≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Försvar och Säkerhet är Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg. Ett antal ledamöter ger varje vecka bidrag syftande till bred information om säkerhets- och försvarsfrågor vilka kan tjäna som underlag för debatt i andra fora.   Policy »

av Bo Richard Lundgren
Foto: Shutterstock.com.

Den svenska förvaltningsmodellen är inte funktionell vid större samhällskriser och i krig. Foto: Shutterstock.com.

Vad kännetecknar en nationell kris?

En vanlig definition är att de centrala aktörerna uppfattar situationen som att:

  1. Betydande värden står på spel (hotas)
  2. Begränsad tid står till förfogande
  3. Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet

 
Inom den internationella forskningstraditionen hävdas dessutom att den nationella beslutsförmågan och de centrala ledningssystemen sätts på prov. En viktig fråga i detta sammanhang blir därför

Hur väl lämpad är den svenska förvaltningsmodellen att hantera nationella kriser?

För att få svar på den frågan kan man undersöka hur väl vi lyckats att hantera de nationella kriser som inträffat. För att få en mera rättvisande bild av dagens aktuella förmåga får vi se på kriser som inträffat under senare tid. Jag väljer därför att mycket översiktligt belysa tre händelser: Tsunamikatastrofen 2004, Skogsbranden i Västmanland 2014 och de omfattande skogsbränderna sommaren 2018. [continue reading…]

av Mats Olofsson
Bild: Shutterstock.com

Bild: Shutterstock.com

Försvarsberedningens rapport, Värnkraft, var länge emotsedd med stora förväntningar eftersom det fanns tydliga indikationer på en beredning som verkligen kopplade samman händelser i omvärlden med en realistisk syn på vad som måste göras för att skapa ett relevant militärt och civilt försvar. Flera från beredningens arbete fristående studier – med Försvarsmaktens Perspektivstudie och slutrapporten från KKrVA projekt KV21 som tydliga exempel – hade dristat sig att påvisa att en sådan relevans kräver minst fördubblade anslag i en ganska nära framtid. Tyvärr kom ju tiden runt 14 maj i hög grad att präglas av åsiktsskillnader om vad som politiskt kan anges som ekonomiskt behov, vilket i början överskuggade sakfrågorna i övrigt. [continue reading…]

by Andrew Wallace

Abstract

Sebastian Merlöv put forward a proposal for a defence policy for the social democrats (http://kkrva.se/ett-nytt-handlingsprogram-for-socialdemokratisk-forsvarspolitik-mot-2025-med-fokus-pa-armen/). As chairman of the social democrats association for defence and security politics in Umeå, I welcome the initiative. However, I have a number of criticisms for the proposal. But I am going to concentrate on a couple; the process itself and the level of detail in the proposal (but not the actual details, they can wait for another day).

The perspective I am taking is based on my engineering background. Engineers have to get real, physical things, to work in the real world and as the defence forces is a real physical thing that also has to work in the real world it can be seen as an engineering system and, therefore, an engineering approach can be taken to analysing and designing a defence force. As human beings have cognitive problems, which means we find it difficult to understand how the real world works, engineers have developed a process for implementing things in the real world. The first part of this article looks at these human cognitive problems. Then I look at the process that engineers use to overcome these problems. I then argue that the defence policy proposed has not followed this process, which means it runs the risk of not working in reality (even if it sounds nice on paper). I argue that one of the main failings of the proposal is it includes details that should not be there.

[continue reading…]

av Lars Holmqvist

Lördagen den 8 juni publicerade SvD ett debattinlägg skrivet av tre av Sveriges mest namnkunniga diplomater, Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman. Rubriken löd

Sverige kan göra mer för avspänning i Europa”. Debattinlägget skrevs med anledning av den internationella ministerkonferens för nedrustning som regeringen nyligen har anordnat.

De tre artikelförfattarna har var och en över femtio års erfarenhet av diplomati och utrikespolitik. En imponerande tidsrymd.

Vi känner alla till att inom diplomatin är språket centralt. En skicklig diplomat väljer sina ord med omsorg, beroende på vad denne önskar uppnå och/eller undvika. Språket bör inte vara så rakt att det kan uppfattas som konfrontativt men inte heller så vagt att risken för missförstånd ökar. För att diplomaten ska kunna uttrycka sig med precision krävs att han eller hon behärskar språket i grunden. Än högre blir kraven när parterna inte har samma modersmål, då språkliga nyanser inte alltid går oskadda genom översättning.

Det kan vara bra att ta med sig tanken på diplomatens språkliga förmåga när man tar del av debattartikeln. [continue reading…]

av Christian Braw

Einstein har mycket klokskap att förmedla. Foto: Naci Yavuz / Shutterstock.com.

Einstein har mycket klokskap att förmedla. Foto: Naci Yavuz / Shutterstock.com.


Den brittiske generalen Sir John Glubb – även kallad Glubb Pasha och Abu Hunaik – ansågs i Europa vara Mellersta Österns mäktigaste man under sin tid som överbefälhavare i Jordanien. Där hade han byggt upp Orientens mest effektiva försvarsmakt, The Arab Legion. Den bevisade sin kapacitet 1948. Själv såg han sig inte som Mellersta Österns mäktigaste man. En gång sade han: ”I was a servant of King Abdullah.” Därmed beskrev han varje soldats situation. Denne är alltid underordnad. Men att soldaten är en tjänare innebär inte att han/ hon är en slav. Soldaten har alltid ett eget ansvar. Avvägningen mellan underordningen och det egna ansvaret tillhör det mest komplicerade och krävande i rollen/uppgiften. [continue reading…]

av Stig Rydell
Regeringen Löfvén på Lejonbacken i januari 2019. Foto: Wikimedia Commons

Ett stort ansvar vilar på nuvarande regering  då det gäller att återskapa en trovärdig försvarsförmåga. Foto: Wikimedia Commons.

Hur betraktar omvärlden Sverige – en trovärdig partner som tar ansvar för den egna säkerheten, eller tvärtom?

Landet som stannar upp precis innan en unik, lovande och välbehövlig utarbetad rapport från Försvarsberedningen presenteras, p g a sent uppkommen oenighet kring ekonomin?  En fråga som borde ha besvarats långt tidigare, det har funnits rikligt med tillfällen att förankra den ytterst välbehövliga satsningen.

Vilka signaler ger detta till omvärlden?

Artikeln tar upp några delar från Försvarsberedningens rapport, exempel på militär förmåga i närområdet samt Sveriges ansvar. [continue reading…]