≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Referat av akademisammankomsten måndagen den 21 maj 2018

av Thomas Hörberg

Försvarets utformning sker i allt väsentligt inom de ramar som försvarsberedningen föreslår. Beredningens verklighetsbeskrivning och analyser är också av stor betydelse för säkerhetspolitikens förande. Vill man förstå den omstöpning av försvaret som inleddes åren efter det kalla krigets slut finns det därför anledning att uppehålla sig vid försvarsberedningens verksamhet. Detta är vad Tommy Åkesson gjorde i sitt inträdesanförande i Akademien, vilket han givit titeln ”Omformningen av försvaret. Försvarsberedningens bedömningar 1995–2004”. Sammanfattningen nedan har i allt väsentligt gjorts med hans egna ord.

Åkesson menade att förändringen av försvaret var en av de största som ”drabbat” en militär organisation i fredstid och att försvarsberedningen, som arena för de deltagande riksdagspartierna men också som aktör, därvid haft en nyckelroll. Allt låter sig inte behandlas i ett kort anförande, och den metod Åkesson valt för att illustrera vad det rörde sig om var att diskutera hur beredningen behandlade ett antal centrala begrepp. [läs mer…]

av David Bergman

Socialstyrelsens krisberedskapschef och tillika t.f. stabschef Johanna Sandwall tackas för besökt med ett exemplar av akademiens skrift ”Ett trovärdigt totalförsvar” Foto: David Bergman Södersjukhusets beredskapssamordnare Ellinor Linde Blidegård tackas för rundturen i bergrummet. Foto: David Bergman.
T v: Socialstyrelsens krisberedskapschef och tillika t.f. stabschef Johanna Sandwall tackas för besökt med ett exemplar av akademiens skrift ”Ett trovärdigt totalförsvar”. Foto: David Bergman. T h: Södersjukhusets beredskapssamordnare Ellinor Linde Blidegård tackas för rundturen i bergrummet. Foto: David Bergman
Kungl Krigsvetenskapsakademien har inom ramen för KV21 berört krigssjukvården i både seminarier och texter. I slutet av april gjordes diskussionen än mer handfast då Avdelning V anordnade ett besök vid Södersjukhusets bergrum.

Besöket inleddes med att Socialstyrelsens krisberedskapschef och tillika t.f. stabschef Johanna Sandwall beskrev myndighetens arbete med att utveckla sjukvården. Inte minst med utgångspunkt i Försvarsberedningens bedömningar och förslag. Det blev klart att även om mycket av tidigare organisationer och bemanningsplaner måste skapas om från grunden så märkes det att området är prioriterat av alla och de samarbeten och samövningar som genomförts mellan Försvarsmakten och den civila sjukvården framhölls som en stor positiv drivkraft. [läs mer…]

Under benämningen Krigsvetenskap i det 21:a århundradet har Akademien under tre år arbetet med en studie som omfattar ett framtida militärt och civilt försvar.

11-12 april genomfördes projektets slutkonferens i IVA:s lokaler med deltagande av ett drygt hundratal personer. Utvecklingen i vår omvärld belystes mycket initierat av ambassadör Veronica Wand-Danielsson efterföljt av en paneldiskussion modererad av Anna Wieslander och med deltagande av ledamöterna Katarina Enberg, Carolina Vendil-Pallin och Gunilla Herolf. [läs mer…]

Huvudpunkterna vid Krigsvetenskapsakademiens sammankomst den 14 februari 2018 hade det gemensamt att de båda rörde det civila försvaret och att perspektivet i båda fallen var långsiktigt. [läs mer…]

Ukrainas arméchef generallöjtnant Serhiy Popko gav tillsammans med tre medarbetare under  måndagen 20 november en bild över arméstridskrafternas utveckling i landet under perioden 2014-2017. Således färska erfarenheter från ett krig mot en starkare antagonist.  [läs mer…]

Sammankomsten innehöll två intressanta delar. Dels ett inträdesanförande som belyste materiel­försörjnings­frågan, dels ett anförande som avhandlade teknik i luftdomänen. Båda ämnena högaktuella om vilka kan läsas mer [läs mer…]

Journalisters kunskap om försvaret, ledningsfrågorna för ett totalt försvar liksom Nord-Koreas kärnvapen var huvudnumren i samband med rubricerad sammankomst. [läs mer…]

av Bo Richard Lundgren

Ledamoten Lars Hedström höll sitt inträdesanförande i samband med akademiens sammanträde den 17 maj 2017.

Hedström refererade inledningsvis till boken Kan Sverige försvaras – mot vad? och menade att denna skrift innehöll flera viktiga frågor kring krisberedskap och totalförsvar. Några av dessa frågor avsåg han att belysa i detta inträdesanförande. Han välkomnade också regeringens nyligen publicerade Nationell säkerhetsstrategi som han ansåg vara en pusselbit som länge saknats.

Anförandet tog sin utgångspunkt i ett resonemang om hotbilden. Vad är det som hotar och hur hotar det? Vilka konsekvenser får hoten på vårt samhälle? Hur ska vi uppfatta och planera för den s k gråzonen mellan fred och krig? Här kan man notera att denna hotdimension måste kunna ses i flera olika perspektiv. Befintliga legala, organisatoriska och hanteringsmässiga verktyg räcker inte till. Flera etiska frågor och frågor om demokratins gränser anmäler sig också.

Hedströms slutsats för krisberedskap och totalförsvar är att vi bygger vår förmåga på generell kunskap. Men denna kunskap måste också inrymma en förmåga att hantera det okända hotet. Till denna kunskap måste nu läggas aktiv anpassning och proaktiv följsamhet av det säkerhetspolitiska läget samt en ständig flexibilitet för oväntade hot och kriser. [läs mer…]