≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

av Gunilla Herolf

Folk och Försvars rikskonferens, som i år firade sitt 70-årsjubileum, ägde traditionsenligt rum i Sälen andra veckan i januari. De cirka 350 deltagarna utgjorde ett brett spektrum av säkerhetspolitiskt engagerade i Sverige: representanter för medlemsförbunden, politiker, diplomater, anställda i departement och ämbetsverk, forskare med flera. Bland årets utländska gäster fanns Lettlands president, den finske överbefälhavaren samt chefen för Politiets sikkerhetstjeneste i Norge. 

Globalt och nationellt

Som brukligt inleddes konferensen av utrikesministern. Margot Wallström betonade vikten av ett mer handlingskraftigt och solidariskt EU, liksom fortsatt alliansfrihet för att garantera avspänning i Östersjöområdet. Hon följdes av den lettiske presidenten, Raimonds Vejonis, som beskrev Lettlands och Östersjöregionens utsatta situation och den nya ryska politiken, och, framför allt under den efterföljande frågestunden,  uttryckte en önskan att Sverige skulle ansluta sig till Nato.

Försvarsminister Peter Hultqvist beskrev den svenska militära uppbyggnaden och den ryska upprustningen, kombinerad med militär aggression i vårt närområde. Samma tema togs också upp av den nye överbefälhavaren, Micael Bydén. Båda betonade vikten av internationellt försvarssamarbete och att Sverige, trots det fokus som nu finns på det territoriella försvaret, också fortsätter att engagera sig i internationella operationer. Liksom den finländske överbefälhavaren, Jarmo Lindberg, kom de också in på det täta samarbetet mellan Sverige och Finland.

Även den kommande svenska säkerhetsstrategin togs upp under konferensen. Statssekreterare Hans Dahlgren, ansvarig för arbetet, beskrev det övergripande syftet som att identifiera centrala problem och utmaningar i ett brett perspektiv och att försöka peka ut vägar att möta dem.

Försvar av det svenska samhället

Av de färska opinionssiffrorna, som presenterades av Helena Lindberg, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), framgick bland annat att terroristdåd på svensk mark är det hot som de flesta svenskar ser som mest sannolikt. På temat att förebygga sådana attentat talade Säkerhetspolisens chef, Anders Thornberg, och hans norska motsvarighet Marie Benedicte Bjørnland. Som Anders Thornberg uttryckte det har många i Sverige förmågan att utföra terroristdåd och några har också den avsikten. Samtidigt har också ISIL förklarat att man avser att flytta sin verksamhet till Europa. Problemet är givetvis att i förhand kunna identifiera potentiella gärningsmän. En del kan gömma sig bland de inkommande flyktingarna och en speciell grupp som man försöker övervaka är återvändarna från Syrien, som nu uppgår till cirka 130 personer i Sverige och 30 i Norge. En förhoppning är att den nya lag som nu förbereds (och vilken redan existerar i Norge) kan bli till hjälp.

Även inrikesminister Anders Ygeman knöt an till temat om hur Sverige ska kunna skydda sig mot terroristattentat och beskrev det arbete som äger rum. Det försiggår på en rad olika fronter, t ex genom den nya nationella strategin mot terrorism, som antogs under hösten. Ett annat viktigt arbete är det som utförs av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, som också framträdde under konferensen.

Bland andra exempel som inrikesministern tog upp var bl a betydelsen av att det finns lagar som möjliggör att telefonavlyssning kan följa den tekniska utvecklingen när allt färre ringer traditionella samtal via koppartråd, utan i stället använder sig av krypterade appar. Det gäller också hemlig dataavläsning. Andra åtgärder som måste genomföras är att minska tillgången till illegala vapen och explosivvaror, vilka ofta används av kriminella och i många fall importeras från länderna på västra Balkan. Missbruket av svenska pass är ett annat stort problem, som med en ny lag förhoppningsvis kan minska.

Flyktingfrågorna

Flyktingsituationen i Sverige och Europa berördes också. liksom de försök som gjorts av Sverige, Tyskland och Österrike att påverka andra länder inom EU till att inta en mer solidarisk flyktingpolitik. Alla dessa försök har tyvärr hittills misslyckats. Att Sverige nu, trots stora insatser inte minst av frivilliga krafter, tvingats fatta en del svåra beslut för att därmed skapa andrum för mottagandet, beklagades, men Anders Ygeman uttryckte samtidigt sin förhoppning om att situationen ska ljusna och inte minst att andra länder nu ska leva upp till sina förpliktelser.

____________

Konferensen täckte givetvis också en rad andra områden och inlägg än de som nämnts här. Ledd av den skickliga moderatorn Pernilla Ström, täckte den en stor spännvidd: från den globala till den kommunala nivån, militära liksom civila frågor, internationella organisationer liksom frivilliga grupper. Uppenbart var att inga skarpa gränser kan ses, vare sig beträffande de olika utmaningarna och problemen eller mellan de olika åtgärder som måste vidtas för att lösa dem.

 
Författaren är Fil dr, ledamot av KKrVA och Akademiens tidigare Andre Styresman.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.