≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

Idag presenterade som bekant regeringen sin budgetproposition. För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap kom inga större nyheter, annat än de aviserade 200 miljoner extra på förbandsanslaget.

Jag gör ingen nygammal analys på väl kända ”utmaningar”, utan gör istället några kommentarer kring intressanta detaljer i skrivningarna.

…………..

När regeringen på s. 37-38 diskuterar den nästintill fördubblade personalomsättningen av de kontinuerligt anställda GSS jämfört med planeringsantagandet, så skriver den till exempel som avslutning:

”Det bör dock beaktas att det finns ett positivt, men för närvarande inte tillräckligt återflöde till denna personalkategori. Bl.a. har cirka 40 av det cirka 350 som lämnat sina anställningar som kontinuerligt tjänstgörande valt att bli tidvis tjänstgörande.”

En utmärkt illustration till ett grundläggande problem, nämligen att försöka forma tanken med ord. Att 88,6 % av de människor som var intresserade och lämpliga av soldatyrket inte är beredda att bli tidvis tjänstgörande när de slutar är inget annat än ett stort misslyckande.

I synnerhet som regeringen tänker öka andelen tidvis tjänstgörande – hur det nu går ihop med ökad tillgänglighet. Rekryteringen av dessa ligger dessutom långt bakom planen. Regeringen skriver att det vid årsskiftet 2012/2013 fanns 1600, och vid halvårsskiftet i år fanns det 1900 av dessa.

Om vi jämför detta med det första målet i FM budgetunderlag för 2011 s. 31, så var målsättningen vid utgången 2013 att det skulle finnas 6850 stycken. Detta justerades ned efter hand och i FM budgetunderlag för 2013 s. 43, så är talet 3900.

Med 2013 års nuvarande hastighet i tillväxten (+600/år), så uppnås delmålet för i år först i slutet av oktober 2016. Reformens senast justerade mål om 9500 tidvis tjänstgörande skulle då bli uppfyllt lördagen den 28:e februari 2026. I detta är alltså inte inräknat den aviserade utökningen av antalet tidvis tjänstgörande. Om rekryteringen skulle ökas/förbättras till det dubbla istället för att ta ifatt eftersläpningen, så behöver utbildningsorganisationen dimensioneras för detta samtidigt och pengar tillföras för denna utöver budget.

……………..

När det gäller materielen tar regeringen ett helt annat grepp. På sidan 49 heter det:

”Regeringens inriktning är att samtliga förband vid utgången av 2014 ska ha en fastställd mobiliseringsplan och vara uppfylld med
krigsplacerad personal och materiel.”

Det ska bli spännande att få höra en aggregerad sammanställning av vilka kostnader detta skulle innebära med samtliga förband uppfyllda med materiel. Något för Riksrevisionen att titta närmare på?

Jag återkommer därför också med mitt förslag att genomföra en beredskapsövning under 2014 för att pröva den svenska beredskapen. Jag föreslog 8 000 anställda, men 4 000 är tillräckligt.

……………

Regeringen har emellertid genomfört några saker som förtjänar positiv kritik. Den har infört militärregioner med staber, vidare så genomförs en del viktig övningsverksamhet med framförallt de nordiska grannländerna och regeringen återuppväckte den försvarsplanering som gick på tomgång under regeringarna Persson. Planeringen innebar en helt nödvändig stadga för planeringen både på kort och lång sikt.

Men, i budgetpropositionen skriver regeringen nu på sidan 50:

”Regeringen avser att i närtid besluta om nya anvisningar för Försvarsmaktens försvarsplanering.”

Mina källor i Högkvarteret uppger att regeringen vill luckra upp målsättningsskrivandet för att inte få en fortsatt debatt om det så kallade en-veckas-försvaret. Om så är fallet, så kommer inte förtroendet mellan myndighet och regering knappast bli bättre.

……………

Avslutningsvis några ord om det nordiska samarbetet som på olika sätt stärker den gemensamma säkerheten. Det är inte bara internt som förtroendet för den svenska försvarspolitiken sviktar, även från grannländerna hörs allt fler ifrågasättanden. Det är inte så konstigt med tanke på att Sverige satsar kring 3/4 av vad våra nordiska grannar gör – som andel av BNP (c:a 1,1 % jmf med 1,4-1,6 %). Vi kan översätta detta till en förening, där en medlem talar stort om hur bra föreningen fungerar. Men själv kommer denne bara tre av fyra gånger till sitt pass i kaffeserveringen eller snöröjningen, så förstår ni vad jag menar. Själv har jag föreslagit 1,49 % av BNP som målsättning till hela utgiftsområdet.

I en värld där en despotisk regim anfaller sin egen befolkning med kemiska stridsmedel och där Ryssland idag öppnade eld med elva varningsskott mot ett Greenpeacefartyg i Arktis, så gäller det att kunna ta vara på sig själv – och framförallt visa att vi både vill och kan.

Som artisten Magnus Uggla formulerade det i en av sina rader:

”Tjena alena, världen är brutal”

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Per Tengblad

    Alena vi stå,
    Att vi i ensituation med ”stor ungdomsarbetsløshet” inte kan rekrytera, bemanna och behålla den personal som trots allt utbildas ær ett stort misslyckande. Ett misslyckande som i førsta hand beror på en felaktig grundanalys.

    Det intresse och den rekryteringsmarknad man førutsåg finns inte. Att vi i ett antal årtionden, från næstan alla politiska kanter, har nedværderat værdet och behovet av ett førsvar har slagit igenom i rekryteringsbasen och inte minst bland førældrar och vænner till densamma.

    I detta læge gæller det att gøra mittåt, som gammal føretagsledare vet jag en del om det fruktløsa i att bearbeta en ointresserad marknad. De stimuli som skall till før att vænda en oitresserad publik har i stort sætt alltid negativ førræntning.

    Så, dærfør tillbaka till tjænsteplikt før alla ungdomar. Exempelvis fyra månader før hela årskullen. Mæn och kvinnor, alla skall med, har att vælja på vård, omsorg, katastoftjænst eller førsvar.

    I stællet før fruktløsa investeringar i ett system som inte fungerar, en samhællsekonomiskt positiv investering som ger stød åt samhællsfunktioner som har rekryteringsproblem och inte minst drifts utmaningar. Vi får ungdommar att bli vana att jobba, inte minst i grupp, vi integrerar invandrarungdomar. Vi lyckas sækert få några att stanna kvar i verksamheterna som långtids aktiva.

    Med tanke på den hart næt oløsliga utmaningen i det nuvarande førslaget kring Førsvarets bemanning tror jag att det ær dags før omtag och ny realistisk utvæærdering. Min tro ær att vi åter landar i ett engagerat folkførsvar baserat på att 15 000 ur varje årskull væljar Førsvaret før sin tjænsteplikt.

    Per Tengblad

    ps. skrivet från Oslo, dærav æ, ds

  • FV-sergeanten

    Kan någon hjälpa mig att hitta var JAS-verksamheten på Såtenäs finns i budgeten? Det nämns alltid bara våra 4 divisioner på insatsflottiljerna 17 och 21.

  • Frågande

    Aha, så 2019 som egentligen var 2023 har nu alltså blivit 2026!

    Vad hände med kampanjen ”vi skall anställa 5000 om året, men inte vilka som helst”?

  • Måtte Uggla-doktrinen få ersätta struts-doktrinen som nu råder.

    Och tack för analysen!

    Bästa hälsningar,

    L

  • Sven Hugosson

    Vi kan inte vänta oss något annat av en totalt ointresserad regering. Avser man klara ”mobiliseringen” genom att kalla in gamla årsklasser vpl?

    Sammanfattningen av dennu gällande försvarspolitiken är: ett delvis polerat skal över ett tomrum.