≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

Akademien sammanträder onsdagen den 12 mars 2014 kl 16.30–19.30 i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37.

Utomstående inbjuds till öppna delen.    

Öppen del

  1. Akademisammankomsten öppnas.
     
  2. Kallade ledamoten Rolf Tamnes håller sitt inträdesanförande under rubriken ”Amerika-nerne ute, russerne inne og tyskerne oppe?”
     
    Natos første generalsekretær, Lord Ismay, skal ha sagt at Alliansens mål var «å holde russerne ute, amerikanerne inne og tyskerne nede». Kan man tenke seg en fremtidig situasjon med motsatte posisjoner, med «amerikanerne ute, russerne inne og tyskerne oppe»? Hvilke konsekvenser kan dette få for Nord-Europas geopolitiske og sikkerhetspolitiske situasjon?

    Rolf Tamnes är professor vid Institutt for forsvarsstudier, Forsvarets høgskole i Norge. Han var institutets direktør i ett antal år.

  3. Avdelning V presenterar sin studie ”Var behövs frivilligheten?”. Föredragande är ledamoten Björn Körlof.

PAUS ca 17.40     (Öl/vatten och smörgås)

  1. Ledamoten Marie Jacobsson redovisar sina tankar för dagen om ”Folkrätt, havsrätt och mänskliga rättigheter” med bäring mot det som händer i Medelhavet.
     
  2. Ledamoten Gudrun Persson håller sitt inträdesanförande under rubriken ”Mellan krig och fred. Ryskt militärt tänkande då och nu”.
     
    Under 1860- och 1870-talen stod den ryska krigsmakten inför formidabla utmaningar. Det var en tid av snabba förändringar – politiska, sociala, ekonomiska och tekniska. Idag är snabbheten än mer påtaglig. “Vad gör vi mot en robotstyrd motståndare”? frågade ny-ligen den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov. Då som nu gäller det att lära av andra och att tänka om. Ytterst handlar dessa frågor om Rysslands förmåga att anpassa sig efter utvecklingen, att utvecklas och ytterst – att överleva.

    Gudrun Persson är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Rysslands-expert.

Sluten del

  1. Föregående sammankomsts protokoll   kan laddas ned här »
  2. Information om forskningsprojektet ”Krigsvetenskap i 21.århundradet – KV21”.
  3. Sammankomsten avslutas.

Anmälan krävs och sker här »    

Björn Anderson
Ständig sekreterare

Sändlista
Ledamöter
Revisorer

Kommentering är avstängd / ej aktuell.