≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Under benämningen Krigsvetenskap i det 21:a århundradet har Akademien under tre år arbetet med en studie som omfattar ett framtida militärt och civilt försvar.

11-12 april genomfördes projektets slutkonferens i IVA:s lokaler med deltagande av ett drygt hundratal personer. Utvecklingen i vår omvärld belystes mycket initierat av ambassadör Veronica Wand-Danielsson efterföljt av en paneldiskussion modererad av Anna Wieslander och med deltagande av ledamöterna Katarina Enberg, Carolina Vendil-Pallin och Gunilla Herolf. [läs mer…]

Av Björn Körlof

Foto: Shutterstock.com

Ett starkt civilt försvar krävs för att motverka effekterna av större kriser, katastrofer och krig. Foto: Shutterstock.com

Planeringen för höjd beredskap och krig inom totalförsvarets civila delar beslöts återupptas efter försvarsbeslutet 2015. I många viktiga avseenden saknades dock både ett tydligt regelverk och budgetmässig styrning för hur denna verksamhet skulle bedrivas bland den stora mängden berörda aktörer.

Försvarsberedningen lämnade sin första rapport till regeringen den 20 december 2017 (Ds 2017:66). Här ges förslag om inriktningen av totalförsvarsplaneringen samt en i väsentliga avseenden ny ansvarsordning vad gäller totalförsvarsplanering på central myndighetsnivå inom staten samt också förslag till en ny högre regional ledningsnivå för totalförsvarsfrågor inom den civila delen av totalförsvaret. På lägre regional och lokal nivå (länsstyrelser, landsting, regioner och kommuner) anger beredningen också att en intensifierad totalförsvarsplanering kommer att behöva genomföras. [läs mer…]

 

Kungl Krigsvetenskapsakademiens fleråriga projekt KV21 genomför för ledamöter och särskilt inbjudna gäster en konferens med titeln

Ett trovärdigt totalförsvar

på IVA konferenscenter, Wallenbergsalen, Grev Turegatan 16, 11–12 april 2018

Begränsat antal platser.     Program »     Anmälan »     [läs mer…]

Ledamöter i media

 
Ledamoten Erik Wennerström medverkar i Veckans juridik (2018-02-08) Om kriget kommer sätts juridiken ur spel

Ledamoten Johanne Hildebrandt skriver i SvD (2018-02-04) Illavarslande när budbärarna skjuts

Ledamöterna Anders Brännström, Bo Hugemark och Jan Mörtberg skriver i SvD (2018-01-22) ”Farligt bygga försvaret på gissningar om sannolikhet”

Ledamoten Bo Hugemark skriver i SvD (2018-01-13) Militära hot i Norden kan inte uteslutas

Ledamoten Johanne Hildebrandt skriver i SvD (2017-12-28) Blott en liten del av Sverige kan försvaras

Ledamoten Mikael Holmström skriver i DN (2017-12-14) Studie: Kaos och svält hotar Sverige vid kris – försvaret klarar inte möta angrepp

Ledamoten Bo Hugemark skriver i SvD (2017-12-03) Hundra års gryning – Sverige och de nya grannländerna

Ledamoten Johanne Hildebrandt skriver i SvD (2017-11-10) Vill de att talibanerna ska segra?

Ledamöterna Ove Bring och Henrik Salander skriver i SvD (2017-10-10) FN-avtalet kan äventyra vår säkerhet

Flera av akademiens ledamöter skriver i GP (2017-10-01): Aurora visar vägen till ett medlemskap i Nato

Akademiens styresman Mikael Odenberg i SvD (2017-06-05): Staten måste säkra kontroll över blåljusnät

Ledamoten Karlis Neretnieks i P1 (2017-05-01): Om kriget kommer del 2

Ledamoten Mikael Holmström skriver i DN (2017-04-19): Stärkt försvar kan ge Gotland nya förband

Ledamöterna Peter Lagerblad, Björn Körlof och Bo Richard Lundgren skriver i SvD (2016-03-22): Vårt civila försvar är nästan helt avvecklat

Ledamoten Stefan Forss skriver i SvD (2017-02-21): När ryska kriget kom till Gotland

av Björn Körlof

Nordiska motståndsrörelsen, NMR, är en högerextrem nordisk militant nazistisk organisation. Foto: Peter Isotalo, Wikimedia Commons.

Den moderna rättsstaten bärs bl a upp av ett fundament som innebär att medborgarna i princip inte tillåts beväpna sig privat för att möta våldsverkare. Det är istället staten som, främst genom polismakten, har monopol på att utnyttja våld för att hantera illegalt våld inom landet. Att medborgarna, till staten, överlåtit sin rätt att försvara sig med vapen innebär naturligtvis att staten då måste kunna hantera illegalt våld så att de laglydiga medborgarna kan förlita sig på att brottsligt våld kan bemästras helt tillfredsställande. [läs mer…]

I år genomför Kungl Krigsvetenskapsakademien fyra seminarier på Försvarspolitisk Arena i Almedalen onsdagen den 5 juli. Dessa utgår från akademiens stora forsknings- och studieprojekt KV21. I stort handlar de om det försvars- och säkerhetspolitiska läget, hur ett angrepp mot Sverige skulle kunna se ut och hur vi militärt och civilt bör bygga upp vårt försvar för att möta detta hot. I seminarierna medverkar förutom akademiens styresman Mikael Odenberg och ett antal ledamöter, försvarsminister Peter Hultqvist (S), försvarsutskottets ordförande och vice ordförande Allan Widman (L) resp. Åsa Lindestam (S).  [läs mer…]

av Bo Richard Lundgren

Ledamoten Lars Hedström höll sitt inträdesanförande i samband med akademiens sammanträde den 17 maj 2017.

Hedström refererade inledningsvis till boken Kan Sverige försvaras – mot vad? och menade att denna skrift innehöll flera viktiga frågor kring krisberedskap och totalförsvar. Några av dessa frågor avsåg han att belysa i detta inträdesanförande. Han välkomnade också regeringens nyligen publicerade Nationell säkerhetsstrategi som han ansåg vara en pusselbit som länge saknats.

Anförandet tog sin utgångspunkt i ett resonemang om hotbilden. Vad är det som hotar och hur hotar det? Vilka konsekvenser får hoten på vårt samhälle? Hur ska vi uppfatta och planera för den s k gråzonen mellan fred och krig? Här kan man notera att denna hotdimension måste kunna ses i flera olika perspektiv. Befintliga legala, organisatoriska och hanteringsmässiga verktyg räcker inte till. Flera etiska frågor och frågor om demokratins gränser anmäler sig också.

Hedströms slutsats för krisberedskap och totalförsvar är att vi bygger vår förmåga på generell kunskap. Men denna kunskap måste också inrymma en förmåga att hantera det okända hotet. Till denna kunskap måste nu läggas aktiv anpassning och proaktiv följsamhet av det säkerhetspolitiska läget samt en ständig flexibilitet för oväntade hot och kriser. [läs mer…]

av Björn Körlof

Ambassadör Börje Ljunggren har, i en artikel i SvD (2017-04-05) under rubriken ”Kan Trump förhindra ett nytt Koreakrig”, med stort allvar sökt analysera riskerna med utvecklingen av Nordkoreas kärnvapenprogram och varnat för oöverskådliga konsekvenser om inte de närmast berörda staterna (USA och Kina) kan enas om politiska åtgärder för att länka utvecklingen in på mer stabiliserande banor. Även professorn vid Harvard, Graham Allison, har nyligen varnat för att relationen mellan USA och Kina är så spänd att risken för krig är hög.

Orsakerna är välkända. Den nordkoreanska regimens kärnvapenprogram och provokationerna med utskjutning av missiler i riktning mot Japan och över Sydkorea sätter den amerikanska trovärdigheten vad gäller skydd av dessa stater på sin spets. Blir Japan och Sydkorea gisslan i ett kärnvapengrepp från Nordkorea som inte USA kan förhindra destabiliseras hela Fjärran Österns säkerhetspolitiska struktur. Kan inte USA finna former för att bemästra det nordkoreanska hotet löper amerikansk trovärdighet också över hela den globala skalan risken att undergrävas. Ytterst kan inte USA hantera situationen på annat sätt än att självt garantera kärnvapeninsats, kanske t o m i ett tidigt skede. Den amerikanske utrikesministern har nyligen också varnat både Nordkorea och Kina för att det amerikanska tålamodet nu är mycket nära slutet. [läs mer…]

:)