp utgjort ett forum för studium av samt diskussion och överläggning i frågor av stort intresse för försvaret och landets säkerhet. Akademien har alltid varit noga med att förmedla information om utvecklingen inom Sveriges försvar.