≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Lars Holmqvist

Tisdagen den 21 maj genomförde KKrVA avdelning I ett symposium, kallat Hybridkrigföring, krig eller bara militära operationer? Symposiet var det första i en tänkt serie om tre och nästa tillfälle, kring ämnet Logistik, är planerat att hållas under hösten. [continue reading…]

av Thomas Hörberg

Förste talare vid akademiens sammankomst den 10 april var försvarsattachén vid Norges ambassad, överste Øystein Limoseth, som presenterade Norges totalförsvar och hur man arbetar med totalförsvarsfrågor i en Natokontext. Organisation och erfarenheter redovisades. Av särskilt intresse ur svensk synvinkel var redogörelsen för hur Norge arbetar med att implementera Natos baskrav (”seven key areas”): [continue reading…]

av David Bergman

Kompanichef FRÅN P7 under övning. Förmågan till ledning av förband under olika kontexter berördes på flera sätt av flera av talarna under sammankomsten. Foto: Bezav Mahmod, Combat Camera / Försvarsmakten.

Kompanichef FRÅN P7 under övning. Förmågan till ledning av förband under olika kontexter berördes på flera sätt av flera av talarna under sammankomsten. Foto: Bezav Mahmod, Combat Camera / Försvarsmakten.
Akademin samlades denna dag i Tre Kronor på Försvarshögskolan där ämnet fyllt sittplatserna och salen med råge. Tankar för dagen delgavs av chefen för ledningsstaben ledamoten Jonas Haggren som pratade om det kommande Budgetunderlaget 2020. Vikten av att maximera effekten av nuvarande organisation underströks, likaså att skapa förmågan att långsiktigt utveckla densamma. Som exempel togs en ambitiös övningsverksamhet, utökning av personalramarna och en utökad anskaffning av reservdelar och ammunition. I övrigt gavs också en redogörelse för exempel på projekt och frågor inom de respektive försvarsgrenarna. Frågor kom om begreppet grundläggande försvarsförmåga, och det underströks att vi måste ha en förmåga som är framförallt stabil och medger handlingsfrihet trots hotbildens svängningar och att vi inte gör oss för sårbara.

Därefter gav ledamoten Johan René en översikt över det kommande arbetet med Projekt SES – Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska perspektiv. René lyfte fram begrepp som hybridkrigföring, och resonerade om det är något revolutionerande nytt eller gammalt koncept med ny teknologi. Det påtalades att termen ”Hybrid” betyder just blandning och inte nödvändigtvis att krigföringen fundamentalt ändras. Det påtalades även att västvärlden också ägnat sig åt ett antal exempel av vad som kan innefattas i begreppet. Därefter berördes gråzonsproblematik och att det i en tid när nyttjandet av fullskaligt krig med alla tillgängliga vapen kan leda till mänsklighetens undergång ofta finns en strävan att påtvinga andra stater sin vilja utan att regelrätt krig blir effekten. Detta medför påfrestningar även på ledning och logistik. Inom ledning nämndes exempelvis legala frågor för att kunna möta en angripare innan ett regelrätt angrepp utbrutit och inom logistik exempelvis sjukvårdsfrågan, där en svår påfrestning på samhället kan hindra den civila sjukvården att verka i ett tillfälle när även de militära förbanden kan vara beroende av den. Ett kommande symposium inom ämnet Hybridkrigföring är planerat till den 21 maj samt motsvarande runt logistik och ledning under senhösten 2019 respektive tidigt 2020. [continue reading…]

av Jan-Erik Lövgren

Akademisammankomstens fokus låg denna gång på materielförsörjningen och försvarsindustrin.

Materielförsörjningen

Generallöjtnant Johan Svensson höll sitt inträdesanförande i avdelning IV, Militärteknisk vetenskap, under rubriken ”Materielförsörjningsstrategin – fortsatt relevant inför nästa försvarsbeslut?”

Nu gällande myndighetsgemensamma materielförsörjningsstrategi fastställdes 2007 av Försvarsmakten i samverkan med Försvarets Materielverk. Strategin utgick från regeringskansliets promemoria daterad den 17 september 2004 (Fö 2004/1894/MIL) avseende en samlad materielförsörjningsstrategi.

I sitt anförande tog Svensson utgångspunkt i de nio huvudbudskap som strategin innehåller och gjorde en analys av om dessa håller mot dagens försvarspolitiska situation.

Enkelt uttryck så anger nuvarande strategi att behoven ska tillgodoses här och nu med tillräcklig kvalitet. [continue reading…]

av Peter Bager

Sammankomsten genomfördes i Försvarshögskolans stora auditorium, Sverigesalen, där akademiens nye styresman hälsade välkommen och introducerade dagens talare.

Ledamoten Stefan Gustafsson, strategichef på Swedish Space Corporation, reflekterade kring den globala rymdtekniska utvecklingen och dess möjligheter i ett globalt och regionalt säkerhetsperspektiv under rubriken ”Utvecklingen i rymden skapar nya förutsättningar för global och regional säkerhet”.

Rymden blir allt viktigare i dagens samhälle. Utvecklingen är går mycket snabb. Ny avancerad och allt billigare teknik har revolutionerat förutsättningarna, med all fler aktörer och rymdbaserade funktioner som följd. Helt nya möjligheter skapas för att möta de stora planetära utmaningarna. Utvecklingen är banbrytande, ger nya möjligheter, risker och hot och behöver påverka hur vi bygger en försvarsförmåga som klarar framtidens utmaningar.

Dagens andre talare, marinchefen konteramiral Jens Nyqvist belyste under rubriken ”Marin framtid, mot 2035”. marinens uppgifter och verksamhet idag och de närmaste åren utifrån dagens låga numerär och presenterade en idé om hur den negativa utvecklingen ska brytas.

 
Referenten är flottiljamiral och ledamot av KKrVA

Referat av akademisammankomsten måndagen den 21 maj 2018

av Thomas Hörberg

Försvarets utformning sker i allt väsentligt inom de ramar som försvarsberedningen föreslår. Beredningens verklighetsbeskrivning och analyser är också av stor betydelse för säkerhetspolitikens förande. Vill man förstå den omstöpning av försvaret som inleddes åren efter det kalla krigets slut finns det därför anledning att uppehålla sig vid försvarsberedningens verksamhet. Detta är vad Tommy Åkesson gjorde i sitt inträdesanförande i Akademien, vilket han givit titeln ”Omformningen av försvaret. Försvarsberedningens bedömningar 1995–2004”. Sammanfattningen nedan har i allt väsentligt gjorts med hans egna ord.

Åkesson menade att förändringen av försvaret var en av de största som ”drabbat” en militär organisation i fredstid och att försvarsberedningen, som arena för de deltagande riksdagspartierna men också som aktör, därvid haft en nyckelroll. Allt låter sig inte behandlas i ett kort anförande, och den metod Åkesson valt för att illustrera vad det rörde sig om var att diskutera hur beredningen behandlade ett antal centrala begrepp. [continue reading…]