≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Försvarsberedningsnytt

I samband med en presskonferens under morgontimmarna i dag (onsdagen 20:e december) presenterade beredningens ordförande Björn von Sydow rapporten Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025.

 
Av Tommy Jeppsson

I samband med en presskonferens under morgontimmarna i dag (onsdagen 20:e december) presenterade beredningens ordförande Björn von Sydow rapporten Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025.

Global instabilitet och oförutsägbarhet med vidhäftad försämring av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och ett ryskt styrkeövertag i detsamma utgör den välmotiverade bakgrunden till de förslag som läggs fram i rapporten.

Det är ett omfattande dokument som presenterades. Scenen sattes i mycket genom att Björn von Sydow klargjorde att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas varför totalförsvaret ska kunna möta ett sådant på svenskt territorium. Utgående från detta framlades ett antal välgrundade förslag som sammantaget ska bidra till det svenska totalförsvarets krigsavhållande förmåga.

En bottenplatta utgörs av den enskilde medborgarens försvarsvilja och förmåga att klara den egna försörjningen under begränsad tid liksom ambitionen att samhället ska ha en försörjningsberedskap på tre månader.

Befolkningsskyddet betonades, där en planering måste till, skyddsrumsbeståndet ses över samt utrymning från särskilt utsatta orter och områden förberedas. Sjukvården klarar i dag inte en masskade­utfalls­situation, något som högst sannolikt inträffar i en krigssituation varför detta angelägna område kräver en grundlig beredskapsplanering där bl a behovet av återupprättandet av beredskapssjukhus framfördes som angeläget. För upprätthållandet av ordning och säkerhet behöver polisen förstärkas och här kan en efterföljare till den nedlagda beredskaps­polis­organisationen bli aktuell. Näringslivets centrala roll i ett totalförsvarskoncept lyftes fram där begreppet krigsviktiga företag (k-företag) åter kom till heders.

Totalförsvarsfrågorna återförs i sin helhet till Försvarsdepartementet. Ett sammanförande av 3-6 län som bildar ett civilområde under en Civilbefälhavare föreslogs och här skulle Försvarsmaktens Militärregioner anpassas till denna geografiska indelning. Inget nämndes om återskapande av befattningen Militärbefälhavare vilket borde vara den logiska konsekvensen av ovan. En ny myndighet föreslogs ävenledes inrättas med uppgift att fortlöpande granska totalförsvarets militära liksom civila komponenter.

Björn von Sydow uttryckte att beredningens förslag innebär en samhällsreform vilket känns som en bra karakteristik utgående ifrån de mycket stora utmaningar som det innebär att skapa ett nytt totalförsvar där den civila delkomponenten praktiskt taget är obefintlig, där planer på alla nivåer måste utvecklas och där kunskapsuppbyggnad och övningar ska ge kvalité.

Detta var några axplock ur det som presenterades av ordföranden i Försvarsberedningen och kommenterades av representanter från de riksdagspartier som ingår i beredningen, till vilka också frågor från auditoriet avslutningsvis kunde ställas.

Rapporten kan i sin helhet nedladdas här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/ds-201766

 
Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA samt redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.

Comments on this entry are closed.