≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

Thomas Engevall och Magnus Haglund

Traditionellt har metoden att värna våra svenska intressen varit att vårt försvar har inriktats på att försvara det egna territoriet mot hot om konfrontation med andra stater eller grupper av stater. Vårt grundläggande intresse är fortfarande att värna vår stats oberoende och våra medborgares frihet. Utvecklingen sedan det kalla krigets slut har dock sakta men säkert förändrat våra strategiska förutsättningar och vår syn på vilket sätt våra svenska intressen nu bäst tillvaratas. Ett tydligt exempel på detta är Sveriges engagemang inom ramen för EU:s operation ATALANTA utanför Somalia där resurser ur såväl Kustbevakningen som Marinen deltagit i syfte att skydda internationell sjöfart parallellt med att säkra hjälpsändningar till Somalias befolkning.

Den insatsen är ett bra första steg i att möta dagens och morgondagens maritima utmaning. Denna utmaning går långt bortom det begränsade synsättet om försvar av territorier i mellanstatliga konflikter och Sverige har förutsättningar att göra betydligt mer inom detta område än idag. Detta kräver dock en insikt kring problembilden samt en utvecklad förmåga och vilja att ta aktiv handling.

Dagens säkerhetspolitiska situation är mycket komplicerad och oförutsebar och flera pågående och potentiella konflikter har mer eller mindre tydliga kopplingar till internationell kriminalitet och terrorism. Även verksamheter såsom piratattacker, narkotikatrafik och människosmuggling får därför en säkerhetspolitisk betydelse.

Att hindra terrorister från att uppträda till sjöss och att anfalla sjötrafiken har därför blivit en allt viktigare uppgift för flera regeringar i världen. Särskild uppmärksamhet riktas då mot att energiförsörjningen många gånger är sårbar och kan bli särskilt utsatt för terroristattacker av olika slag. Händelser i närtid visar hur snabbt terroraktioner kan sprida sig även till vårt närområde och vårt land. Sveriges ekonomi och välfärd är starkt beroende av en fungerande export och import och störningar eller avbrott i sjötrafiken skulle slå direkt och kraftfullt mot våra intressen, oavsett om källorna för sådana störningar eller avbrott finns geografiskt nära eller långt borta.

Samtidigt uppmärksammas mänsklighetens beroende av haven även som en klimatfråga, vilken för vår del kan komma att få särskild tyngd om sjöförbindelser öppnas över Norra Ishavet.

Den maritima utmaningen säkerhetspolitiskt innebär därför att Sveriges förmåga att bidra till att skapa goda förutsättningar för, och att skydda och försvara, den maritima sektorn måste stärkas. Vi behöver bli bättre på att utnyttja våra samlade resurser för att på egen hand och tillsammans med andra, säkerställa att flöden i form av folk och förnödenheter i vårt närområde kan röra sig fritt och säkert. Vi behöver också utveckla vår förmåga att bidra till motsvarande säkerhet på andra aktuella hav. Dessa utmaningar är så omfattande att de inte är en uppgift enbart för staternas militära eller marina försvar, utan de kräver en väl utvecklad samverkan med såväl andra nationella aktörer som med andra stater och internationella aktörer.

Det är därför bra att Regeringen på det nationella planet utgivit ett kommittédirektiv om ”Utökad samverkan av Sveriges maritima resurser”. Såväl Kungl. Örlogsmannasällskapet som Kungl. Krigsvetenskapsakademien (avd. för Sjökrigsvetenskap) är beredda att stötta och bidra i detta arbete. Vi menar att vi har goda möjligheter att i ett sådant arbete föra in de säkerhets- och försvarsrelaterade dimensionerna i arbetet såväl nationellt som internationellt.

Vår nationella säkerhetspolitik måste mer än idag uppmärksamma den maritima sektorns grundläggande påverkan på vårt välstånd och för vår säkerhet. Den maritima utmaningen är att få till stånd en mer aktiv debatt, en ökad kunskap, samordnande beslut och i förlängningen en ökad samlad svensk förmåga och vilja att aktivt skapa säkerhet och stabilitet i den maritima miljön såväl i våra ”hemmafarvatten” som på mer geografiskt avlägsna hav som har betydelse för vår handel och sjöfart.

Thomas Engevall
Ordförande Kungl. Örlogsmannasällskapet

Magnus Haglund
Ordförande Kungl. Krigsvetenskapsakademien, avd för Sjökrigsvetenskap

(Red anm – Studien som författarna hänvisar till hittar du här. Försvar och Säkerhet bejakar författarnas slutsats att vi måste uppmärksamma den maritima sektorns betydelse för vårt välstånd)

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • ”… det begränsade synsättet om försvar av territorier i mellanstatliga konflikter…”

    Svagheten i denna typ av resonemang är, att när försvaret av det egna territoriet misslyckats, så faller resten av resonemanget också.

  • @Sumatra. Jag håller med. Bägge synsätten behöver inte exkludera varandra. En ökad maritim styrka kan brygga över detta.
    ( Red anm – Maritim avser inte bara ett lands flotta utan även civil sjöfart, varvskapcitet etc.)

  • Anonymous

    Den marina närvaron på västkusten består av en konstellation av en kanon och en båt. Bägge museiföremål och platsar nog mer på Maritiman än i marinen.
    Orsak pengabrist!
    Kustartilleri, radar, minstationer m.m. nedlagt.
    Orsak pengabrist!
    Tull, kustbevakning och polis nerdragna till ett absolut minimum.
    Orsak pengabrist!
    Fiskeflottan starkt reducerad.
    Orsak. Uteblivna statliga bidrag och utfiskning tillsammans med generationsskifte och lönsamhetsproblem.
    Handelsflottan till stora delar utflaggad.
    Orsak. Lönsamhetsproblem.
    Varven nedlagda.
    Orsak. Staten orkade inte stötta dem längre utan de konkurrerades snabbt ut.
    O.s.v.
    Jag ser utredningen mer som ett inventerande av resurser. Att vi på något sätt skulle satsa pengar på att återuppliva något av ovanstående håller jag för otroligt.
    Överhuvudtaget är de flesta åtgärderna endast avhjälpta
    av ganska stora investeringar som jag inte känner att någon vill ta just nu.
    Det lutar väl åt en “solidaritetsförklaring” eller något liknande i pappersform.
    Vad betyder t.e.x Danmarks nya inresepolitik för tranporter sjövägen mellan länderna.

    Teaterdirektören.

  • @ Teaterdirektören

    Rubriker som ”Kulturnämnden stryper fria teatrar” är rubriker vi vant oss vid. Som ansvarig för ett större teatersällskaps väl och ve, vet du säkert bättre än de flesta hur politiska beslut kan välta även den mest välspelande ensembles framtid över ända.

    Clio, historieskrivningens musa, är väl inte den mest läste författaren i våra dagar, vilket medför att bakgrunden till problemen glöms bort, liksom att själva problemen tenderar att falla i glömska.

    Tragedins musa är väl den musa som haft störst framgång de senaste årtiondena, även om komedins dito fått ett ord med i laget när tragedierna skall förklaras för en bredare allmänhet.

    Att den militära delen av det maritima klustret haltar betänkligt i vårt avhållna fostervatten är nog uppenbart för de flesta. Att den civila delen är på bommen, när såväl den norska som den danska motsvarigheten blomstrar som aldrig förr, är inte helt lättförklarat. Vad kommer det sig att Guten kan beställa en serie containerfartyg i Korea, som är världens hittills största, med en kapacitet på vardera 18 000 tjugofotare?

    Vad betyder t.ex. Danmarks nya inresepolitik för tranporter sjövägen mellan länderna? Det enkla svaret är Ingenting. Passfrihet råder mellan våra länder sedan långt före Schengen. Har inte sett en dansk tullare på årtionden. När det gäller fartyg andra än färjor så har vi nästan inga kvar. När det gäller lastbilstrafiken (färjeburen), så sker nästintill 100 % av trafiken mellan länderna med danska lastbilar.

    ”Something is rotten in the state of Denmark” lyder det välkända citatet. Om Sverige och det allmänna tillståndet härstädes kanske ”The fish is rotting from the head down” passar bättre.

    Du har givetvis rätt i att saker och ting kunde skötts bättre i det förflutna.

  • The Dutch

    Till anonym.

    Den marina närvaron på västkusten är allt annat än nedlagd. I dagsläget finns flera marina säkerhetsfunktioner såsom bassäk, bordningsstyrka, bevakningsbåtar, tull, kustbevakningen mm inom gamla KA 4s område/regemente. Dessutom blomstrar den blivande marinbasen Skredsvik vid Uddevalla som aldrig förr. Investeringar görs i mångmiljonklassen och det anställs ständigt mer personal och de senaste åren har flera fartyg i form av jägaren och ägor tillförts.

    Något som verkligen är bekymmersamt är inom marinen hällandes kvalitetssäkringen av funktionerna och skolorna. Alla skolor på en plats är inte bra utav flera anledningar. Att västkusten har ett maritimt försvar under uppbyggnad är bra. Det som hände i samband med FB 04 var det sämsta möjliga för svensk maritim säkerhetspolitik. Flottan och AMF måste få vara och verks i Sthlm och Gbg inte i obygden där det varken finns duglig personal eller förutsättningar för att genomförs verksamheten.

  • Anonymous

    @ Dutch

    Vilket/vilka fartyg mer än Jägaren tänker du då på???

    På vad tänker du på när du säger att vi bygger upp ett marint försvar på västkusten??

    Jägaren ( 40 år gammal) med en renoverad kanon av modell 40/48 kan väl knappast kallas för en uppbyggnad av det marina försvaret??

    Vad är det för verksamhet av den svenska flottan i Göteborg du tänker på??

    Verksamhet av AMF 1 i Göteborg??

    Jag antar att du, precis som jag, vet vad för typ av investeringar som görs i Skredsvik, och av vem, så vi kan lämna dem därhän.

    Det är väl inte det marina hemvärnsförbandet i Göteborg du menar??

    @ Sumatra

    Hoppas du har rätt angående Danmark. Många medier menar dock att man skall bygga nya tullstationer vid överfarterna. Redan innan sommaren skall en hel skrälldus av nya tullare sättas i drift.
    Jag känner ett hot mot teaterbåtens kulturella semester- och inköpsresor till Skagen!

    Teaterdirektören.

  • The Dutch

    @anonym

    Allting är självklart relativt, att jägaren och ägir har tillförts Skredsvik samt att Styrsö fartyg är på gång till gamla KA 4 är väldigt många 100 procent bättre än inget alls. Vilka investeringar som görs av vem kan jag inte svara på, men vad jag har fått höra så är det en blivande marinbas som byggs upp där.

    Verksamhet som svenska flottan bedriver i Göteborg är de blivande vedettbåtarna Kalmar och Göteborg som kommer att baseras i Gbg eller Skredsvik.

    Det som verkligen borde lyftas fram är det orimliga i att huvuddelen av de svenska marina enheterna samt huvudbasen befinner sig på en plats där det varken går att öva, rekrytera eller samverka med andra myndigheter.

    Marinen skall finnas där den kan verka som bäst dvs i närheten av Göteborg eller Stockholm.