≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Akademien sammanträder onsdagen den 14 februari 2018 mellan kl. 16.30 och ca 18.30 i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37.

Utomstående är inbjudna till öppna delen.

Öppen del

  1. Akademisammankomsten öppnas.
  2. Ordförande i försvarsberedningen Björn von Sydow redovisar beredningens överväganden och förslag i betänkandet ”Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025”. Betänkandet överlämnades till försvarsministern den 20 december 2017 (Ds 2017:66).

    von Sydows anförande kommer att kommenteras av ledamöterna Peter Lagerblad och Bo Richard Lundgren.

  3. Ledamoten Erik Wennerström håller inträdesanförande under rubriken

    ”Medveten devolution eller omedveten erosion? Den centrala maktutövningens utveckling under fyra decennier”.

    Grunderna för Sveriges statsskick har sedan mitten av 1970-talet inte förändrats särskilt mycket av själva författningen att döma. Lägger man regeringsformen 2011 bredvid RF 1974 och jämför dem känns mycket igen, samtidigt som ett par förändringar är uppenbara: EU-medlemskapet och möjligheten för domstolar att pröva grundlagsenligheten av lagar är två saker som tillkommit. Ändå har Sverige genomgått en betydligt större förändring på det konstitutionella planet än så, utan att det gjort avtryck i grundlagarna. I en serie reträtter från riksstyret – kommunalisering, bolagisering och privatisering – har olika regeringar och riksdagsmajoriteter över åren frånhänt staten den direkta styrningen av politikområden som detta till trots fortsätter att vara viktiga; skola, åldringsvård, kommunikationer, etc. Det finns fortfarande ministrar i regeringen som ansvarar för politikområdena, men det direkta styret och maktutövningen ligger idag någon annanstans än hos staten och regeringen. Vad betyder denna utveckling för t.ex. totalförsvarets förutsättningar och för möjligheterna att minska Sveriges sårbarhet mot cyberattacker?

    Wennerström är generaldirektör och chef för Brottsförebyggande rådet.

Sluten del

  1. Protokoll från föregående sammankomst.
  2. Akademiärenden.
  3. Sammankomsten avslutas.

 
ANMÄLAN krävs och sker här »

Comments on this entry are closed.