≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

I år genomför Kungl Krigsvetenskapsakademien fyra seminarier på Försvarspolitisk Arena i Almedalen onsdagen den 5 juli. Dessa utgår från akademiens stora forsknings- och studieprojekt KV21. I stort handlar de om det försvars- och säkerhetspolitiska läget, hur ett angrepp mot Sverige skulle kunna se ut och hur vi militärt och civilt bör bygga upp vårt försvar för att möta detta hot. I seminarierna medverkar förutom akademiens styresman Mikael Odenberg och ett antal ledamöter, försvarsminister Peter Hultqvist (S), försvarsutskottets ordförande och vice ordförande Allan Widman (L) resp. Åsa Lindestam (S).  [läs mer…]

av Bo Richard Lundgren

Ledamoten Lars Hedström höll sitt inträdesanförande i samband med akademiens sammanträde den 17 maj 2017.

Hedström refererade inledningsvis till boken Kan Sverige försvaras – mot vad? och menade att denna skrift innehöll flera viktiga frågor kring krisberedskap och totalförsvar. Några av dessa frågor avsåg han att belysa i detta inträdesanförande. Han välkomnade också regeringens nyligen publicerade Nationell säkerhetsstrategi som han ansåg vara en pusselbit som länge saknats.

Anförandet tog sin utgångspunkt i ett resonemang om hotbilden. Vad är det som hotar och hur hotar det? Vilka konsekvenser får hoten på vårt samhälle? Hur ska vi uppfatta och planera för den s k gråzonen mellan fred och krig? Här kan man notera att denna hotdimension måste kunna ses i flera olika perspektiv. Befintliga legala, organisatoriska och hanteringsmässiga verktyg räcker inte till. Flera etiska frågor och frågor om demokratins gränser anmäler sig också.

Hedströms slutsats för krisberedskap och totalförsvar är att vi bygger vår förmåga på generell kunskap. Men denna kunskap måste också inrymma en förmåga att hantera det okända hotet. Till denna kunskap måste nu läggas aktiv anpassning och proaktiv följsamhet av det säkerhetspolitiska läget samt en ständig flexibilitet för oväntade hot och kriser. [läs mer…]

av Björn Körlof

Ambassadör Börje Ljunggren har, i en artikel i SvD (2017-04-05) under rubriken ”Kan Trump förhindra ett nytt Koreakrig”, med stort allvar sökt analysera riskerna med utvecklingen av Nordkoreas kärnvapenprogram och varnat för oöverskådliga konsekvenser om inte de närmast berörda staterna (USA och Kina) kan enas om politiska åtgärder för att länka utvecklingen in på mer stabiliserande banor. Även professorn vid Harvard, Graham Allison, har nyligen varnat för att relationen mellan USA och Kina är så spänd att risken för krig är hög.

Orsakerna är välkända. Den nordkoreanska regimens kärnvapenprogram och provokationerna med utskjutning av missiler i riktning mot Japan och över Sydkorea sätter den amerikanska trovärdigheten vad gäller skydd av dessa stater på sin spets. Blir Japan och Sydkorea gisslan i ett kärnvapengrepp från Nordkorea som inte USA kan förhindra destabiliseras hela Fjärran Österns säkerhetspolitiska struktur. Kan inte USA finna former för att bemästra det nordkoreanska hotet löper amerikansk trovärdighet också över hela den globala skalan risken att undergrävas. Ytterst kan inte USA hantera situationen på annat sätt än att självt garantera kärnvapeninsats, kanske t o m i ett tidigt skede. Den amerikanske utrikesministern har nyligen också varnat både Nordkorea och Kina för att det amerikanska tålamodet nu är mycket nära slutet. [läs mer…]

Kommunalt självstyre – kommunal säkerhetspolitik!

av Björn Körlof

Man kan inte annat än ta sig för pannan när man tar del av de senaste dagarnas information om att Karlshamns kommun anser sig ha befogenhet att självständigt besluta om upplåtelse av hamnen för ryska Gazproms lagring av gasrör till projektet Northstream och att regeringen inte anser sig ha befogenhet att förhindra ett sådant beslut. [läs mer…]

– sammankomst med KKrVA den 14 september 2016

av Thomas Hörberg

Det har sagts att Preussen var en armé med en stat. Det var inte utan att tankarna gick till detta klassiska påstående när man lyssnade till ledamoten John Rydqvists inträdesanförande med rubriken Strategiskt starka och samtidigt sköra: krigföring och krigsförberedelser i Asiens och Mellanösterns regionala stormakter. I linje med en inledande avsiktsförklaring koncentrerades framställningen på fallet Pakistan, men en rad utblickar mot andra stater i de aktuella regionerna gjordes också. [läs mer…]

Kallelse / inbjudan

Akademien sammanträder onsdagen den 14 september 2016 mellan kl. 16.30 och ca 19.15 i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37.

Utomstående är inbjudna till den öppna delen av sammankomsten. [läs mer…]

av Björn Körlof

De ryska påståendena om ukrainska våldsaktioner på Krim leder osökt till två latinska sentenser som stämmer till eftertanke.

Den första lyder ”cui bono?” och brukar översättas med ”vem gynnas?” (underförstått vem gynnas av det som skett”) och innebörden är enkelt den att när något hänt där orsaken är dunkel bör man fråga sig vem som drar nytta av händelsen och där ligger ofta svaret på vem som ligger bakom den. Vad gäller den aktuella händelsen på Krim, om den nu överhuvudtaget har ägt rum, är det svårt att tro att Ukraina med berått mod skulle iscensätta en kraftig våldsaktion mot ryska säkerhetstjänstemän på Krim. Även om det inte kan uteslutas att ukrainska ultranationalistiska krafter varit i rörelse, skulle ukrainska intressen, inte minst i omvärlden vad gäller att söka åstadkomma en fred med Ryssland, självfallet lida svårt av om det uppdagades att Ukraina låg bakom ett våldsdåd mot ryska tjänstemän på Krim. Den som gynnas av att det skulle kunna gå att göra trovärdigt, särskilt för rysk hemmaopinion, att Ukraina genomfört ett våldsdåd mot ryssar på Krim, är naturligtvis Putin och hans pågående hybridkrig mot Ukraina. [läs mer…]

av Björn Körlof

Vi har på kort tid fått ta del av två viktiga intervjuer med höga företrädare för rysk utrikes- och säkerhetspolitik. Konstantin Kosatjev är ordförande i ryska federationsrådets utrikesutskott och till hör president Putins parti Enade Ryssland. Han intervjuades i SvD den 23 april. Sergej Lavrov, Rysslands utrikesminister, intervjuades i DN den 29 april. Ingenting sker i Ryssland på denna nivå utan att president Putin är informerad och har gett sitt godkännande. Det finns alltså anledning att utgå ifrån att det budskap de bägge gett till Sverige är förberett och sanktionerat av Putin. [läs mer…]

av Björn Körlof

Den som tagit del av president Putins ryska militärdoktrin och sökt följa den ryska psykologiska krigföringen mot både väst och (inte minst) mot den egna befolkningen, kan inte undgå att känna en hel del oro över vart detta skall leda. [läs mer…]

av Göran Lindmark

Edit: Tillägg under rubrik ”Paneldebatten” i slutet av artikeln.

Projektledaren Peter Lagerblad introducerar seminariet.

Projektledaren Peter Lagerblad introducerar seminariet.

Torsdagen den 28 maj arragerade KKrVA ett symposium med titeln ”Ett modernt psykologiskt försvar” på Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), inom ramen för Krigsvetenskapsakademiens projekt ”Krigsvetenskap i det 21:a århundradet”, för vilket ledamoten Frank Rosenius är ansvarig. Ledare för delprojektet ”Samhällets sårbarhet”, där symposiet ingår är ledamoten Peter Lagerblad.

Björn Körlof, tidigare generaldirektör för Styrelsen för psykologiskt försvar och ledamot av akademien, ledde symposiet. Cirka 60 personer deltog. Symposiet öppnades av Frank Rosenius, som berättade om symposiets roll inom delprojektet, som har inriktning på bland annat informationsberedskap och olika frågor inom försörjningsområdet. Förmågan att hantera nya utmaningar på det säkerhetspolitiska området är inte så stor som man kunde önska, konstaterade Frank Rosenius. Hur ser då allmänhetens kunskap ut om detta? Man tror nog att det finns mer resurser inom försvaret än vad det i själva verket gör. Det ger öppningar för många diskussioner, t ex om behovet av ett modernt psykologiskt försvar. [läs mer…]

Inom ramen för akademiens projekt ”Det framtida slagfältet – Krigsvetenskap i 21. århundradet (KV21)” arrangeras ett i hög grad aktuellt seminarium om destabiliseringshot och psykologiskt försvar.   [läs mer…]


Ett modernt psykologiskt försvar

 
Torsdagen den 28 maj 2015 kl. 08.30–12.00
i IVA konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm.

Moderator: Ledamoten Björn Körlof, f.d. generaldirektör för Styrelsen för psykologiskt försvar

Program

08.30 Inledning
Huvudprojektledaren Frank Rosenius
Projektledaren för delprojektet ”Samhällets sårbarhet”,
ledamoten Peter Lagerblad
 
08.40-09.10 Grunder för rysk politik och psykologisk krigföring
Ledamoten Sven Hirdman, f.d. ambassadör i Moskva
 
09.10-09.40 Propagandakrigets olika former och ett modernt psykologiskt försvar
Olle Wästberg, ordförande i demokratiutredningen
 
09.40-10.00 Svensk media och påverkanskampanjer
Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet

PAUS
 

10.20-10.40 Public service och påverkanskampanjer
Ingrid Thörnquist utrikeschef på SVT
 
10.40-11.00 Sociala medier och påverkanskampanjer
Major Carl Bergquist, försvarsbloggaren ”Wiseman”
 
11.00-11.50 Paneldiskussion
 
11.50-12.00 Avslutning

 

Anmälan om deltagande krävs och sker här »