‚Č° Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Stefan Forss

De f√∂rf√§rliga bilderna av sm√• barn som blev m√•l f√∂r attacken med kemiska vapen i Douma i Syrien den 7 april uppr√∂rde hela v√§rlden, √§ven president Trump. Efter att han den 11 april sl√§ppte iv√§g en tweet om att Ryssland ska se upp, eftersom ‚ÄĚfina, nya och smarta‚ÄĚ amerikanska missiler var att v√§nta, stod det klart att det bara var en tidsfr√•ga n√§r attacken skulle komma.

Typiskt f√∂r Trump var detta dock bara en spontan reaktion fr√•n hans sida. Enligt en brittisk regeringsk√§lla hade Trump faktiskt ”ingen aning om vad han talade om”. Men redan f√∂ljande dag verkade han vackla, eftersom han d√• twittrade att han inte sagt n√•got alls om n√§r en attack mot Syrien skulle ske. ‚ÄĚDet kan ske snart eller inte alls s√• snart!‚ÄĚ

Ryssland som alltjämt blånekar till att allianspartnern Syrien skulle ha haft något med incidenten att göra, klargjorde att varje angrepp skulle besvaras, och särskilt om ryska soldater kom till skada.

N√§r tillr√§ckliga bevis p√• syriska arm√©ns skuld fanns tillg√§ngliga, var det fr√§mst den brittiska premi√§rministern Theresa May som √∂vertygade Trump om att en milit√§r respons var n√∂dv√§ndig. Sunday Times hade en talande rubrik den 15 april: ‚ÄĚTheresa May shows steel while Donald Trump wobbles in final countdown‚ÄĚ. Kritiken mot May att hon skulle g√• enbart USA:s √§renden √§r absurd. Av ytterst stor vikt var att √§ven Frankrikes president Emmanuel Macron st√§llde upp.

Den begränsade attack som USA, Storbritannien och Frankrike gjorde tidigt på morgonen den 14 april, med politiskt stöd från hela EU och Nato, var noggrant planerad och avvägd och närmast perfekt genomförd utan civila offer. Det finns en uppsjö av information rörande detaljerna i den koordinerade vassa och korta (ca 10 minuter) attacken mot några få mål i Syrien. Bloggaren Corporal Frisks (Robin Hägglund) utmärkta och snabbt gjorda sammanställning kan rekommenderas, med tillägget att vissa detaljer senare blivit klarare redovisade. Det gäller särskilt stridsflygplanet F-22 Raptors roll samt bruket av kryssningsmissilen JASSM. New York Times analytiska artikel den 19 april om operationens tillkomst och följder är mycket läsvärd.

Attacken var f√∂rst och fr√§mst en politisk aktion, utan andra milit√§ra m√•ls√§ttningar √§n att dra en klar gr√§ns mot bruket av kemiska stridsmedel, n√•got som Syrien gjort sig skyldig till otaliga g√•nger under inb√∂rdeskriget och √§ven Ryssland nyligen i fallet Skripal i Salisbury. ‚ÄĚLavrov ljuger sig bl√•‚ÄĚ, sa den ryska kemisten Vladimir Uglev, 71, om den ryska utrikesministerns s√§tt att f√∂rneka allt samr√∂re med Skripal-aff√§ren. Uglev √§r en av de ledande forskarna i Ryssland som utvecklade nervgiftet Novitjok, vilket han hellre kallar A-234. ‚ÄĚRyssland erk√§nner aldrig n√•got, men f√∂rr eller senare kommer sanningen fram i alla fall‚ÄĚ, sa Uglev till reportern Anna-Lena Laur√©n (DN och HBL, 21 april).

Man kan kanske t o m betrakta koalitionens angrepp som en variant av Rysslands upphaussade doktrin att eskalera f√∂r att de-eskalera milit√§ra konflikter. I detta fall handlade det inte om k√§rnvapen utan om en konventionell eskalering f√∂r att f√• slut p√• bruket av kemvapen. Rysslands och Syriens f√∂rs√∂k att misskreditera och f√∂rsv√•ra OPCW:s arbete √§r skaml√∂st, liksom Rysslands agerande i FN:s s√§kerhetsr√•d.

Det bör dock ha kommit som en obehaglig överraskning för Ryssland och Putin att man i väst lyckades på en vecka åstadkomma en allians mot Syrien och att agera militärt mot ryska intressen. Från Kremls horisont sett borde ju tingens ordning vara rakt tvärtom. Ryssland står för överraskningarna, väst står oförberett med garden nere och reagerar med snigelfart, om ens alls.

Vissa observatörer menar att den västliga koalitionens korta attack var meningslös, eftersom den inte löser något och kriget fortsätter i gamla spår. Andra igen menar att Ryssland kan dra en lättnadens suck, eftersom attacken var så begränsad och att ryssarna inte led några förluster.

Ett s√•dant resonemang h√•ller inte, √•tminstone inte p√• sikt. Ryssland som vill kontrollera l√§nder, m√•ste r√§kna med att man i milit√§ra konflikter med andra l√§nder allt oftare kan f√• en koalition som motst√•ndare. Att en s√•dan konstellation uppstod s√• √∂verraskande snabbt i Syrien har helt klart sk√§rrat Kreml. Fr√•n rysk synvinkel kan man definitivt se det som ett o√∂nskat trendbrott. ‚ÄĚRyssland och V√§st befinner sig i en situation som √§r v√§rre √§n den som r√•dde under kalla kriget‚ÄĚ, sa utrikesminister Sergej Lavrov i en intervju f√∂r BBC:s program Hardtalk den 16 april.

Under presidentvalskampanjen i Finland i början av året framhöll president Sauli Niinistö att koalitioner av villiga kan uppstå spontant. I ett sådant skarpt läge är politiska allianser i sig inte särskilt mycket värda. För länder som Finland och Sverige gäller det alltså att se till att det även bör innehålla en robust militär dimension, i praktiken förmåga till verklig operativ samverkan med Natopartners.

De ryska vapensystemen kunde knappast ha fått sämre reklam än den de fick den 14 april i Syrien. Från rysk synvinkel var de ryska vapnens verkan pinsamt låg, för att inte säga obefintlig. Man har gjort stora ansträngningar för att fräscha upp bilden, men att rada lögner på varandra lurar kanske det egna folket för en stund, men knappast så många andra och definitivt inga seriösa presumtiva vapenköpare av rysk militär materiel. Ryssland är redan på väg att förlora sin ställning som vapenleverantör till Indien.

Ryska f√∂rsvarsministeriets talesman, generalmajor Igor Konosjenkov redogjorde i detalj f√∂r den USA-ledda attackens ‚ÄĚverkliga m√•l‚ÄĚ (Tass den 16 april). Enligt generalen attackerades ocks√• andra syriska milit√§ra m√•l √§n de som koalitionen redovisade. Bland andra skall flera flygbaser ha attackerats, men det syriska f√∂rsvaret hade fungerat fenomenalt. Skadeg√∂relsen hade blivit minimal. Generalen sa att sammanlagt 112 syriska luftv√§rnsmissiler av varierande slag hade anv√§nts, inklusive 25 Pantsir-S1-missiler av vilka 23 ska ha tr√§ffat sina m√•l. Buk-systemet var lika effektivt. Bara n√•gra √§ldre ryska luftv√§rnssystem hade misslyckats. Som bekant h√§vdades det fr√•n ryskt h√•ll snabbt att hela 71 av fiendens 103 kryssningsmissiler och flygburna attackvapen hade avv√§rjts.

En dominerande v√§stlig uppfattning √§r att dessa ryska redog√∂relser √§r rena sagor. √Ąven finska diplomater har offentligt framh√•llit att syrierna eller ryssarna inte lyckades skjuta ned n√•gra kryssningsmissiler √∂ver huvud taget. I normala fall skulle ryssarna direkt ha visat bilder av rester av nedskjutna missiler. Fr√•n amerikansk sida beskrev man d√§remot hur syrierna avfyrade 40 luftv√§rnsmissiler, men inte mot de angripande missilerna som redan hade n√•tt sina m√•l, utan efter attacken och mot obefintliga m√•l.

De senaste åren har man i väst målat upp Rysslands förmåga att åstadkomma s k A2/AD-områden där det är svårt eller omöjligt för Rysslands motståndare att operera militärt. Attacken i Syrien den 14 april kanske ger anledning att tänka om. Dessutom blev betydande västliga kvalitativa förmågor alltjämt outnyttjade. Ryssland kan naturligtvis hävda detsamma, att de mest potenta vapensystemen inte sattes in, men det skulle likväl strida mot general Konosjenkovs pompösa beskrivning.

Rysslands f√∂rh√•llningss√§tt till fr√•gan om kemiska vapn b√∂r emellertid ses i ett st√∂rre sammanhang d√§r Ryssland inte l√§ngre f√∂ljer de internationella regelverk man sj√§lv varit med om att bygga upp. Detta g√§ller den grundl√§ggande s√§kerhetsordningen inom OSSE-omr√•det, som skapades med gemensamma krafter efter kalla krigets slut, den √∂vergripande rustningskontrollprocessen inklusive milit√§ra f√∂rtroendeskapande √•tg√§rder, mellanstatliga f√∂rdrag mellan Ryssland och andra l√§nder, t ex Ukraina.

Det tog alltf√∂r l√§nge f√∂r v√§st att inse vad som var p√• g√•ng. Temat f√∂r Valdai-klubbens stora sammankomst i Sotji i oktober 2014 kunde knappast ha varit tydligare: ‚ÄĚNya regler eller ett spel utan regler.‚ÄĚ Putins anf√∂rande synkroniserade helt med det temat. Det kan vara sk√§l att √•terkomma till denna stora fr√•ga i ett senare blogginl√§gg.

Den eminenta brittiska Rysslandsexperten James Sherr h√∂r till dem som redan kommenterat detta. Han anser att Ryssland √∂verraskades redan av den kraftfulla v√§stliga diplomatiska responsen p√• Skripalaff√§ren, men att √§ven Rysslands aktioner i Syrien och Ukraina lett till en ‚ÄĚkonsoliderad reaktion, inte universell men stark och l√•ngt mer samst√§mmig √§n vad vi klarade av tidigare‚ÄĚ. Slutligen ‚ÄĚb√∂rjar √§ven tidigare skeptiker f√∂rst√• att Ryssland spelar utifr√•n helt andra m√•ls√§ttningar och med en annan regelbok √§n den vi har och beh√∂ver och som √§r helt n√∂dv√§ndig f√∂r v√•r s√§kerhet‚ÄĚ.

 
Författaren är professor och kallad ledamot av KKrVA.

Comments on this entry are closed.