≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Försvar och Säkerhet är Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg. Ett antal ledamöter ger varje vecka bidrag syftande till bred information om säkerhets- och försvarsfrågor vilka kan tjäna som underlag för debatt i andra fora.   Policy »

Training ideas

by Andrew Wallace
 

Författares från andra länder perspektiv på förhållanden inom vårt svenska försvar är alltid intressanta och värdefulla att ta del av. Det ger ofta andra infallsvinklar som underlag för debatt och diskussion och utgör på så sätt inspel i en kontinuerlig utvecklingsprocess.

Redaktören    

Introduction

The Finnish army found itself in a poor state at the start of the Winter War in 1939. They faced an army equipped with tanks when they themselves lacked serious anti-tank weaponry. However, they overcame the problem by developing the Molotov cocktail. Originally a Spanish idea developed to take on tanks, the Finns modified and improved on it. They used it with some degree of success as part of their anti-tank small unit tactics that they had developed.

The Selous Scouts found themselves facing restrictions due to the political situation with Rhodesia resulting in not having the international help they needed and limited resources. So, they developed new training methods that resulted in the Selous Scouts becoming, arguably, the most successful special forces unit of the 20th Century.

Lessons learnt from history; when the going gets tough; the tough innovate. [continue reading…]

av Robin Häggblom

Flottilj 2020, projekt för utvecklande av den strategiska kapaciteten. Foto: Finska Försvarsministeriet.

Flottilj 2020, projekt för utvecklande av den strategiska kapaciteten. Foto: Finska Försvarsministeriet.

Den svenska Flottan behöver fler ytstridsenheter, och det snabbt! Det här är ett återkommande budskap från såväl Marinchefen, konteramiral Nykvist som ett antal försvarsdebattörer. Den aktuella lösningen för nyproduktion är en modifierad Visby-klass, Visby 2.0, som är längre, har bättre sjöegenskaper, ersätter de bränsleslukande gasturbinerna med dieselmotorer, och inte minst utrustas med luftvärnsrobotar.

“Sakta i backarna!”, ropar vän av Finskt-Svenskt försvarssamarbete. “Visby 2.0 är fortfarande en renodlad pappersprodukt, om vi ska växa snabbt ska vi titta österut på den finska Pohjanmaa-klassen.” Förslaget är inte nytt, och förtjänar utan tvekan att ses på. Den finska projekteringen har hunnit längre än Visby 2.0, och den första Pohjanmaa-korvetten sjösätts 2024. Fartygens storlek har ifrågasatts, men de placerar sig storleksmässigt ganska precis mitt emellan den tyska K130-klassen och de ryska Steregusjtjij-klass korvetterna, två moderna fartygsklasser som visat sig lämpade för Östersjön. Att gå ner i mindre storlekar leder snabbt till antingen sämre sjöegenskaper och/eller att man blir tvungen att ge avkall på uthållighet eller förmåga till strid i alla tre dimensioner. Det senare är ett särskilt stort problem för de finska robotbåtarna som inte kunnat optimeras för både ubåtsjakt och luftförsvar samtidigt. En skrovlängd på 90+ meter ger kraftigt ökad flexibilitet, och gör att den finska Marinen får en strategisk roll då de kan påverka slagfältet i landets södra delar på ett helt nytt sätt. [continue reading…]

av Jacob Fritzson

Behovet av ingenjörsresurser är stort för norrlandsförbanden. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten.

Behovet av ingenjörsresurser är stort för norrlandsförbanden. Foto: Jimmy Croona, Försvarsmakten.

I detta inlägg diskuteras frågan om ingenjörsresurser och deras betydelse för våra manöverförband. Jag kommer att avgränsa mig till Norrland eftersom det i nuläget nästan helt saknas resurser för fältarbeten i denna landsända.

År 2004, under den eviga fredens tid, lades förbandet Ing 3 ner och övergick så småningom till att vara ett Ingenjörskompani ingående i I19, Norrbottens regemente. Detta kompani lades dock ner 2011 och därmed försvann alla tyngre ingenjörsresurser norr om Eksjö. Den enda förmågan till fältarbeten norr om Eksjö som kvarstår är de två pionjärplutoner som ingår i de mekaniserade bataljonerna samt en mindre minröjningsenhet. Jag kommer att återkomma till de förstnämnda. [continue reading…]

av Lars Wedin

Apropå Hultqvist-doktrinen

Följande historia härstammar, tror jag, från den amerikanske diplomaten Paul Nitze (1907–2004):

En björn och en kanin delade kupé på ett tåg. Kaninen blev alltmer nervös och björnen frågade varför. Jo, sa kaninen, jag har ingen biljett och snart kommer konduktören. Jag skall hjälpa dig sade björnen, jag håller dig utanför fönstret så konduktören inte ser dig. Sagt och gjort. Men konduktören blev misstänksam och sa till björnen: vad har du i handen utanför fönstret? Björnen vände sig om och visade båda tassarna – ingenting sa han.

Havet är vår viktigaste transportled och därmed livlina. Foto Shutterstock.com

Havet är vår viktigaste transportled och därmed livlina. Foto Shutterstock.com

Regeringarna Persson och Reinfeldt har satt dagens och morgondagens regeringar i en svår eller omöjlig sits genom sina besinningslösa besparingar på försvaret. Kritiken mot den senare är särskilt allvarlig eftersom redan Georgienkrisen 2008 tydligt visade att tron på ett fredligt, samarbetsvilligt Ryssland var fel. Men det var inte bara Regeringens fel, ÖBs strategi med en ”strategisk time-out” framstod redan då som en synnerligen dålig idé. Enligt de tankar på ”anpassning”, d v s återupprustning, som fanns på 90-talet, skulle denna ta tio år. Om man börjat 2008 borde försvarsförmågan alltså vara återtagen 2019. Kriget i Ukraina 2014 borde visat att det verkligen var hög tid att starta en radikal återupprustning. Men så blev det som bekant inte; försvarsbeslutet 2015 var inte bara underfinansierat utan också underambitiöst. [continue reading…]

av Ulf Henricsson

Inte stormen Alfrida utan en stridsvagns framfart.   Minering? Detta duger inte!   Nedgrävda och dolda minor är ett svårt hot för motståndaren.

Det finns många tankar om hur vi skall stärka försvaret. Att utnyttja modern teknik är ofta en del i förslagen. Ledningssystem, smarta vapen, artificiell intelligens (AI) och cybersoldater ingår ofta i koncepten. Dessa åtgärder kräver tid och pengar innan de ger effekt. I väntan på detta finns ett snabbt och billigt sätt att öka arméförbandens stridsförmåga – nu. [continue reading…]

Av Ingolf Kiesow
Foto: shutterstock.com
Ett nytt sätt att se på världshändelserna praktiseras i Beijing och Washington. Ett försök att anlägga några av dessa nya ”krigföringsvinklar” på världsutvecklingen tyder på att även våra villkor förändras, när det nya synsättet omsätts i praktiken.

En annan iakttagelse är att utvecklingen har fått en egen dynamik, som ser ut att bli svår att hejda.

Det blir svårare än under det kalla kriget att vara ett allianslöst och litet land. Det blir svårare att värja sig mot intrång på vårt oberoende och behålla våra grundvärderingar. Mera än någonsin behöver vi en totalförsvarssyn på vår säkerhetspolitik.

I västvärlden diskuterar politiker och samhällsvetare om det föreligger ett nytt kallt krig eller inte. En viktig aspekt beaktas sällan, och det är att begreppet ”Väst” har urholkats av motsättningar mellan USA och EU så att mycket av dess mening har gått förlorad och att å andra sidan Kina och Ryssland inte längre konkurrerar om ledarskapet för den kommunistiska världen. De varken tvingas till samarbete av ideologiska skäl eller ställs mot ett enat västblock. De knyts däremot samman av parallella nationella intressen. Världen har förändrats sedan Berlin-murens fall. Att ånyo kalla läget för ett kallt krig har inte något större förklaringsvärde. Man får söka efter andra betraktelsesätt för att förklara världshändelsernas förlopp. [continue reading…]