≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Bo Richard Lundgren

Ledamoten Lars Hedström höll sitt inträdesanförande i samband med akademiens sammanträde den 17 maj 2017.

Hedström refererade inledningsvis till boken Kan Sverige försvaras – mot vad? och menade att denna skrift innehöll flera viktiga frågor kring krisberedskap och totalförsvar. Några av dessa frågor avsåg han att belysa i detta inträdesanförande. Han välkomnade också regeringens nyligen publicerade Nationell säkerhetsstrategi som han ansåg vara en pusselbit som länge saknats.

Anförandet tog sin utgångspunkt i ett resonemang om hotbilden. Vad är det som hotar och hur hotar det? Vilka konsekvenser får hoten på vårt samhälle? Hur ska vi uppfatta och planera för den s k gråzonen mellan fred och krig? Här kan man notera att denna hotdimension måste kunna ses i flera olika perspektiv. Befintliga legala, organisatoriska och hanteringsmässiga verktyg räcker inte till. Flera etiska frågor och frågor om demokratins gränser anmäler sig också.

Hedströms slutsats för krisberedskap och totalförsvar är att vi bygger vår förmåga på generell kunskap. Men denna kunskap måste också inrymma en förmåga att hantera det okända hotet. Till denna kunskap måste nu läggas aktiv anpassning och proaktiv följsamhet av det säkerhetspolitiska läget samt en ständig flexibilitet för oväntade hot och kriser. [läs mer…]

av Henrik Friman

Akademiesammankomsten 5 april behandlade rubricerade ämnesområden.

Britt Karlsson, forskare vid FOI, talade kring ämnet kemiska stridsmedel vid lönnmord. Föredraget handlade om bakgrunden till kemiska vapen, Kemvapenkonventionen samt mordet i Malaysia. Kort kan sägas att definitionen kemiska vapen styrs av användningssättet. Kemvapenkonventionen är undertecknad av de flesta länder men bygger på en ärlig rapportering och insyn. Nord Korea har inte undertecknat kommissionen och rapporteras ha förmågan att utveckla kemiska vapen. Attacken på Kim Jong-nam på Malaysias flygplats utfördes av två kvinnor. De använde binärt vx, vilket gör att kvinnorna attackerade Kim var och en med ”ofarliga” preparat som tillsammans efter 15 min utvecklades till en dödlig attack. FOI satte samman ett stort team för att analysera vad som hände för att lära sig mer om händelsen. De kan fastslå attacken genom spårämnen  men flera avgörande frågor kvarstår. Om syftet var att döda, varför väljer man en så komplicerad metod. Kvinnorna måste ha djupare kunskaper och träning för att utföra attacken utan att själva skadas. Vad var det egentliga syftet?

Ledamoten Jan-Erik Lövgren redovisade ISP:s statistik för Svensk vapenexport 2016. Vapenexport är idag ett aktuellt ämne. Inom kort förväntas en lagrådsremiss om ny lagstiftning inom området med viktiga ställningstaganden. Men hur ser exporten ut idag? Exporten delas in i EU, samarbetsländer och övriga länder. År 2016 var exporten 11 Mkr, en ökning med 45 % jämfört med tidigare år. Sett över lite längre tid är de årliga försäljningar fluktuerande och en ökning under ett år kan ändras nästa år. Exportvolymen styrs av stora system, skillnader mellan faktisk export och beviljad export, kontrakt och leverans etc. Tio företag står för 98% av exporten. Övriga 2% utförs av ca 50 företag. I statistiken redovisas inte leasingaffärer eller motköpsaffärer. Den fullständiga statistiken framgår av Regeringens skrivelse till riksdagen; Strategisk-exportkontroll-2016—krigsmateriel-och-produkter-med-dubbla-användningsområden, skr.-2016/17:114.

 
Författaren är Fil dr, VD och ledamot av KKrVA.

Nu finns videoupptagningarna från vintersymposiet tillgängliga, dock endast för ledamöter. Följ instruktionerna för inloggning. [läs mer…]

Två videoupptagningar från akademisammankomsten 15 mars finns nu tillgängliga. [läs mer…]

av Carl M Sjöstrand

”Tre musketörer” ur Kungl krigsvetenskapsakademin; Jan Mörtberg, Peter Lagerblad och Lars Nylén föredrog och diskuterade med en intresserad Halmstadspublik under en kväll onsdagen 22 mars.

Foto: Carl M Sjöstrand

Det var fullsatt på Stadsbiblioteket när Försvarsforum kom till Halmstad. Det var tre ledamöter ur Kungliga Krigsvetenskapsakademin (KKrVA) i panelen; pensionerade översten Jan Mörtberg, förre rikskriminalchefen och generaldirektören Lars Nylén och förre statssekreteraren m m Peter Lagerblad.

Överste Mörtberg inledde med att beskriva omvärldsutvecklingen. Han målade upp en bild med många utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar; Rysslands militära återkomst, kärnvapnens återkomst, terrorism, inbördeskrig på flera håll i Mellanöstern och konsekvenser av presidentvalet i USA, för att bara nämna några. [läs mer…]

av Nils Daag

Det råder betydande samstämmighet i Sverige kring den starkt negativa säkerhetspolitiska utvecklingen. Däremot skiljer sig uppfattningarna åt beträffande vilka åtgärder som bäst gagnar vår säkerhet. Debatten har under senare år koncentrerats på Nato-frågan och försvarsanslagen. Regeringen har vidare satsat på bilateralt samarbete, med såväl enskilda länder som Nato. Vad gäller de globala hoten understryks, inte minst mot bakgrund av Sveriges plats i säkerhetsrådet, FN:s roll. [läs mer…]

av Tommy Jeppsson

Årets rikskonferens är den sjuttioförsta i ordningen och påvisar tydligt organisationssveriges koppling till säkerhets- och försvarsrelaterade frågor. I år låg det ett påtagligt allvar över konferensen givet det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget.  Hela spektrat av säkerhetsfrågor behandlades. Några får anses som särskilt betydelsefulla.  [läs mer…]

av David Bergman

Försvarsministern. Foto David Bergman

Försvarsministern. Foto David Bergman


Det var inför en fullsatt Sverigesal som styresmannen Mikael Odenberg hälsade välkommen. Kvällen bestod av en rad kunniga talare vars föredrag kort är sammanfattade i det följande.

 

Peter Thunholm: ”Hur fattar erfarna chefer beslut i verkliga situationer? – ett psykologiskt forskningsperspektiv”

Professorn i krigsvetenskap och överstelöjtnanten Peter Thunholm tog i sitt inträdesanförande avstamp i hur människan fattar beslut. I den ideala beslutsprocessen tar människan in så mycket information som möjligt, sätter klara målsättningar som ska uppnås, genererar flera handlingsalternativ, undersöker dem noga och fattar sen beslut vilket gör det rationellt. Detta kan jämföras med taktikens bedömandeprocess där man ofta tar fram minst tre handlingsalternativ att jämföra mot varandra under gemensamma kriterier. Metoden är sekventiell och additiv, den bygger upp och använder slutledning samtidigt som den håller bort intuition och emotion. [läs mer…]

Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Allmänna försvarsföreningen, Försvarsutbildarna och Kungl Krigsvetenskapsakademien. Genom seminarier runtom i landet är syftet att upplysa medborgarna om det försämrade säkerhetspolitiska läget, Sveriges militära och civila försvarsförmåga, samt upplysa om de hot som kan bli verklighet och riktas mot oss.

De två senaste aktiviteterna genomfördes 14/11 i Stockholm respektive 21/11 i Göteborg. Något mer än 60 åhörare hade mött upp i Stockholm medan drygt 260 hade lockats till Chalmers stora hörsal, ett deltagarantal som får tillskrivas det informationsarbete som Föreningen För Göteborgs Försvar genomfört. [läs mer…]

Referat från höstsymposiet 27 oktober 2016

av Tommy Jeppsson och David Bergman

Temat för höstsymposiet ägnades ämnet Framtida militära koncept.

Projektledaren för Kv 21, hedersledamoten Frank Rosenius, inledde med att relatera till omvärlds- och teknikutvecklingen. Rosenius tryckte på att frånvaron av ett civilt försvar med nödvändighet ej kan ge det erforderliga stöd till Försvarsmakten som denna i hög utsträckning är beroende av. I tillägg saknar Försvarsmakten förmågor som gör att ett frågetecken kan sättas rörande realiserbarheten av Försvarsbeslutet 2015.

En återkoppling av vad som åstadkommits inom ramen för Kv 21 liksom en redovisning av det fortsatta arbetet gjordes av ständige sekreteraren, ledamoten Björn Andersson. [läs mer…]

Referat från akademisammankomst 12 oktober 2016

av Jan-Erik Lövgren

För inträdesanförandet svarade ledamoten Martin Norsell, avdelning IV för under temat Erövra eller erövras, officersprofessionens relation till det akademiska systemet.”

Kärnan i Norsells anförande enligt utdrag nedan:

Innan man bygger upp en utbildning måste man bestämma sig för vad man vill åstadkomma, samt vad det får kosta i pengar, tid och kvalité. Ofta läggs merparten av energin på att på en övergripande abstrakt nivå försöka designa nya system, ofta inspirerade av utländska förebilder eller utifrån ambitionen att gå tillbaka till den ”gamla goda tiden”. Detta är kostsamt jämfört med att använda existerande och fungerande system, i det här fallet det gängse akademiska systemet. Förhoppningen är att mer engagemang framöver läggs på att fundera på vilket utbildningsinnehåll som ger dugliga officerare än på att på en systemnivå försöka skapa nya lösningar som är nästintill omöjliga att förverkliga baserat på svensk lagstiftning. Officersprofessionen bör istället innehållsmässigt erövra sin plats i det akademiska systemet på sina villkor men på ett sådant sätt att de existerande akademiska systemkraven uppfylls. [läs mer…]

Inträdesanförande av ledamoten John Rydqvist, ”Strategiskt starka och samtidigt sköra: krigföring och krigsförberedelser i Asiens och Mellanösterns regionala stormakter” samt ett miniseminarium av delprojektet 4 i KV21, ”Totalförsvaret – hur skall det utvecklas?”. [läs mer…]